Mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar mot proteiner i mjölken. Det är vanligast hos barn under ett år och växer oftast bort innan skolåldern. Den som är allergisk måste äta en mjölkfri kost.

Orsak till mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi beror på att kroppens immunförsvar reagerar på ett eller flera av de proteiner som finns i mjölken som om de vore farliga fast de inte är det.  

Det är inte känt varför vissa blir allergiska mot mjölkprotein, men risken är större att bli allergisk om en nära genetisk släkting är det. Mjölkproteinallergi kallas även för komjölksallergi eller mjölkallergi.

Olika typer av mjölkproteinallergi

Det finns två olika typer av mjölkproteinallergi, som båda är lika vanliga:

  • IgE-medierad mjölkproteinallergi beror på att kroppens immunförsvar bildar för mycket av en viss typ av antikropp, immunoglobulin E, när det kommer i kontakt med mjölkprotein. IgE aktiverar sedan immunceller i kroppen, som orsakar en inflammation. Vanliga symtom är magont, diarré, kräkningar och hudutslag, som oftast kommer inom en timme.     
  • Icke IgE-medierad mjölkproteinallergi ger vanligtvis symtom från magen och huden. De första symtomen kommer oftast inom några timmar, men kan ibland dröja flera dagar.

Förekomst av mjölkproteinallergi

Både vuxna och barn kan vara allergiska mot mjölkprotein, men det är vanligare hos barn:

  • Det är främst barn under ett år som är allergiska mot mjölkprotein. Allergin växer oftast bort innan skolåldern. 
  • Det är vanligt att allergi mot komjölksprotein upptäcks när ett barn slutar amma och börjar med bröstmjölksersättning.
  • Om den som ammar äter mycket mjölkprodukter kan barnet reagera på små mängder komjölksprotein i bröstmjölken och utveckla en allergi, men det är ovanligt.

Symtom på mjölkproteinallergi

Mjölkproteinallergi ger normalt ett flertal symtom från magen, tarmarna och huden, som kan komma alltifrån några minuter till flera dagar efter intag av mjölk. 

Vanliga symtom är: 

Mindre vanliga symtom kan vara:

Röda och kliande ögon kan ibland bero på direktkontakt, om barnet fått komjölk på händerna och sedan tagit sig i ögat. Symtom från luftvägarna kan vara ett tecken på svår mjölkproteinallergi.  

Symtom hos ammande barn kan vara:

  • eksem
  • blod i avföringen
  • att barnet skriker, som vid kolik

Vad kan jag göra själv?

När ditt barn fått diagnosen mjölkproteinallergi:

  • Ge ditt barn en mjölkfri kost.
  • Ta hjälp av en dietist för att lära dig om vilka produkter som innehåller mjölk och vad ditt barn behöver äta för att inte få näringsbrist. 
  • Var noga med att kontrollera innehållet i mat som du inte lagat själv.
  • Informera förskola eller skola och andra i ditt barns närhet om allergin.

Behandling av mjölkproteinallergi

Det finns ingen behandling som botar mjölkproteinallergi, men allergin växer i de flesta fall bort spontant. Till dess behandlas allergin genom att äta en mjölkfri kost. För att ta reda på om allergin har växt bort får barnet efter ett tag prova att äta små mängder mjölkprodukter. Diskutera med barnets läkare för att göra en plan om när det är lämpligt att prova att ge mjölk.

Ammande mammor behöver bara själv äta mjölkfri kost om barnet fått symtom trots att det enbart ammat. De flesta bröstmjölksersättningar och vällingar baseras på mjölk, men det finns mjölkfria varianter för barn som är allergiska.

Barn över sex månader som inte får mjölkfri bröstmjölksersättning kan behöva extra tillskott av kalcium. Ibland behövs även tillskott av D-vitamin och fett.

När bör jag söka vård?

Sök vård om: 

  • du tror att ditt barn är allergiskt mot mjölkprotein
  • ditt barn har fått diagnosen mjölkproteinallergi men inte blir bättre utan mjölkprodukter. 

Sök vård akut om ditt barn får en svår allergisk reaktion med symtom som:

  • svårigheter att andas
  • kraftiga kräkningar
  • att barnet är blekt och verkar medtaget

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom.

Frågor och svar om mjölkproteinallergi

Vad är skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkallergi?

Intolerans är inte samma sak som en allergi. Vid laktosintolerans har kroppen brist på ett ämne (laktas) som behövs för att bryta ner mjölksocker så att kroppen kan ta upp det. En person med laktosintolerans kan ofta tåla mindre mängder mjölk, medan en person med mjölkallergi inte tål mjölk alls. Mjölkproteinallergi är vanligast hos mycket små barn, medan laktosintolerans är ovanligt före sex års ålder.

Mjölkproteinallergi - vad kan man äta?

För små barn som är allergiska mot mjölk finns det speciella mjölkfria bröstmjölksersättningar. När barnet blir äldre kan det äta andra produkter som är mjölkfria, det finns till exempel mjölkfri gröt och välling.

Vad ska man inte äta vid mjölkallergi?

Vid mjölkallergi ska du undvika mjölk och mjölkprodukter, både komjölk och mjölk från andra djur såsom får och get, eftersom de innehåller liknande proteiner. Ta hjälp av en dietist för att lära dig vad du behöver tänka på vid mjölkallergi.

Hur snabb reaktion får man vid mjölkallergi?

Det finns två olika typer av mjölkallergi, IgE-medierad samt icke IgE-medierad allergi. Den IgE-medierade varianten ger oftast en reaktion inom en timme, medan reaktionen på den icke IgE-medierade allergin kan dröja alltifrån någon till några timmar upp till några dagar.

Kan ett barn vara allergisk mot sin mammas bröstmjölk?

Nej, ett barn kan inte vara allergisk mot bröstmjölken från sin mamma. Däremot kan barn i ovanliga fall reagera på små mängder av komjölksprotein i bröstmjölken, om mamman själv äter komjölk.

Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Publicerat datum: 2020-05-12
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
Senast granskad: 2022-07-12
  • Öppet alla dagar i veckan
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med