Ventrombos

Hjärtat pumpar ut blodet till kroppens olika vävnader genom artärerna. När blodet rinner tillbaka till hjärtat från vävnaderna går de istället via venerna. En djup ventrombos är när det uppstår en blodpropp i någon av de djupt liggande venerna. Det brukar hända i låret, vaden, bäckenet, armen eller axeln. Området kring proppen blir ofta varmt, svullet och rött, och kan göra ont. Om det vill sig illa kan proppen lossna och åka in i lungans blodkärl. Det kallas lungemboli, och kan ge symtom som andningssvårigheter och hosta.

En propp i venerna bildas när blodet stelnar, eller koagulerar som det heter på medicinskt språk. Det ska blodet egentligen inte göra inuti venerna. De finns många olika omständigheter som ökar risken för att det händer ändå, till exempel:

• att du är långvarigt sängliggande, till exempel i samband med att du har opererats

• att du sitter stilla länge, till exempel i samband med en flygresa

• att du har brutit något ben i kroppen och fått gips

• att du har cancer, vilket gör att blodet koaguleras lättare

• att du nyligen haft en infektion, särskilt om du legat till sängs

• att du är gravid

• att du är överviktig (BMI över 30)

• att du röker

• att du använder p-piller eller läkemedel som innehåller östrogen

• att du har en ärftlig benägenhet för blodproppar

Symtomen vid en djup ventrombos kan ibland vara väldigt milda. Du bör misstänka att du har en djup ventrombos i benet om du har något av följande:

• ditt ena ben är större än den andra, till exempel att ena vaden blivit bredare än den andra

• ena benet är svullet, varmt, ömt eller rodnat

• om huden känns hård och spänd

• om du har värk i benet, som kan komma både i vila och i rörelse, utan att har gjort dig illa

• om de ytliga blodkärlen på benet syns tydligare

Det är vanligast att en djup ventrombos uppstår i benet, men det kan också komma i armen eller axeln. Symtomen är då desamma som ovan.

I vissa fall kan tromben lossna och åka med blodet upp till lungorna, där proppen istället sätter sig i lungans blodkärl. Detta kallas lungemboli och kan ge följande symtom:

• plötsligt ont i bröstet som förvärras vid djup inandning eller hosta

• plötslig andfåddhet

• hosta

• hög puls

• ångest

Om du misstänker att du har en djup ventrombos ska du genast ta dig till en vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en akutmottagning. 

För att minska risken för att drabbas av en ventrombos kan du:

• använda stödstrumpor

• röra dig regelbundet, och särskilt rörelser där du använder vaderna 

• sluta röka ifall du röker

• gå ner i vikt ifall du är överviktig

• röra på fötterna och benen ifall du är sängliggande

• vid långa resor, använda stödstrumpor och försöka att röra på benen så mycket du kan

Inför en operation får du vanligtvis läkemedel som motverkar proppbildning.

Om du får en blodpropp, skriver läkaren ut blodförtunnande läkemedel. Detta hjälper kroppen att lösa upp proppen. Vissa blodförtunnande läkemedel ges som sprutor, andra som tabletter. Behandlingen pågår mellan tre och sex månader. När du tar blodförtunnande medicin blöder du lättare. Till exempel kan det:

• blöda från tandköttet

• blöda näsblod

• bli rött i urinen

• komma svart avföring

Sök vård akut om du fått blodförtunnande läkemedel av din läkare mot proppen och det blöder mycket, eller om du får svår huvudvärk.

Om ditt ben är väldigt svullet kan du även behöva ta vätskedrivande läkemedel, och har du mycket ont kan du få smärtstillande medel. Du kan också komma att få en speciell stödstrumpa som motverkar bensvullnad. Oftast kan du få komma hem och ta dina läkemedel hemma, men om du har en stor blodpropp kan du ibland behöva stanna kvar på sjukhuset och få läkemedel som intravenöst dropp.

Om du misstänker att du har en djup ventrombos bör du genast söka vård på din vårdcentral, en jouröppen mottagning eller en akutmottagning.

Djup ventrombos är ett akut tillstånd som inte lämpar sig för digital vård. Doktor.se har fysiska mottagningar på flera orter som du kan vända dig till.