Ögonsjukdomar

Synen är ett av våra fem sinnen, och ett sinne som har mycket stor betydelse. Ögat är ett komplext organ där olika delar samspelar för att skapa de synintryck som formar vårt liv. Ögonen kan drabbas av en rad olika tillstånd. En del är övergående, som ögoninflammationer eller irritation på grund av skräp i ögat. Det finns också kroniska ögonsjukdomar som kan ge påverkan på synen. Med tidig diagnos och behandling går det ofta att bromsa dessa sjukdomar. Här har vi samlat information om olika sjukdomar och besvär i ögonen.

Exempel på ögonsjukdomar och besvär

Exempel på ögonsjukdomar och besvär:

Ögats olika delar

Ögonen är formade som små klot, ögonglober, och innehåller en klar och segflytande vätska. Runt ögat finns muskler som gör att du kan röra ögonen och titta åt olika håll. Ögat består av olika delar:

  • Ögonlock och fransar har betydelse för att skydda ögat, reglera hur mycket ljus som släpps in och se till att ögat är fuktigt
  • Bindhinnan sitter på insidan av ögonlocken och på ögats främre del fram till hornhinnan. Den smörjer och skyddar ögat. Om hinnan irriteras kan den bli röd, vilket kan vara ett tecken på inflammation. 
  • Hornhinnan (kornea) är en genomskinlig hinna som sitter ytterst i den främre delen av ögat. Det är en del av senhinnan. Hornhinnan innehåller många smärtnerver, som gör det möjligt att direkt känna om det kommer in skräp, eller om ögat blir för torrt. Hornhinnan bidrar till att ljuset bryts på rätt sätt i ögat, vilket är en förutsättning för synen. Hornhinnan är ett av de organ som kan doneras. 
  • Regnbågshinnan (iris) är den ring som ligger under hornhinnan och ger ögat dess färg. 
  • Pupillen sitter mitt i regnbågshinnan och släpper in ljus i ögat. Vid mycket ljus drar pupillen ihop sig och blir mindre, när det är mycket ljus vidgas pupillen för att kunna släppa in så mycket ljus som möjligt. 
  • Linsen hänger i tunna trådar strax bakom pupillen. Den är genomskinlig och ändrar form för att du ska kunna se bra på både långt håll och nära håll. Med åldern blir linsen stelare, och kan inte ändra form lika bra, vilket gör det svårare att se skarpt på nära håll. 
  • Senhinnan (sclera) är det fasta yttersta lagret i ögat som ger stadga så ögat håller sin form. Det är senhinnan som gör att ögat är vitt. Senhinnan övergår längst fram i ögat i hornhinnan.
  • Åderhinnan (chorioidea) sitter innanför senhinnan och utgör mellanlagret i ögats vägg. Det är en skör hinna som innehåller blodkärl som förser ögat med näringsämnen.
  • Näthinnan är det innersta lagret i ögats vägg. I näthinnan finns de synceller som gör att vi kan se. 
  • Synceller finns i två varianter, tappar och stavar. Stavarna är ljuskänsliga och gör de möjligt att se i mörker, men de kan inte skilja mellan färger. De finns över hela näthinnan utom i gula fläcken. Tapparna är färgkänsliga synceller som sitter mycket tätt i gula fläcken, och som vi kan använda när det är bra ljus. Det finns tre olika sorters tappar som är känsliga för olika ljusfrekvenser och därmed kan uppfatta rött, grönt respektive blått. 
  • Gula fläcken (makula) är det område mitt på näthinnan där det finns flest synceller (bara tappar) och där synen är skarpast. Gula fläcken sitter längst bak i ögat mittemot pupillen och är två till tre millimeter stor. 
  • Blinda fläcken (papill) är där synnerven lämnar näthinnan. Det finns inga synceller där, och därför ser vi inget på denna punkt. Det är inget som märks i vardagen, eftersom hjärnan kompenserar för detta och fyller i synfältet. 
  • Synnerven är den nerv som skickar synintrycken till hjärnan. 

Så fungerar synen

När vi tittar på något samverkar ögats olika delar för att skapa ett synintryck. Det som händer är att:

  • ljuset släpps in genom pupillen
  • ljusets strålar bryts i hornhinnan och i linsen
  • en bild skapas på näthinnan, med fokus i gula fläcken
  • syncellerna i näthinnan skickar signaler via synnerven i varje öga till syncentrum i hjärnans bakre del

I hjärnan möts de två synnerverna i det som kallas synnervskorsningen. Informationen från båda ögonen leds till syncentrum där de tolkas och omvandlas till en bild.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos oss på Doktor.se finns sjuksköterskor, läkare och psykologer som kan hjälpa dig vid en rad olika sjukdomar. Vi kan bedöma dina symtom, ge dig råd och ge samtalsstöd. VI hjälper dig med behandling och kan i flera fall skriva ut läkemedel på recept. Doktor.se har även fysiska mottagningar på ett flertal orter. 

Senast uppdaterad: 2021-12-01
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med