Epilepsi

Alla personer kan få ett krampanfall ifall de utsätts för sådant som är påfrestande för hjärnan. Epilepsi innebär att du kan få krampanfall trots att du inte har utsatts för någon triggande faktor. Ofta finns ingen tydlig orsak till varför en person fått epilepsi. I en del fall kan skador på hjärnan vara orsaken, som till exempel efter en stroke, en infektion eller en hjärntumör.

Vad är epilepsi?

Ett krampanfall, eller epileptiskt anfall som det också kallas, är när en grupp hjärnceller aktiveras på ett onormalt sätt. Då kan det uppstå allt från okontrollerade muskelrörelser och medvetslöshet till konstiga känselförnimmelser. Alla personer kan få ett krampanfall ifall de utsätts för specifika faktorer som är påfrestande för hjärnan. Sådana faktorer kan vara:

  • alkoholabstinens (att sluta dricka alkohol när du druckit mycket alkohol under lång tid)
  • abstinens av andra droger
  • mycket högt eller mycket lågt blodsocker
  • förgiftningar
  • läkemedelsbiverkan.

Krampanfall som uppkommer på grund av sådana faktorer brukar inte räknas som epilepsi. Vid epilepsi uppkommer krampanfall, trots att du inte utsatts för någon kramputlösande faktor. Detta kallas för ett oprovocerat krampanfall. Oftast får du diagnosen epilepsi om du har haft två oprovocerade krampanfall.

Orsak till epilepsi

Hos ungefär 40 procent av dem som har epilepsi hittar läkarna ingen tydlig orsak. Det finns dock en rad sjukdomar och tillstånd som kan ge epilepsi, till exempel

Forskarna tror också att epilepsi kan vara ärftligt.

Symtom på epilepsi

Epilepsi ger anfall som kan yttra sig på många olika sätt. En och samma person brukar dock få samma typ av anfall. Ett exempel på anfall är den typ som kallas för toniskt-kloniskt anfall. Ett vanligt förlopp är att personen blir medvetslös, faller omkull och blir stel i kroppen. Efter några sekunder börjar armar, ben och huvud rycka. Anfallet är ofta över efter några minuter. Eftersom anfallet gör att du inte har kontroll över kroppen är det också vanligt att kissa eller bajsa på sig. Den här typen av anfall kan se obehagliga ut, men den som är drabbad är själv inte medveten om vad som hänt under den tid som anfallet pågår.

Andra exempel på anfall är:

  • Absenser – korta frånvaroattacker. Detta är en vanlig form av epilepsi hos barn.
  • Temporallobsanfall – kan ge en förnimmelse av att något stiger uppåt från magsäcken, eller att du känner en konstig lukt eller får overklighetskänslor. Det kan också ge ofrivilliga rörelser, grymtningar och smackningar, eller upprepningar av enstaka ord.
  • Myoklona anfall – snabbt övergående ryckningar, oftast i armarna, vanligtvis utan påverkan på medvetandet.
  • Frontallobsanfall – kan ge avvikande rörelser eller ryckningar, utan att du tappar medvetandet.

Efter ett anfall är personen ofta förvirrad, väldigt trött och medtagen. Huvudvärk kan också förekomma.

Vad kan jag göra själv?

Har du epilepsi finns det olika faktorer som gör att du lättare får anfall. Dessa kan vara:

  • sömnbrist och trötthet
  • feber
  • alkoholintag
  • hormonsvängningar under menstruationscykeln
  • stress
  • snabb andning
  • flimrande, blinkande ljus.

Har du epilepsi är därför viktigt att leva ett så balanserat liv som möjligt, med regelbundna sömnvanor och fasta rutiner. Du bör vara försiktig med alkohol och försöka att undvika stress. Ungefär tre procent av dem som har epilepsi kan få anfall av flimrande ljus. Om du hör till dem bör du undvika nattklubbar och flimrande ljus på TV.

Behandling vid epilepsi

Det finns en mängd olika läkemedel för att minska risken för epileptiska anfall. Många med epilepsi tar medicin livet ut. Vilken typ som passar dig bäst beror på vilken sorts epilepsi du har, hur gammal du är, vilka andra sjukdomar du har och vilka andra läkemedel du tar. En del epilepsimediciner ska undvikas av kvinnor i fertil ålder, eftersom de kan ge missbildningar hos fostret. I vissa sällsynta fall hjälper inte läkemedel tillräckligt bra. Då kan det bli aktuellt med kirurgi.

När bör jag söka vård?

Första gången du eller ditt barn får ett krampanfall ska du kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning. Om det är stängt, ska du söka vård på en akutmottagning.

Du som har diagnosen epilepsi och är van vid att få epileptiska anfall behöver oftast inte söka vård efter ett anfall. Du kan också ha en överenskommelse med din läkare, så du vet vid vilka anfall du bör kontakta vården. Vid anfall som upplevs annorlunda än tidigare, antingen av dig själv eller anhöriga, ska du kontakta din vårdcentral eller mottagning.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Har du eller en närstående fått ett krampanfall för första gången, bör du söka dig till en vårdcentral. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till. Om det är stängt, vänd dig till en jouröppen mottagning eller en akutmottagning.

Frågor och svar om epilepsi

Här har vi samlat några frågor och svar om epilepsi.

Vad utlöser epilepsi?

Epilepsi är en sjukdom som innebär att du har ökad risk för att få ett epileptiskt anfall. Men alla kan få ett epileptiskt anfall om hjärnan utsätts för påfrestning. Sådan påfrestning kan till exempel vara abstinens efter alkohol och andra droger, rubbningar i blodsockret, läkemedelsbiverkan eller förgiftningar.

Epilepsi vid anfall – vad göra?

Om du ser någon få ett epileptiskt anfall kan du:

  • ta bort sådant som den krampande skulle kunna slå huvudet i
  • lägga en kudde under huvudet i fall personen ligger på ett hårt golv
  • lossa kläder som sitter tätt i halsen
  • ta tid på krampen.

När krampen är över ska du lägga personen på sidan för att underlätta andningen.

Varför får man epilepsi?

Oftast måste du ha haft två epileptiska anfall, utan några tydliga utlösande faktorer, för att få diagnosen epilepsi. I ungefär 40 procent av fallen kan läkarna inte hitta en orsak till varför en person fått epilepsi. I andra fall kan skador på hjärnan vara orsaken, som till exempel en stroke, en infektion eller en hjärntumör. Forskarna tror också att epilepsi till viss del är ärftligt.

Senast uppdaterad: 2022-02-23
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med