Fönstertittarsjuka

Benartärsjukdom beror på åderförkalkning i benens blodkärl. Det ger förträngningar i kärlen som hindrar blodet från att nå ut, vilket får till följd att musklerna inte får tillräckligt med syre. Det kan kännas som att benen domnar, och det gör ofta ont. 

Fönstertittarsjuka kallas inom vården för claudicatio intermittens, som betyder intermittent hälta. Intermittent innebär att något inte är konstant, utan kommer och går. Så är det ofta med fönstertittarsjuka, att symtom kommer och går. En annan beskrivning som används är att ha kärlkramp i benen.

Benartärsjukdom kan ge symtom som:

• smärta i vader, lår, skinkor, höfter eller fötter som kommer och går

• smärta i benen under natten när du ligger ner, som kan blir bättre av att gå upp en stund

• smärta, värk, obehag eller trötthet i musklerna när de används

• att smärtan snabbt blir bättre när du stannar en stund

Kärlsjukdom i benen kan också ge andra tecken.

Dessa är vanliga vid långt gången sjukdom:

• kall hud

• ständig smärta som kan leda till domningar

• missfärgning i huden

• sår som inte läker

Här är exempel på vad du själv kan göra:

• Sluta röka. Många som får benartärsjukdom röker, och det viktigaste du kan göra är att försöka sluta röka.

• Rörelse. Genom att röra benen kan blodförsörjningen till benen förbättras, bland annat genom att det bildas nya kärl. Smärtan du känner i benen när du rör dig är inte farlig, utan kan ses som ett tecken på att träning gör nytta.

• Hälsosam vikt. Att bibehålla en hälsosam vikt, eller minska i vikt vid BMI över 30, är bra för blodcirkulationen och kärlen.

• Hälsosam kost. Att äta en hälsosam och balanserad kost är bra för blodcirkulation och kärl.

• Ha koll på blodtryck och kolesterolvärden. Högt blodtryck och högt kolesterol ökar risken för förvärrad sjukdom. 

Målet med behandlingen är att minska smärtan när du rör dig, och att hantera riskfaktorer som kan ge förvärrad sjukdom. 

För den som röker är rökstopp avgörande för att öka chansen att bli bättre. Fysisk aktivitet är en annan viktig del av behandlingen.

Här är ett exempel på hur träning kan se ut:

• Promenera tills du känner måttlig smärta. Vila, och gå sedan igen.

• Upprepa cykeln av gå-vila-gå i 30–45 minuter.

• Promenera på detta sätt minst tre gånger i veckan, gärna mer.

Behandlingen kan också bestå av läkemedel mot smärta, högt kolesterol, högt blodtryck, blodförtunnande eller andra hjärtläkemedel.

Vid svår sjukdom kan kirurgi bli nödvändig, till exempel att öppna upp igensatta kärl.

Om du får ont i ben eller armar när du rör dig bör du söka vård. 

Dålig cirkulation i benen är ofta kopplat till andra besvär i hjärta och kärl, och det är viktigt att du blir undersökt så att du får rätt behandling. Det minskar risken för följdsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Om det finns misstanke om benartärsjukdom görs en utredning som inte kan utföras digitalt.  Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till.