Doktor.se

Difterivaccin

Difteri är en sjukdom som orsakas av en bakterie vars toxin kan skada viktiga organ, bland annat hjärta och njurar. Difteri var en vanlig sjukdom i Sverige för 100 år sedan. Tack vare god hygien och allmänna vaccinationer finns inte längre någon smittspridning i Sverige.

Vad är difteri?

Difteri är en allvarlig sjukdom som orsakas av difteribakterien, Corynebacterium diphtheriae. Bakterien kan bilda ett giftämne, toxin, som kan skada ett flertal organ i kroppen och ge upphov till bland annat hjärtmuskelinflammation, njurskador och nervförlamningar. 

Sjukdomen ger i många fall en svalginfektion. Vid svår infektion kan det bildas tjocka beläggningar som gör det svårt att andas, vilket kallas äkta krupp. I svåra fall kan de drabbade kvävas till döds. Dödligheten i den här formen av difteri är 5–10 procent. Difteri kan också ge upphov till en infektion i huden, så kallad huddifteri. 

Difteri var vanligt i Sverige för hundra år sedan. Här sker inte längre någon smittspridning, tack vare förbättrad hygien och allmänna vaccinationer. Numera förekommer enstaka fall av difteri då personer blivit smittade utomlands. Men på många andra håll i världen finns sjukdomen fortfarande. Risken att bli smittad av difteri är störst i vissa länder i Afrika och Asien. Difteri smittar via nära kontakt mellan människor.

Vem ska vaccinera sig mot difteri?

Vaccination mot difteri rekommenderas för alla och ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det finns flera olika kombinationer av vaccin där difteri ingår, till exempel difteri och stelkramp eller difteri, stelkramp och polio. Ett vaccin enbart mot difteri finns inte tillgängligt.

Vuxna rekommenderas att ta en påfyllnadsdos vart 20:e år. 

I och med ett ökat resande samt inflyttning från delar av världen som har lägre vaccintäckning än Sverige kan vissa grupper i samhället ha högre risk att utsättas för difterismitta.

Här är exempel på grupper bör vara extra noga med att ha ett fullgott skydd mot difteri:

  • Asylsökande som kommer från områden som har låg vaccinationstäckning.

  • Sjukvårdspersonal på akutmottagningar, barnmottagningar, infektionskliniker, öronkliniker, vårdcentraler och liknande.

  • Personal inom tull och lotsväsende och övrig personal med direktkontakt med resande från länder med pågående smittspridning.

  • Vissa fältarbetare inom socialtjänst och frivilligorganisationer.

  • Poliser, framför allt poliser i så kallad yttre tjänst.

När ska jag vaccinera mig?

Vaccinationen ges enligt ett schema för barnvaccinationsprogrammet. Difteri ingår i en kombination av flera vaccin i samma spruta. Barn ges fem doser, den första vid tre månaders ålder och den sista i tonåren. De som har följt programmet har därefter ett skydd tills de är i 30-årsåldern.

Därefter behövs en påfyllnadsdos, som upprepas vart tjugonde år. Påfyllnadsdosen behöver du själv se till att få. Det är till exempel vanligt att se över vaccinationer inför resor till andra länder där smittspridning pågår.

Hur går vaccination mot difteri till?

Barn som följer sitt vaccinationsprogram får vaccin automatiskt av BVC och skolhälsan. Upp till tre års ålder ges vaccinet i regel på framsidan av låret. Äldre barn och vuxna får injektionen på utsidan av armen. 

Vuxna som inte fått difterivaccin tidigare behöver vaccineras vid tre tillfällen. De första två doserna med en till två månaders mellanrum följt av en tredje dos 6–12 månader senare. Efter tredje sprutan finns ett skydd i åtminstone 10 år, sedan behövs en första påfyllnadsdos.

Hur kommer jag må efter vaccinationen?

Det är relativt vanligt att känna sig öm och svullen på injektionsstället. Vissa får lätt feber, men hög feber är sällsynt. Besvären går över på några dagar. Allvarliga reaktioner av vaccinationen är mycket sällsynta.

Ewa Lundborg - Doktor.se2021-03-26Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-20