Graviditet

Att bli gravid innebär för många en rad starka känslor, allt från glädje till rädsla. Det är en livsomvälvande händelse som sätter spår för resten av livet. Graviditeten börjar då ett embryo fastnat i livmodern och börjat utvecklas till ett foster som sedan blir ett barn. När du är gravid förändras kroppen och det är vanligt att känna av en del besvär.

Vad är en graviditet?

När en spermie befuktar ett ägg ändras äggets yta så att inga fler spermier kan komma in. Cellerna i ägget delar sig och bildar en klump av celler, som fastnar på livmoderns slemhinna. Där utvecklas en del av cellklumpen till en moderkaka som kommer ge näring åt fostret, medan den andra delen blir ett embryo, som kommer att utvecklas till ett foster och sedan ett barn. Graviditeten börjar när embryot fastnar i livmodern, och kan avslutas genom en förlossning, ett missfall eller en abort.

En graviditet delas ofta in i tre lika långa delar som kallas för första, andra och tredje trimestern. Under första trimestern är det mycket vanligt med missfall, särskilt för förstagångsgravida. En fullgången graviditet varar i genomsnitt i 40 veckor, eller 280 dagar, räknat från den senaste mensens första dag.

Orsak till graviditet

För att ett barn ska bli till behöver en spermie befrukta ett ägg. Det kan ske vid slidsamlag i samband med ägglossning, då ett moget ägg lossnar från en av äggstockarna och fångas upp av en äggledare. Där kan ägget befruktas om det möter en spermie. Spermierna bildas i testiklarna och kommer ut ur penis i samband med en utlösning. Vid ett slidsamlag kan spermierna sedan simma genom livmodern och ut i äggledarna för att hitta ett moget ägg.

Det går också att få till en befruktning på annat sätt. Spermier kan sprutas in i slidan med hjälp av en spruta och en plastslang. Det kallas för insemination. Ett annat sätt är provrörsbefruktning, eller IVF. Då tas mogna ägg ut från äggstocken och sammanförs med spermier i en behållare. Om befruktningen lyckas kan därefter ett eller ibland flera embryon sättas in i livmodern.

Symtom vid graviditet

En graviditet gör att kroppen förändras. Att du inte längre får någon mens är ett tydligt tecken. Andra tidiga tecken på graviditet är

  • att du blir trött
  • att du får ömma bröst
  • att du får en ökad mängd flytningar
  • att du blir illamående
  • att din matlust förändras
  • att du blir känslig för vissa lukter
  • att du lättare blir ledsen
  • att du blir yr.

Blodtrycket sjunker normalt i början av en graviditet. Om du sedan tidigare har lågt blodtryck kan det göra att du känner dig yr och svimfärdig. Trötthet är vanligt, särskilt i början och slutet av en graviditet.

Under graviditetens gång växer brösten och börjar producera mjölk. Ibland kan det läcka lite från bröstvårtorna. Det är vanligt att brösten är lite ömma och spända under hela graviditeten.

Att gå upp ca 10 kg under en graviditet är vanligt, men viktökningen kan variera mycket. Det finns många faktorer förutom själva fostret som bidrar till den ökade vikten, bland annat vikten av moderkakan och fostervattnet, att brösten växer, och att du får en ökad blodmängd. Det extra blodet behövs för att moderkakan ska kunna förse fostret med syre och näring, och för förlossningen. Kroppen lagrar också på sig mer fett än vanligt, för att du ska kunna amma och orka ta hand om ditt barn.

När du är gravid påverkas hela kroppen och du kan få en mängd olika symtom såsom

Immunförsvaret förändras under graviditeten, för att kroppen inte ska stöta bort fostret. Det kan göra att du lättare blir förkyld. Hela blodsystemet påverkas också och du kan lättare få både åderbråck och hemorrojder. Du samlar på dig mera vätska i kroppen än normalt, vilket gör att slemhinnor blir tjockare och svullnar. Det är därför vanligt att bli täppt i näsan. Risken är även högre att få hål i tänderna. Det kan bero både på att känsligheten för bakterier ökar under graviditeten och att många gravida småäter mer.

Mot slutet av graviditeten ökar risken för att du även ska få symtom såsom

När magen växer och fostret tar mera plats påverkar det kroppen på flera sätt. Mer blod behöver pumpas runt i kroppen, vilket gör att hjärtat behöver arbeta hårdare än vanligt. Det kan upplevas som att du får hjärtklappning. Blodet cirkulerar annorlunda i kroppen och du kan få svullna fötter och ben. Det växande fostret gör att lungorna får mindre plats i kroppen så att du inte kan ta lika djupa andetag och därför behöver andas snabbare. Magen blir tung och belastar ryggen och kan göra att du får ont. Du kan också bli yr om du ligger ner på rygg mot slutet av graviditeten, eftersom livmodern då trycker mot ett stort blodkärl vid ryggraden och det kan göra att blodtrycket sjunker.

Ont i magen

Magen kan spänna och sträcka när den växer. Ibland gör det ont och det kan vara svårt att veta vad det beror på. Det kan exempelvis vara att livmodern växer eller att fostret rör sig mycket. Det kan även bero på förstoppning, urinvägsinfektion eller sammandragningar. En sammandragning är när livmodern drar ihop sig. Det gör den för att stöta ut bebisen när det är dags för förlossning, men det är också vanligt med mindre sammandragningar under graviditeten. Att magmusklerna delar sig på grund av att magen växer kan också vara en anledning till att du får ont i magen.

Kraftig smärta i magen kräver en undersökning. Det kan under en tidig graviditet bero på utomkvedshavandeskap, vilket innebär att ett befruktat ägg börjat växa utanför livmodern. Efter vecka 20 av graviditeten kan orsaken vara havandeskapsförgiftning, och under senare delen av graviditeten kan smärta bero på att moderkakan lossnat för tidigt.

Illamående

Det är vanligt att må illa och kräkas när du är gravid, framför allt under den första trimestern. Fostret får ändå i sig den näring det behöver, men det kan vara jobbigt. Vissa mår illa under vissa stunder på dagen, medan andra mår illa hela tiden. För många blir illamåendet värre av vissa lukter.

Extremt graviditetsillamående, hyperemesis gravidarum, är ovanligt tillstånd som kan kräva vård på sjukhus under en period.

Halsbränna och förstoppning

Halsbränna och förstoppning är vanligt under en graviditet, eftersom vissa muskler i magmunnen och tarmarna blir mer avslappnade. I magmunnen finns en ringmuskel som förhindrar att mat kommer tillbaka upp i matstrupen från magsäcken. När den slappnar av får du halsbränna, och när magen växer blir det också ett ökat tryck mot magsäcken så att risken för halsbränna blir ännu större. Tarmarnas muskler behövs för att flytta maten framåt genom tarmen, och när de inte arbetar lika mycket som normalt ökar risken att du blir förstoppad.

Hudförändringar

När du är gravid får du tillfälligt en högre mängd melanin i kroppen, det pigment som ger huden färg. Det kan ge mörka hudförändringar, så kallad melasma eller hyperpigmentering. Vanligen kan melasma under graviditet ge mörkare fläckar i ansiktet, mörkare bröstvårtor och att området runt naveln blir mörkare. Du kan också få ett mörkt streck från naveln och nedåt, så kallad linea nigra. Om du har mörk hudfärg har större sannolikhet att utveckla pigmentförändringar under graviditeten. Du kan också få mer pigmentfläckar om du solar när du är gravid, och därför rekommenderas att du skyddar huden med kläder eller solskyddsfaktor när du är i solen. En del pigmentförändringar kan finnas kvar även efter graviditeten.

Bristningar är streck eller märken i hudens sprickriktning som ofta uppkommer på mage, stjärt, lår och bröst under en graviditet. De uppstår för att huden tänjs ut, men också på grund av hormonella förändringar.

Sömnproblem

Sömnproblem är vanligt under en graviditet. Många drömmer mycket, och det är vanligt att behöva gå upp och kissa, dricka eller äta. Under senare delen av graviditeten kan det vara svårt att hitta en bekväm sovställning. Att vakna av kramp i vaden är också vanligt, eftersom graviditeten påverkar kroppens salter och mineraler.

Bäckensmärta (foglossning)

Kroppens leder blir rörligare under graviditeten, särskilt i bäckenet eftersom det måste kunna vidga sig under förlossningen. Vissa känner inte av detta medan andra kan få väldigt ont och svårt att gå och röra sig, en bäckensmärta som kallas för foglossning. Det är vanligare att bäckensmärta uppstår senare under graviditeten, men vissa får besvär väldigt tidigt.

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunnelsyndrom beror på att den nerv som leder till fingrarna kläms åt där den passerar handleden, genom den passage som kallas för karpaltunneln. Det gör att du får ont i handleden och att du tappar känseln i fingrar och händer. När du är gravid samlar du på dig mer vätska, vilket gör att kroppen sväller och det är därför ökad risk för att nerven ska klämmas åt.

Havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning är när du får högt blodtryck och är gravid. Det kan göra att barnet växer dåligt och att dina organ påverkas, och behöver därför behandlas. De flesta märker inte själva av några symtom, utan får reda på att de har högt blodtryck vid en kontroll hos barnmorskan.

Symtom kan vara att du snabbt svullnar i ansikte, händer eller fötter, att du får synbesvär eller plötslig huvudvärk. Du kan också bli illamående och kräkas efter graviditetsvecka 18, få väldigt ont i övre delen av magen, eller känna dig allmänt sjuk, frånvarande och skakig. Havandeskapsförgiftning kallas också för preeklampsi.

Vad kan jag göra själv?

Tänk på detta när du är eller försöker bli gravid:

  • Ät folsyra, vitamin B9, om du försöker bli gravid. Det behövs för fostrets celldelning och blodbildning.
  • Drick inte alkohol om du är eller försöker att bli gravid. Det kan göra att fostret tar skada.
  • Undvik tobak, det vill säga snus, cigaretter, e-cigaretter, cigarrer och vattenpipa, under graviditeten. Det är bättre för fostret, som då slipper utsättas för skadliga ämnen.
  • Träna och håll dig fysiskt aktiv. Det är bra både innan och under graviditeten. Om du tränat tidigare kan du fortsätta träna som vanligt så länge det känns bra.

Under graviditeten finns det mycket du själv kan prova för att lindra dina besvär:

  • Vid trötthet: Vila om du är trött. Tröttheten är kroppens sätt att tala om för dig att du behöver ta det lugnt och sova mera.
  • Mot bristningar: Det kan kännas skönt att smörja in huden på mage, lår, stjärt och bröst under graviditeten, även om det inte finns någon forskning som visat att det hjälper mot bristningar.
  • Vid nästäppa: Om du har problem med nästäppa kan du prova att sova med huvudet högt, det minskar svullnaden i näsan. Du kan också köpa näsdroppar och nässprej med koksaltlösning på apotek. Dessa kan du använda så mycket du vill. Andra nässprejer mot täppt näsa ska du undvika att använda under längre tid, eftersom de då istället kan göra att du blir mer täppt.
  • Vid illamående: Undvik stress, väldigt fet mat och starka kryddor. Ät lite och ofta och drick ordentligt med vätska, särskilt om du kräks mycket. Ät gärna något innan du stiger upp efter att du sovit och ät något som innehåller kolhydrater till mellanmål, till exempel en frukt eller en macka.
  • För ryggproblem: Försök att sträcka på dig och undvik att svanka, för att motverka ryggproblem. Du kan också få tips om bra övningar av en fysioterapeut för att stärka musklerna i ryggen och bålen.
  • Vid svullna ben och fötter: Använd stödstrumpor om du har problem med svullna ben och fötter. Du kan köpa dessa på apotek, efter att först ha mätt dina vader och anklar direkt på morgonen innan du klivit upp ur sängen. Det är också bra att ta på strumporna direkt i sängen på morgonen. Det beror på att ben och fötter svullnar efter att du ställer dig upp och börjar röra på dig. Det är också bra att lägg benen i ett högt läge när du vilar.
  • För att undvika yrsel: Ställ dig upp långsamt om du har problem med yrsel. Kolla upp ditt järnvärde hos din barnmorska, det kan vara för lågt. Sov på sidan under slutet av graviditeten, för att undvika att den tunga magen trycker mot ett stort blodkärl vid ryggraden, vilket kan orsaka yrsel.

Behandling vid graviditet

En graviditet är ingen sjukdom och kräver ingen behandling i sig, men du kan få besvär som kan lindras på olika sätt. Det är alltid viktigt att prata med apotekspersonal, barnmorska eller läkare innan du tar läkemedel när du är gravid.

Behandling som kan hjälpa vid graviditetsbesvär:

  • Vid illamående: Vissa mår bättre av akupressurarmband som trycker mot handleden. Det finns inga speciella läkemedel för graviditetsillamående, men exempelvis receptfria läkemedel mot åksjuka kan hjälpa. Det finns också läkemedel på recept som kan skrivas ut mot graviditetsillamående. I ovanliga fall kan sjukhusvård med näringslösning via dropp behövas för extremt graviditetsillamående, så kallad hyperemesis gravidarum.
  • Vid bäckensmärta (foglossning): Om du har stora besvär med bäckensmärta behöver du vila mycket och undvika aktiviteter som gör att du får ont. Det finns stödbälten som sätts runt höfterna under magen, för att hjälpa till att hålla ihop bäckenet. En fysioterapeut kan ge dig övningar och du kan också prova transkutan elektrisk nervstimulering (tens). En tens-apparat består av plattor som sätts på huden och skickar en svag ström som kan ge tillfällig smärtlindring.
  • Vid karpaltunnelsyndrom: Om du har stora besvär av karpaltunnelsyndrom med domningar i händer och fingrar, kan du få hjälp av en arbetsterapeut som kan ge dig övningar och prova ut handledsskydd som ger stöd under nätterna. Vissa behöver behandlas med en kortisonspruta i handleden, vilket tillfälligt kan minska svullnaden. För de flesta försvinner besvären efter förlossningen, men ibland kan fler kortisonsprutor eller operation behövas.
  • Vid havandeskapsförgiftning: Du behöver vila för att få ner blodtrycket. Du kan också få blodtryckssänkande läkemedel. Om det inte hjälper kan du behöva sätta igång förlossningen och föda barnet tidigare än beräknat. Vissa blir inlagda på sjukhus för att läkarna ska kunna följa blodtrycket och avgöra om barnet behöver födas.

När bör jag söka vård?

Gå på regelbundna kontroller hos din barnmorska. Sök också vård om

  • du har stora besvär av illamående, bäckensmärta eller karpaltunnelsyndrom
  • du har besvär som du inte vet vad de beror på eller om du är orolig.

Sök genast vård om du har tecken på havandeskapsförgiftning.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Vid behov kan vi skriva ut läkemedel på recept och hänvisa till vidare vård. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter.

Frågor och svar om graviditet

Hur vet man om det är PMS eller graviditet?

Både PMS och graviditet kan göra att du får ömma bröst, svullnar i kroppen, blir trött och att humöret påverkas. Om du är gravid kan du också må illa och kräkas, tappa matlusten eller bli känslig för vissa lukter. Ett tecken på graviditet är om besvären känns annorlunda än det normalt gör för just dig vid PMS. Ett annat tydligt tecken på att du kan vara gravid är att du inte får din mens. Det bästa sättet att veta är att ta ett graviditetstest.

Vad är normalt med blödning under tidig graviditet?

Det är vanligt att det blöder mindre mängder från slidan under en graviditet, speciellt i början.

Hur är flytningarna under en graviditet?

Det är vanligt att få mer flytningar när du är gravid, på grund av hormonförändringar i kroppen. De är oftast vitaktiga och lukar inte. Om dina flytningar luktar illa eller om du får besvär med klåda kan det vara tecken på en infektion, och du bör kontakta din barnmorska.

Senast uppdaterad: 2022-06-09
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med