Först och främst – sjukgymnast eller fysioterapeut – är det någon skillnad?
Nej, det är egentligen två titlar till samma yrke. Sedan 2014 har namnet uppdaterats av Socialstyrelsen till det mer internationella ”fysioterapeut”, men många använder fortfarande begreppet sjukgymnast av gammal vana. Båda titlar är skyddade och har en legitimation på samma sätt som läkare, sjuksköterska och apotekare.
Vilken typ av problem kan ni hjälpa till med?
Vår yrkesprofession är experter på fysisk aktivitet och rörelse. Våra patienter har ofta problem i muskler eller leder som antingen orsakas av för mycket, för ensidig eller för lite aktivitet – att hitta balansen och kontinuiteten är något som är svårt för oss människor. Det kan exempelvis vara:
- Stillasittande arbete, som kan ge problem i nacke, ländrygg, axlar eller underarm i form av nacksmärta, ländryggssmärta, musarm eller impingement i axelled, det vill säga att olika strukturer i axeln fått så trångt om utrymme att rörlighet och styrkan försämrats, och det kan göra ont att lyfta armen högt.
- Aktivt/monotont arbete, som kan ge problem i underarm eller knän i form av tennisarmbåge/golfarmbåge eller belastningsrelaterad smärta i knäleden.
- Idrottare och motionärer, som exempelvis löpare som kan få problem allt i från höften ner till foten i form av muskulära överansträngningar, till exempel i höftböjare, ljumske, baksida lår och vad. Andra besvär är överansträngning i knäskåls- och hälsena men även det klassiska ”löparknät” eller ”hälsporren”.
- Inaktiva personer, som önskar komma igång med träning, men där belastningen blir för stor utifrån vad kroppen klarar av. Det kan ge smärta på väldigt många ställen i hela kroppen, beroende på vilken aktivitet och belastning personen har börjat utföra.
Det finns självklart fler besvär som vi kan ge behandling till. Därför är det bästa att kontakta oss via appen och beskriva de symtom du har, så gör vi en bedömning om hur vi kan hjälpa till. Om det inte är något vi kan behandla, eller om vi bedömer att det är bättre, så kan vi hjälpa dig komma i kontakt med en annan vårdgivare.
Varför tror du att många går med besvär länge innan de söker hjälp?
Anledningen till att patienter till slut söker vård är ofta en smärta som antingen blivit för intensiv eller som har pågått för länge. Många besvär från muskler och leder är lågintensiva i början, men förhöjs över tid. En annat scenario är att smärtan minskar vid vila, men alltid kommer tillbaka när man börjar röra sig igen. Då testar de flesta några viloperioder innan de söker hjälp.
Så hur länge ska man avvakta innan man går till en fysioterapeut?
Om du märker att du har besvär som återkommer efter en viloperiod är det något du bör få undersökt. Om du väntar är risken att det tar längre tid innan du blir besvärsfri. Ju tidigare i skadeförloppet du söker, desto snabbare kan vi sätta in rätt åtgärder, vilket gör att du blir friskare snabbare.
Hur får jag kontakt med en fysioterapeut på Doktor.se?
I appen väljer du kategori ”fysioterapi”. Sedan får du svara på ett antal frågor i vår chatt. Därefter görs en första bedömning, och efter det kommer du få hjälp att boka tid hos våra fysioterapeuter. Du får en tid inom ett dygn, alternativt så kan du få en tid vid ett senare tillfälle om det passar bättre för dig.
Går det att ha vårdbesöket via mobilen eller behövs en dator?
Det är vad patienten önskar själv. Det är uppskattat av våra fysioterapeuter att patienten tar samtalet från en mobil, eftersom det är enkelt att vinkla och positionera mobilen under besöket.
Hur kan ni ställa diagnos utan att känna på patienten?
En traditionell syn på fysioterapi är att vi måste känna på patienten för att kunna hjälpa dem. Men faktum är att det oftast inte är nödvändigt. Vi får den information vi behöver för att ställa diagnos från det patienten berättar, från det vi ser när vi ber patienten utföra rörelser och specifika test och beskriver hur det känns. Med det sagt finns det också fall då vi behöver känna på patienten för att få alla fakta. Det gäller till exempel när det är en tydlig instabilitet i en led eller när det är en väldigt komplex sjukdomsbild. Alla andra patienter kan vi ta emot digitalt. Om vi bedömer att patienten inte lämpar sig för en behandling kan vi fortfarande ge givande råd – alternativt hänvisa patienten till fysisk vård när det behövs.
Hur lång är en behandling vanligtvis?
Det beror förstås på besvären, men ett första besök är vanligen 30 minuter och återbesöken är ungefär 20 minuter långa.
Vad kostar det?
Det är kostnadsfritt för dig som patient, 0 kr, förutom i Skåne och Stockholm där patientavgiften är 200 kronor. Högkostnadsskydd gäller.
Hur många behandlingstillfällen är det vanligtvis?
Detta beror också på vilken typ av besvär det rör sig om. Ibland räcker det med ett besök och i vissa fall kan det behövas upp mot tio.
Kan jag träffa samma fysioterapeut vid varje möte?
Ja, det går alltid att träffa samma person vid återbesök. Du kan också byta om det passar dig bättre. Efter att vi gjort den första bedömningen försöker vi matcha så att du får komma till den av våra fysioterapeuter som vi tror är bäst lämpad för att behandla den problematik du behöver hjälp med.
Belastningsanpassning är en vanlig åtgärd vid fysioterapi, kan du berätta vad det är?
Vid många besvär finns en skada i en viss struktur; exempelvis en muskel eller sena. Då försvinner eller försämras viss funktion, och det krävs rehabilitering för att återfå denna förlorade funktion. Rehabiliteringen behöver ske på ett visst sätt. Belastar man för lite kommer skadan inte bli bättre, belastar man för mycket kommer skadan att förvärras. Därför behövs det belastningsanpassning. Det går ut på att vi gör en individuell bedömning och därefter lägger upp en plan som innehåller tydliga instruktioner om vad patienten får/bör göra samt vad patienten inte får/bör göra för att bli bättre.
Du som känner kroppen så bra, vad är dina bästa tips för att få kroppen att hålla länge utan skador?
Att hålla sig frisk innebär att ha en kontinuitet i sin träning och att stegra långsamt. Du behöver inte utföra flera jobbiga pass i veckan, utan det viktigaste är att bara gör något fysiskt aktivt – helst något du själv tycker om. Även om det är en klyscha så är det sant – den bästa träningen är den som blir av. När du väl får motivation och vill öka din träning, exempelvis när våren kommer och du vill ut och springa, eller när du inser att du har en passion för padel, så är mitt viktigaste tips: överdriv inte. Kroppen är en färskvara; att du var vältränad som ung innebär inte att du automatiskt är vältränad som vuxen. Likaså hjälper det inte att du klarade ett maraton för tre år sen om du inte har fortsatt träna kontinuerligt. Har du haft ett uppehåll bör du alltid anpassa nivån till ditt nuläge när du startar upp igen.
