Övervikt och obesitas (fetma)

Övervikt är när du har en ohälsosamt hög vikt. Det är inte en sjukdom, men en riskfaktor för att utveckla obesitas som klassas som en sjukdom. Det finns olika sätt att bedöma kroppsvikten, och två metoder som ofta används är:

• att mäta midjemåttet i höjd med naveln

• att beräkna BMI, det vill säga hur mycket du väger i förhållande till hur lång du är. Läs mer om BMI här.

Obesitas kallas också för fetma och är en folksjukdom som innebär en allvarlig hälsorisk. Om du är vuxen och har ett BMI på 30 eller mer har du troligen obesitas. Det är också värdefullt att mäta midjemåttet, eftersom det har betydelse hur fettet är fördelat på kroppen. Det är fettansamling i och runt magen som är mest ohälsosam. 

Om du har obesitas och inte får behandling är det stor risk att sjukdomen med tiden ger allt större påverkan på din hälsa. Till en början kan det handla om att du känner dig trött, andfådd och har svårt att gå. Med tiden kan sjukdomenfetma leda till högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och ökad risk för hjärtsjukdom och även vissa cancerformer.

Om du får i dig mer energi än du gör av med lagras det i kroppen som fett. Om du ständigt har ett energiöverskott leder det till övervikt, som med tiden kan ge upphov till obesitas. 

Det kan låta som att obesitas är något du själv väljer och att övervikt lätt kan åtgärdas med förändrad livsstil. Men bakgrunden till att en del utvecklar obesitasfetma och andra inte gör det är mer komplex än så. Faktorer som har betydelse är till exempel:

• Ärftlighet. Forskning visar att det finns en genetisk orsak bakom kraftig övervikt. En del har lättare att lagra kroppsfett och har därmed ökad risk att utveckla obesitasfetma. 

• Ålder. Det är lättare att öka i vikt med ökande ålder eftersom ämnesomsättningen minskar. Det är också vanligt att gå upp i vikt under klimakteriet, och särskilt vanligt att få mer av det ohälsosamma fettet kring midjan.

• Samhällsförändringar. De senaste decennierna har våra vanor kring kost och motion förändrats till det sämre. Vi äter mer och onyttigare, och rör oss allt mindre. Intaget av alkohol har generellt sett ökat, och många har arbeten som innebär långa perioder av stillasittande. Sammantaget leder det till ett energiöverskott.

• Stress. Stress ger en förändring av hormonbalansen i kroppen som kan bidra till övervikt och obesitasfetma. I stressiga perioder är det också lätt hänt att äta mindre nyttigt. 

• Dålig sömn. Under sömnen frisätts hormoner som reglerar aptiten. Om du sover för lite kan du känna dig hungrigare, vilket ökar risken att äta för mycket.

• Psykisk ohälsa. Din psykiska hälsa påverkar både aptit och matvanor. Många psykiska sjukdomar kan kopplas till ökad risk för obesitasfetma. 

• Underliggande sjukdomar. Viktuppgång kan bero på andra underliggande sjukdomar, till exempel hormonsjukdomar som påverkar aptiten eller ledsjukdomar som gör det svårare att röra sig.

• Läkemedel. En del läkemedel ökar aptiten, vilket kan leda till övervikt och obesitasfetma. Det handlar till exempel om kortisontabletter och vissa läkemedel mot epilepsi, psykos och depression.

• Sociala faktorer. Det är vanligare med obesitasfetma bland personer som har sämre sociala förutsättningar. 

Vanliga symtom vid obesitasfetma, även i tidiga stadier av sjukdomen, är bland annat:

• andfåddhet vid lättare ansträngning

• trötthet

• svårigheter att gå

• ont i knän

• ryggvärk

• hudsjukdomar

Med tiden leder obesitas till en ökad risk för ett flertal sjukdomar och risktillstånd, till exempel:

• typ 2-diabetes

• högt blodtryck

• höga kolesterolvärden

• vissa cancerformer

• belastningsskador på leder

• sömnapné

Obesitas är en komplex sjukdom och det är viktigt att få tidig diagnos, individuellt anpassad behandling och noggrann uppföljning. Det ger bättre förutsättningar för att behandlingen ska fungera, och minskar risken för att få fler sjukdomar och att dö i förtid.

Behandlingen omfattar vanligen en kombination av flera olika metoder:

Kombinerad levnadsvanebehandling innebär att du får hjälp och stöd att ändra och behålla nya beteendenatt göra nödvändiga förändringar i din livsstil. Behandlingen ska följa en strukturerad metod, till exempel kognitiv beteendeterapi och anpassas individuellt. I  behandlingen ingår anpassning av kost och matvanor och råd om stillasittande och fysisk aktivitet.

Läkemedelsbehandling. I tillägg till levnadsvanebehandlingen kan det bli aktuellt med läkemedel mot fetma.

Magsäcksoperation. En annan behandling som används vid fetma är en operation som tar bort en del av magsäcken. Gastric bypass, gastric sleeve och duodenal switch är olika kirurgiska metoder som används.  

För de flesta är kraftig övervikt och obesitas ett mångfacetterat problem som utvecklats över lång tid, och som går i skov. Många har försökt och lyckats med att minska i vikt upprepade gånger, men sedan gått upp i vikt igen. Det kan finnas en känsla av uppgivenhet. Tiden är en viktig faktor, och det är viktigt att göra små genomtänkta förändringar under längre tid. 

• Hälsosamma matvanor. Försök att hitta en bra rutin kring mat som funkar långsiktigt. En bra strategi för många är att äta mindre portioner på regelbundna tider. Frukost, lunch middag och tre mellanmål jämnt fördelade över dygnet är en bra riktlinje.

• Rörelse. Fysisk aktivitet ökar din energiförbrukning, minskar aptiten och gör det ofta lättare att välja bra mat. Små förändringar i vardagen som genomförs konsekvent har betydelse. Det kan handla om att 

• Bryt perioder av stillasittande. Forskning visar att korta rörelsepauser som bryter stillasittande får stora hälsoeffekter. Det kickar igång kroppen, och ger en positiv skjuts för en lång rad viktiga processer som bättre reglering av blodsockret, bättre ämnesomsättning och påverkan på inflammatoriska processer. Det räcker med några minuters rörelse för att ge effekt, till exempel att gå några gånger upp och ner för en trappa eller några utfall.

• Långsiktighet. För att lyckas med en bestående viktminskning krävs ett långsiktigt perspektiv. Små förändringar som du kan hålla fast vid över tid kan ge stora effekter. 

• Stresshantering. Att se över sin livssituation med avseende på stress har stor betydelse för att kunna minska i vikt. 

• Tillräckligt med sömn. Prioritera god sömn, eftersom det påverkar de hormoner som styr din hunger.

Sök vård om du har övervikt som ger dig besvär, eller om du har ohälsosam övervikt som inte minskar trots att du försökt minska i vikt på egen hand.

Hos Doktor.se arbetar sjuksköterskor och läkare.