Doktor.se

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en nervsjukdom som gör att kroppen skakar och att du får stela muskler och svårt att röra dig. Sjukdomen kan inte botas men utvecklas långsamt och det finns läkemedel som hjälper kroppen att fungera när symtomen blir kraftigare. Du kan leva ungefär lika länge med sjukdomen som om du hade varit frisk.

Vad är Parkinsons sjukdom?

Hjärnans celler kommunicerar med varandra med hjälp av nervsignaler. Det sker genom att kemiska ämnen, signalsubstanser, skickas från en cell till en annan med olika budskap. Beroende på vilken substans som skickas, hur mycket av den och när den skickas, kan nervcellerna antingen aktiveras eller bromsas. Hjärnan reglerar detta noggrant. 

Dopamin är en av hjärnans signalsubstanser och används för att kontrollera kroppens rörelser. Vid Parkinsons sjukdom förstörs de celler som tillverkar dopamin. Hjärnan får då brist på dopamin och detta gör att du inte längre kan kontrollera dina rörelser lika bra som normalt. Parkinsons sjukdom ger oftast inga större besvär under de första åren, men försämras gradvis under resten av livet.

Orsak till Parkinsons sjukdom

Vad som orsakar Parkinsons sjukdom är okänt, men troligen finns det flera orsaker som samverkar. Ärftlighet tycks ha betydelse vid vissa former av sjukdomen. Det finns också teorier om att bland annat virusinfektioner och miljögifter kan vara inblandade. 

Symtom på Parkinsons sjukdom

Besvären vid Parkinsons sjukdom är ganska allmänna och i början diffusa, och det kan vara svårt att förstå vad de beror på, men med åren blir symtomen allt tydligare. För de flesta börjar besvären i ena kroppshalvan, för att med tiden sprida sig även till den andra. 

Huvudsymtomen vid Parkinsons sjukdom är:

  • skakningar

  • stelhet

  • nedsatt rörelseförmåga

Många olika symtom kan uppstå vid Parkinsons sjukdom. Du kan drabbas av flera av dessa, men inte alla. Nedan följer exempel på hur sjukdomen typiskt visar sig:

  • De första symtomen är ofta en obehagskänsla i en arm eller ett ben. 

  • Du kan bli fumligare än vanligt.

  • Du kan få en sämre handstil än vanligt. 

  • Du kan skaka i olika kroppsdelar när du är avslappnad, exempelvis i händer, armar och ben.

  • Dina muskler kan bli stela.  

  • Ditt ansiktsuttryck kan stelna, om ansiktets muskler påverkas.

  • Du kan få ont i olika delar av kroppen.

  • Du kan få svårare att röra dig.

  • Du kan få svårt att utföra snabba rörelser.

  • Du kan få svårt att göra flera saker samtidigt.

  • Du kan få problem med balansen.

Parkinsons kan också ge symtom såsom:

Sjukdomen ökar också risken för att få hål i tänderna och att drabbas av tandlossning.

Skakningar

Skakningar är ett typiskt symtom för Parkinsons sjukdom. Det börjar oftast i en hand som skakar när du är avslappnad. Det kan till exempel vara skakningar där tummen rör sig mot pekfingret. Skakningarna sprider sig sedan ofta till armen och benet på samma sida av kroppen, innan du får symtom även i andra kroppshalvan. Det är vanligt att skakningarna tillfälligt stannar upp när du rör på dig, till exempel om du sträcker dig efter ett föremål du vill plocka upp, för att sedan återkomma när du slappnar av.   

Stelhet i muskler

Musklerna blir stela vid Parkinsons sjukdom. Det kan göra att du får svårt att röra på dig, att du blir trött, får ont i olika delar av kroppen och att du känner dig frustrerad för att du inte längre kan göra allt du vill. Ditt ansiktsuttryck kan också stelna, om musklerna i ansiktet påverkas.  

Svårt att röra sig

Dina rörelser blir långsammare och det kan bli svårare att påbörja olika rörelser. Många går långsammare och det blir svårare att utföra enkla uppgifter som att klä på sig, äta och borsta tänderna. Allt som kräver små och smidiga rörelser blir svårare. Exempelvis att knyta skorna, skriva, använda verktyg och knäppa knappar.     

Talsvårigheter

Din röst kan bli försvagad och talet otydligt, så att du får svårt att bli förstådd. 

Svårt att svälja

Med tiden kan Parkinsons göra att du får svårt att svälja. Det ökar risken för att du ska sätta mat i halsen, vilket kan leda till hostattacker och en ökad risk att få lunginflammation.

Förstoppning

Sjukdomen gör att tarmen rör sig långsammare än normalt, vilket kan göra att du får förstoppning. Problem med att röra dig kan också göra dig mer stillasittande än vanligt, vilket också ökar risken att bli förstoppad. Även läkemedel mot Parkinsons sjukdom ökar risken.   

Problem med urinblåsan

Du kan få besvär med urininkontinens, det vill säga att det läcker urin. Du kan också få problem med trängningar som innebär att du oftare behöver gå på toaletten, särskilt på natten.

Lågt blodtryck

Du kan få lågt blodtryck, vilket kan göra att du känner dig yr när du står upp eller hastigt ställer dig. Du kan också svimma.

Minskad sexlust

Du kan få minska sexlust och svårt att få erektion eller orgasm.

Svettningar

Kroppen kan få problem med att reglera temperaturen, vilket kan göra att du svettas mer än normalt.

Nedstämdhet/depression

Sjukdomen gör att du får brist på energi och du kan känna dig nedstämd och bli deprimerad

Svårt att sova

Du kan få problem både med att somna och att du sover dåligt när du väl somnat. 

Vad kan jag göra själv?

Det kan vara svårt att acceptera en diagnos med en livslång sjukdom, men det finns saker du kan göra för att underlätta för dig själv: 

  • Lär dig allt du kan om sjukdomen och hur den fungerar, det kan hjälpa dig att hantera dina symtom.  

  • Håll dig till fasta rutiner, det gör det lättare att klara av vardagslivet och din läkemedelsbehandling. 

  • För dagbok över dina symtom och ta med dagboken till dina läkarbesök. Det hjälper läkaren att förstå hur dina läkemedel fungerar för dig, som då lättare kan optimera din behandling.

  • Håll dig fysiskt aktiv, det är bra att underhålla kroppens rörlighet. Det kan inte stoppa sjukdomsprocessen, men gör det lättare att hantera de besvär den orsakar. En sjukgymnast eller fysioterapeut kan hjälpa dig med råd om vilken träning som kan passa dig. Stavgång är ett exempel på träning som kan vara lämplig vid Parkinsons. Det kan hjälpa till att räta upp kroppen och träna armrörelser, vilket kan göra att du kan gå bättre. 

  • Lura kroppen med olika trick. Taktfast musik och regelbundna markeringar på golvet är exempel på trick som kan hjälpa dig att gå bättre.  

  • Ät hälsosamt och ta hjälp av en dietist för att välja rätt mat, om du börjar känna dig dålig efter att du ätit. En del läkemedel mot Parkinsons kan göra det svårt för kroppen att ta upp protein ur maten. Det är också bra att hålla sig allmänt frisk och stark och fri från andra sjukdomar. 

  • Ät mat som är lätt att tugga om du får problem med att svälja. Ta det också lugnt, stressa inte när du äter. Om du har svårt att svälja dina läkemedel kan du prova att ta tabletterna tillsammans med en trögflytande vätska, det underlättar. 

  • Förbygg förstoppning genom att få i dig mycket vätska, äta en fiberrik kost och att regelbundet motionera. 

  • Undvik alkohol och tobak, det kan göra att du mår bättre och minskar även risken för andra sjukdomar. 

  • Förebygg tandproblem genom att noga borsta och rengöra mellan tänderna varje dag och att regelbundet besöka en tandhygienist. Du som har Parkinsons sjukdom kan ansöka om särskilt tandvårdsstöd, om du har svårt att själv ta hand om dina tänder. 

  • Koppla av och undvik stress så gott du kan, eftersom stress kan förstärka dina besvär.  

  • Tekniska hjälpmedel av olika slag kan också hjälpa om du haft sjukdomen en längre tid, för att exempelvis förbättra dina handrörelser och för att kunna gå bättre. 

  • Kontakta patientföreningar för Parkinsons sjukdom, Parkinsonförbundet och Neuroförbundet, där du kan få hjälp och stöd och komma i kontakt med andra som går igenom samma sak som du. 

  • Ansök om personlig assistans/hemtjänst via kommunen och Försäkringskassan, om du har behov av det och tror att det kan underlätta din vardag.

Behandling av Parkinsons sjukdom

Den vanligaste behandlingen mot Parkinsons sjukdom är läkemedel som på olika sätt ersätter kroppens brist på dopamin. Dessa läkemedel kan verka på olika sätt: 

  • Dopaminagonister är läkemedel som kan ersätta dopamin eftersom det liknar riktigt dopamin och kan skicka samma signaler i hjärnan. 

  • Läkemedel med levodopa kan också ersätta bristen på dopamin, genom att kroppen kan omvandla levodopa till dopamin. 

  • MAO-hämmare är läkemedel som gör att både kroppseget dopamin och dopamin omvandlat från levodopa, fungerar under en längre tid.

  • Det finns också läkemedel som gör att nedbrytningen av dopamin eller levodopa bromsas. 

Det kan vara en utmaning att hitta en balans mellan effekten av läkemedelsbehandlingen och dess biverkningar, då ingen har exakt samma symtom som någon annan och det är olika vad som hjälper bäst. Målet är alltid att förbättra livskvalitén för den som lider av sjukdomen. Fysisk aktivitet rekommenderas också som en del i behandlingen, i tillägg till behandling med läkemedel.  

Om det inte hjälper tillräckligt bra med vanlig tablettbehandling, kan du få en pump som hela tiden tillför läkemedel under huden eller till tarmen genom en slang. Deep Brain Stimulation (DBS) är en annan typ av behandling där tunna elektroder sätts in i hjärnan, och stimulerar den. Du får i sådana fall en liten dosa inopererad under huden på bröstkorgen, ungefär som en pacemaker. Via program utifrån kan stimulering sedan ändras enligt behov.  

Parkinsons behandlas av läkare som är specialiserade på sjukdomen. Förr eller senare behöver du även hjälp av annan vårdpersonal med de olika problem som uppstår till följd av sjukdomen. Det finns på många håll i landet specialiserade mottagningar och team, som kan bestå av vårdpersonal med många olika kompetenser. Exempel på olika professioner som kan ingå i ett sådant vårdteam är:

  • läkare

  • sjuksköterska

  • fysioterapeut

  • arbetsterapeut

  • logoped

  • dietist

  • kurator

  • psykolog 

När bör jag söka vård?

Sök vård om du har symtom som tyder på Parkinsons sjukdom.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning till vidare undersökning och eventuell vård.

Frågor och svar om Parkinsons sjukdom

Ewa Lundborg - Doktor.se2021-11-08Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-06