Doktor.se

Basalcellscancer

Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer bland ljushyade. Den drabbar främst ljushyade personer som varit mycket i solen, men förekommer även på mörkare hudtyper.  Basalcellscancer sprider sig sällan och nästan alla som behandlas blir friska. 

Vad är basalcellscancer?

Basalcellscancer är cancer i en slags hudceller som kallas för keratinocyter. Det är den vanligaste typen av hudceller. De tillverkar ämnet keratin, ett protein som hjälper cellerna att forma en tajt barriär som skyddar kroppen mot främmande ämnen, samtidigt som de minimerar förlust av bland annat fukt och värme. När solens UV-strålning skadar hudcellerna repareras de oftast, men när reparationssystemet inte fungerar som det ska kan det bildas cancer. 

Det finns olika typer av basalcellscancer som ser olika ut och växer på olika sätt. Basalcellscancer kan också kallas för basaliom. Andra typer av hudcancer är skivepitelcancer och malignt melanom.

Ytlig basalcellscancer

Ytlig basalcellscancer ser ofta ut som en rodnad fläck. Den kan också se ut som en eksemfläck som inte läker fast du smörjer den. Det är vanligast att hitta denna cancerform på bröstet eller ryggen, men den kan också sitta i ansiktet. Superficiell basalcellscancer är ett annat namn för samma sjukdom.

Knutformad basalcellscancer

Knutformad eller nodulär basalcellscancer är en tydligt avgränsad knuta. Ibland är hela tumören upphöjd och ibland är kanterna upphöjda och mitten fylld med sår och skorpor. Tumören kan ha samma färg som den egna huden, men kan också vara svagt röd och lite genomskinlig med synliga blodkärl i. Oftast sitter tumören på halsen eller i ansiktet, men den kan även sitta på överkroppen. Knutformad basalcellscancer växer djupare in i huden än en ytlig basalcellscancer.

Aggressiv basalcellscancer

Aggressiv basalcellscancer sitter ofta i ansiktet, runt ögonen eller näsan. Den kan likna ett ärr och se ut som en hård, platt hudförändring som skimrar i vitt. Ibland bildas ett eller flera sår. Tumören kan vara svår att se och det kan därför vara svårt att avgöra hur stor den är genom att enbart titta på den. Aggressiv basalcellscancer kallas även för infiltrativ eller morfeiform basalcellscancer.

Orsak till basalcellscancer

Den största riskfaktorn för basalcellscancer är solens UV-strålning. Sjukdomen är dock ovanlig på ovansidan av händerna, som utsätts för mest sol, och en del människor får cancer på områden som utsatts för väldigt lite sol. Det kan vara så att det finns fler viktiga riskfaktorer för basalcellscancer, som ännu är okända.

Kända risker för basalcellscancer är:

  • ljus hy och rött eller ljust hår, eftersom din hud då har mindre skydd mot solen

  • läkemedel som hämmar immunsystemet (eftersom kroppen då får svårare att reparera skador i cellerna) 

  • tidigare diagnos av basalcellscancer

  • ökande ålder, risken att drabbas är liten före 40-årsåldern

  • ärftliga faktorer, det vill säga risken att drabbas ökar om du har en nära genetisk släkting som haft sjukdomen

  • tidigare strålbehandling

  • tidigare exponering för metallen arsenik

  • långvarig exponering för cancerframkallande ämnen såsom tjära, sot och kolväten

Basalcellscancer, precis som andra typer av cancer, kan inte smitta från person till person.

Symtom på basalcellscancer

Det vanligaste symtomet på basalcellscancer är en ny knuta, rodnad fläck, eller ett sår som inte läker. Ibland kan såret läka periodvis. Förändringen sitter oftast i ansiktet eller på övre delen av bröstet eller ryggen. Basalcellscancer kan också se ut som en pigmenterad brun, svart eller blåaktig fläck. Det är särskilt vanligt på mörkare hudtyper. Basalcellscancer växer väldigt långsamt, och de flesta som drabbas är äldre.

Här följer en lista på hudförändringar som kan vara basalcellscancer: 

  • Vita eller rosa fläckar

  • Bruna, svarta eller blåaktiga fläckar, med en lätt upphöjd, genomskinlig kant. Fläckarna kan ha ett mörkt pärlemorskimrande utseende 

  • Fläckar som utvecklas till sår 

  • Sår som inte läker

  • Röda, torra, fjällande fläckar som först ser ut som eksem

  • Långsamt växande knutor/vårtor (ibland blödande)

Vad kan jag göra själv?

  • Sola försiktigt, skydda dig mot för mycket UV-strålning. Använd helst täckande kläder och solhatt och håll dig borta från solen mellan kl 11-15. När du inte kan undvika solen, använd solkräm med hög solskyddsfaktor. Sola inte heller i solarium, även om det är oklart ifall det ökar risken för basalcellscancer, eftersom det oavsett ökar risken för malignt melanom.   

  • Var uppmärksam på hudförändringar och låt en läkare undersöka dig om du får nya rodnande förändringar, knutor eller sår som inte läker.

Behandling av basalcellscancer

Behandling beror på vilken typ av basalcellscancer du har, var på kroppen den växer och hur stor den är. Det är dock alltid viktigt att ta bort eller förstöra cancern så att den inte växer och skadar huden runt omkring. Detta görs genom en av följande metoder:

  • Kirurgi innebär att hudförändringen skärs bort efter att du fått lokalbedövning. Såret kan oftast sys ihop direkt. Om en stor bit av huden tagits bort kan en hudtransplantation behövas för att täcka såret. Efter operationen undersöks hudförändringen i mikroskop för att säkerställa att all cancer tagits bort. 

  • Skrapning och bränning görs också med lokalbedövning. Hudläkaren skrapar bort hudförändringen och bränner sedan bort eventuella rester av cancern med ett elektriskt instrument. Den bortskrapade förändringen undersöks sedan för att bekräfta att cancern var av den typ man trodde.  

  • Frysbehandling innebär att hudläkaren sprutar flytande kväve på hudförändringen. Cancercellerna dör då. Om tumören är stor kan den behöva skrapas innan frysbehandlingen.  

  • Fotodynamisk terapi (PDT) är en behandling med ett speciellt ljus, som dödar cancercellerna på 8-10 minuter, efter att tumören först smorts in med en salva som gjort cancercellerna känsliga för ljus.   

  • Immunstärkande salva simulerar kroppens eget immunförsvar, så att det stöter bort cancern. Det är ett behandlingsalternativ för ytlig basalcellscancer.  

  • Strålbehandling i små doser används i ovanliga fall som behandling av basalcellscancer, för att antingen döda cancercellerna, eller skada cellerna så att de inte längre kan dela sig.

Om cancern kommer tillbaka efter avslutad behandling så får du behandling på nytt, antingen med samma metod som tidigare eller med en annan metod. Mindre än en av tio får tillbaka cancern igen.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du tror att du kan ha basalcellscancer. 

Sök vård så snart som möjligt om du har en hudförändring som växer snabbt, växer på höjden, eller blöder, oavsett färg.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom, samt vid behov med hänvisning till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan bli undersökt.

Frågor och svar om basalcellscancer

Ewa Lundborg - Doktor.se2021-09-20Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-01