Hjärnhinneinflammation

Hjärnhinneinflammation kallas även för meningit och är en inflammation i de mjuka hinnor (meninges) som omsluter hjärnan och ryggmärgen och i vätskan som omger dessa organ (cerebrospinalvätskan). Inflammationen kan även drabba hjärnbarken och nerverna som går ut från hjärna och ryggmärg.  Sjukdomen är ovanlig och kan bero på virus eller bakterier. 

Virus är den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation. När orsaken är virus är förloppet ofta lindrigt och inflammationen läker utan behandling. Den vanligaste orsaken till viral meningit är en grupp virus som heter enterovirus som är vanligast förekommande under sommar- och höstmånaderna. Enterovirus ger vanligen en infektion i svalget eller tarmen, med symtom som feber och halsont eller illamående, magont och diarré. Efter en eller ett par veckor kan infektionen i sällsynta fall sprida sig till andra organ, bland annat ryggmärg och hjärna. Även andra virus kan i sällsynta fall ge upphov till hjärnhinneinflammation, som till exempel herpesvirus (herpes simplex), påssjukevirus och mässlingvirus. 

Det finns flera olika sorters bakterier som kan ge upphov till hjärnhinneinflammation. Den vanligaste orsaken är borrelia, som smittar genom fästingbett.  Den typen av hjärnhinneinflammation blir som regel inte lika allvarlig som om sjukdomen orsakas av andra bakterier.

De vanligaste orsakerna till allvarlig hjärnhinneinflammation är pneumokocker och meningokocker. Hjärnhinneinflammation som orsakas av dessa bakterier kräver akut vård på sjukhus. Haemophilus influenzae är en annan bakterie som kan ge allvarlig hjärnhinneinflammation, men det är idag mycket ovanligt efter att vaccin införts i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

De tidiga symtomen vid hjärnhinneinflammation kan kännas som influensa. Inflammationen ger samma symtom oavsett om orsaken är virus och bakterier, men hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier kan vara allvarligare och ge värre symtom. 

Symtom vid hjärnhinneinflammation hos äldre barn och vuxna är:

• hög feber som kommer plötsligt

• stel och styv nacke

• svår huvudvärk som kommer snabbt

• ljusskygghet, det är skönast att blunda eller vara i ett mörkt rum

• illamående och kräkningar

• förvirring eller koncentrationssvårigheter

• sömnighet 

• svårigheter att gå

• blödningar i huden, ses som röda utslag eller blåmärken som inte försvinner om du trycker på dem

• ingen aptit

Små barn kan ha andra och mer otydliga symtom vid hjärnhinneinflammation.  Symtom på hjärnhinneinflammation hos små barn, särskilt barn under två år, kan vara:

• hög feber, men spädbarn får inte alltid feber vid hjärnhinneinflammation

• att barnet gråter och kvider hela tiden och blir ännu mer missnöjt när det hålls i famnen

• överdriven sömnighet och irritabilitet

• spänd och utbuktande fontanell, det mjuka mellanrummet mellan huvudets skallben som inte vuxit ihop. Fontanellen är i vanliga fall mjuk och ligger i nivå med skallbenet

• stel och spänd kropp och nacke

• att barnet böjer huvudet bakåt

• blödningar i huden, på ljus hud ses röda utslag, prickar eller blåmärken som inte försvinner om du trycker på dem. Utslagen kan vara svårare att se på mörk hud

• dålig aptit

Vid hjärnhinneinflammation som beror på bakterier ges antibiotika direkt i blodet, så kallad intravenös antibiotikabehandling, på sjukhus. 

Hjärnhinneinflammation som beror på meningokocker kan smitta andra. Den kallas därför även för epidemisk hjärnhinneinflammation. Det är vanligt att de närmaste behandlas med antibiotika för att se till att de inte blir sjuka eller sprider sjukdomen vidare. Personer i kretsen kring den sjuke kan erbjudas vaccin mot meningokocker.

Om du tror att du eller någon i din närhet kan ha hjärnhinneinflammation ska du söka vård direkt på en jourmottagning eller akutmottagning. Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier kan bli livshotande om den inte behandlas snabbt.

Om den drabbade personen får kraftig feberfrossa, krampanfall, blir medvetslös eller förvirrad ska du söka vård akut genom att ringa 112.

Vid tecken på hjärnhinneinflammation ska du inte kontakta Doktor.se utan söka akut sjukvård. Om du är osäker och har svårt att bedöma symtomen kan vi hjälpa dig med rådgivning och bedömning.