Demens

Demens är ett samlingsnamn för olika förändringar i hjärnan som gör det svårt att minnas och tolka omgivningen. Demens kallas även för kognitiv sjukdom. Demens innebär alltid ett sjukdomstillstånd, och hör inte till det normala åldrandet. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.

Orsaker till demens

Demens beror på olika typer av sjukliga förändringar i hjärnan. Det finns flera orsaker som kan ligga bakom, och det skiljer sig mellan de olika demenssjukdomarna. 

Symtom på demens

Demens ger en påverkan på minnet och förmågan att förstå och tolka omvärlden, det som kallas för vår kognitiva förmåga. Demens ger symtom som varierar beroende på vilka delar av hjärnan som är drabbade. Det är vanligt att symtomen kommer gradvis under lång tid. Demens kommer oftast efter 65 års ålder, men kan komma även i yngre åldrar. 

Tecken på demens är till exempel:

  • en känsla att något inte stämmer. Det är vanligt tidigt i sjukdomsförloppet att du själv känner att saker du normalt klarar av blivit svårare.
  • att minnet försämras. Du kan ha svårt att komma ihåg namn och hitta rätt ord. Det kan vara svårt att komma ihåg var du lagt saker och vad som hänt alldeles nyligen. Senare i sjukdomsförloppet kan det också bli allt svårare att orientera sig i sin omgivning, till exempel svårt att hitta hem om du varit ute på stan eller gått och handlat. 
  • att personligheten förändras. Omgivningen kan reagera på att du inte är som vanligt, att du beter dig på ett annat sätt än tidigare. Det är vanligt att bli mer lättstressad, orolig och nedstämd. En del blir mer lättirriterade och arga än de varit förut i livet 
  • att det blir svårt att planera och skapa överblick. Att planera, organisera upp saker och skapa en överblick är sådant som hör till de kognitiva förmågorna. Allt sådant blir gradvis svårare. 

Senare i sjukdomen kan demens ge andra symtom som:

  • att talet förändras. Till exempel att talet blir osammanhängande, att du lätt tappar tråden och att vissa fraser kommer om och om igen.  
  • att det är svårare att klara vardagen. Det kan bli svårt att klara sitt dagliga liv, som att klä på sig, få i sig mat och  sköta sin hygien. 

Demens gör det med tiden allt svårare att klara sin egen vardag. Kommunen ansvarar för att hjälpa till med bostadsanpassning, hemtjänst och dagverksamhet. Du som patient eller anhörig kan vända dig till en biståndshandläggare för att få hjälp och diskutera de behov som finns. Kommunerna har även en anhörigkonsulent du kan vända dig till för att komma rätt.

Anhörig till person med demens

Demens är en sjukdom som ofta är tung att hantera för de närstående. Med tiden blir sjukdomen alltmer påtaglig och funktionsnedsättningen tydligare.

Det är då viktigt att du som är anhörig tänker på att :

  • berätta för berörda i omgivningen om vad som pågår, så de kan förstå varför personen med demens beter sig som den gör
  • skaffa hjälp i form av avlastning, hemtjänst eller dagverksamhet
  • se till att få stöd i form av vägledning och stödsamtal när du behöver
  • se till att odla egna intressen och ta hand om din egen hälsa 
  • i god tid förbereda för en övergång till särskilt boende

Olika demenssjukdomar

Det finn en rad olika demenssjukdomar. Primärdegenerativa sjukdomar är ett samlingsnamn för de demenssjukdomar som orsakats av att hjärnceller i olika delar av hjärnan förtvinar och dör på ett onormalt sätt.

Hit hör:

En annan form av demenssjukdom är vaskulär demens, där hjärnan skadats på grund av blodproppar som strypt syretillförseln till olika delar av hjärnan. 

Förebygga demenssjukdom

Du kan minska risken att insjukna i demenssjukdomar genom att:

  • ha ett aktivt liv – fysiskt, socialt och mentalt.
  • inte röka
  • hålla koll på ditt blodtryck och dina blodfetter, och vidta åtgärder om värdena blir för höga
  • hålla koll på ditt blodsocker, och se till att din behandling ger effekt om du har diabetes
  • hålla en hälsosam vikt
  • äta en hälsosam kost med mycket frukt och grönsaker, samt fisk några gånger i veckan

Behandling vid demens

Det finns ingen behandling som kan ta bort demens. Behandlingen anpassas beroende på vilken typ av demenssjukdom det handlar om, och en del personer har blandformer med flera olika demenssjukdomar samtidigt. 

Vid Alzheimers sjukdom finns läkemedelsbehandling som kan bromsa försämringen och lindra vissa symtom en period. Samma typ av läkemedel kan ibland användas för behandling vid Lewy body demens. 

Det finns ännu ingen behandling som lindrar symtomen vid vaskulär demens eller frontallobsdemens. Vid vaskulär demens ges blodförtunnande läkemedel för att se till att kärlskadorna inte förvärras. 

Vid alla former av demens ges dessutom behandling för att lindra allmänna symtom. Insatser som underlättar i vardagen är en annan viktig del av behandlingen.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du eller en närstående har symtom som kan bero på demens.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Om du misstänker att du har demens kan du vända dig till oss för en första bedömning. Doktor.se har vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till. Därefter kan du bli hänvisad vidare för fortsatt utredning. Vid demens krävs fysisk vård för att göra en noggrann utredning för att sedan kunna ge rätt behandling. Hos oss arbetar även psykologer som kan hjälpa dig som är patient eller närstående till en person med demens. Vi erbjuder stödsamtal och psykologisk behandling. 

Frågor och svar om demens

Vad är demens?

Demens är ett samlingsnamn för förändringar i hjärnan som påverkar minnet, tänkandet och andra kognitiva förmågor.

Vad betyder demens?

Demens kommer från grekiskans de mens, utan själ. Det används som ett samlingsnamn på olika sjukdomar med likartade symtom. Begreppet demens håller på att fasas ut och ersättas av ”kognitiv sjukdom”. Nu används fortfarande båda begreppen.

Hur börjar demens?

Demens kommer ofta smygande under en lång tid. Tidiga tecken är en känsla av att något inte står rätt till. Minnet blir sämre vilket gör det lätt att glömma var du lagt ifrån dig saker. Du kan ha svårt att komma ihåg vad som hänt under dagen, och att organisera upp vardagen. Du kan känna dig mer lättstressad och tycka att enkla arbetsuppgifter känns svårare.

Senast uppdaterad: 2021-11-10
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med