Kotkompression

Vid kotkompression pressas ryggradens kotor som sitter mellan dess diskar ihop. Det vanligaste är att kotorna i den nedre delen av ryggen som kallas ländryggen drabbas, men kompression kan även ske i bröstryggens kotor. När det uppstår en fraktur i en kota gör det nästan alltid det på den inre sidan som vetter mot magen. Det gör att kotan sjunker ihop på framsidan. Om flera kotor sjunker ihop blir ryggen böjd och bröstkorgen och magen trycks ihop, vilket kan göra det tyngre att andas.

Det är främst äldre med benskörhet som drabbas av kotkompression, eftersom skelettet då är skörare än normalt. Då kan det räcka med en liten stöt för att kotorna ska tryckas ihop, till exempel om du halkar. Ju allvarligare benskörheten är, desto mindre krävs för att ryggkotorna ska pressas samman. Ibland kan en kraftig nysning, en enkel rörelse som att du stiger ur ett badkar eller att du lyfter någonting lätt vara tillräckligt.   

Risken för att drabbas av kotkompression ökar om:

• du är äldre

• du är kvinna

• du har demens

• du har tidigare frakturer 

• du har genetiska släktingar som drabbats

Andra riskfaktorer som du åtminstone delvis kan påverka är:

• rökning

• benskörhet

• nedsatt syn

• fallrisk

• fysisk inakivitet 

Du kan även som yngre drabbas av kotkompression om du är med om en olycka, exempelvis ett fall från hög höjd.

Om du får ont i ryggen efter att du ramlat och slagit dig kan det bero på en kotkompression. Det kan göra ont i två till tre månader. Ibland känner du inte av att kotorna pressats ihop, utan märker i stället att du blivit kutryggig, eller lite kortare än du varit tidigare i livet. Det kan då också bli tyngre att andas. 

Du kan själv minska risken att drabbas av genom att göra följande:

• Var fysiskt aktiv. Det gör att du får bättre balans så att risken att du faller minskar. Det gör även att du får ett starkare skelett som bättre står emot stötar. Om du har benskörhet är det extra viktigt att du håller dig fysiskt aktiv. 

• Få i dig kalcium och vitamin D i tillräcklig mängd, eftersom det stärker skelettet och minskar risken för benskörhet.

• Förebygg fallrisk genom att ta bort sådant som kan orsaka olyckor. 

• Sluta röka om du röker, eftersom det ökar risken för benskörhet.

Vid kotkompression är det viktigaste att du håller dig fysiskt aktiv. Kotorna läker oftast av sig själva, även om det kan ta tid. För att hjälpa till att hålla dig aktiv trots att det gör ont och du har svårt att röra på dig, kan du även behöva: 

• smärtstillande läkemedel 

• hjälpmedel, exempelvis käpp eller rullator 

Om det inte räcker med receptfria läkemedel kan du få läkemedel på recept.

Beroende på hur ont du har kan du också ha behov av något av följande:

• Du kan behöva läggas in på sjukhus under en tid, om du inte kan ta hand om dig själv. Detta för att du ska få hjälp med smärtlindring, mat och hygien.

• Du kan behöva opereras vid misstanke om att nervsystemet är påverkat.

• Du kan behöva hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut, med övningar och hjälpmedel som kan stärka ryggen och minska de problem som uppstått i vardagen på grund av kotkompressionen. 

Om du har benskörhet kan du även få behandling med läkemedel för det.

Sök vård om du tror att du har kotkompression. 

Sök genast vård om något av följande stämmer in på dig:

• Du har ont i ryggen samtidigt som du har nedsatt känsel eller domningar kring ändtarm eller könsorgan. 

• Du har ont i ryggen samtidigt som du har domningar, stickningar eller känner dig svag i benen. 

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning till vidare vård.