Sköldkörtelinflammation | tyreoidit

En inflammation i sköldkörteln gör att produktionen av vissa hormoner påverkas. Till en början kan det leda till att det frisätts för mycket sköldkörtelhormoner i kroppen. Senare ger inflammationen upphov till en brist på sköldkörtelhormon. En sköldkörtelinflammation kan därför leda till en rad olika symtom.

Vad är sköldkörtelinflammation?

Sköldkörtelinflammation är en inflammation i sköldkörteln, en fjärilsformad körtel som sitter på framsidan av luftstrupen, precis under struphuvudet. Sköldkörteln bildar två viktiga hormoner som heter tyroxin och trijodotyronin, som påverkar de flesta av kroppens funktioner. Den viktigaste uppgiften för sköldkörtelhormonerna är att reglera hur kroppen omvandlar näring till energi. När sköldkörteln blir inflammerad kan den inte längre tillverka lika mycket hormon. Det kan ge många olika symtom. Bland annat blir ämnesomsättningen långsammare, vilket gör att kroppens organ får mindre energi och arbetar långsammare.

Sköldkörteln kallas också för tyreoidea och en inflammation i sköldkörteln kan också kallas för tyreoidit. En inflammation i sköldkörteln går normalt över inom sex månader.

Orsak till sköldkörtelinflammation

Sköldkörtelinflammation kan uppkomma av flera olika saker, till exempel

  • bakterier eller virus
  • en autoimmun reaktion, det vill säga att immunförsvaret reagerar mot den egna kroppen
  • en kronisk sjukdom
  • en fysisk skada.

 

Subakut sköldkörtelinflammation

Om virus är orsaken kallas det för en subakut sköldkörtelinflammation. Det är vanligt att ha haft en virusinfektion i ungefär en månad innan sköldkörteln inflammeras. Ett annat namn för subakut sköldkörtelinflammation är Quervains sköldkörtelinflammation.

 

Akut sköldkörtelinflammation

Sköldkörtelinflammation som orsakas av bakterier gör att du blir sjuk snabbt och kallas därför akut sköldkörtelinflammation. Denna variant av sjukdomen kan vara allvarlig, men är ovanlig.

 

Tyst sköldkörtelinflammation

Sköldkörtelinflammation som orsakas av en autoimmun reaktion ger inga inflammationssymtom som feber och sjukdomskänsla. Den kallas därför för tyst sköldkörtelinflammation eller autoimmun sköldkörtelinflammation. Däremot är det vanligt att få symtom som beror på den ändrade hormonhalten i kroppen.

Du kan drabbas av tyst sköldkörtelinflammation

  • efter en graviditet
  • om du behandlas med läkemedel mot sjukdomen MS
  • om du behandlas med vissa cancerläkemedel
  • om du behandlats med strålning.

Symtom på sköldkörtelinflammation

Symtomen vid sköldkörtelinflammation skiljer sig beroende på den underliggande orsaken.

En sköldkörtelinflammation som beror på virus eller bakterier ger symtom såsom

  • att du får ont i sköldkörteln
  • att sköldkörteln ändrar form (den kan bli större och fastare)
  • att du får feber
  • att du känner dig allmänt sjuk.

Smärta i sköldkörteln kan kännas som att du har ont i halsen. Det kan också kännas som att smärtan strålar upp mot käkarna eller öronen. En förstorad sköldkörtel kallas också för struma.

En tyst sköldkörtelinflammation ger inga utav dessa symtom, men däremot symtom som beror på påverkan på hormonnivåerna i kroppen.

I början av en sköldkörtelinflammation är det vanligt med en ökad mängd sköldkörtelhormon i kroppen, en så kallad tyreotoxikos. Det beror på att sköldkörteln har ett lager av hormoner, som vid en inflammation läcker ut i blodet. Det kan göra att du får ett eller flera symtom såsom

  • att du sover dåligt
  • att du är väldigt trött
  • att du lätt blir irriterad
  • att du känner oro och rastlöshet
  • att du får hjärtklappning och hög puls
  • att du darrar
  • att du svettas och känner dig varm
  • att du går ner i vikt.

Efter en till två månader när lagret av hormon tar slut, får du istället för låga nivåer av sköldkörtelhormon. Det kallas för hypotyreos och kan göra att du får ett eller flera symtom, som exempelvis

  • att du blir trött
  • att du känner dig kraftlös
  • att du lätt fryser
  • att du får ont i leder
  • att du blir hes
  • att huden svullnar
  • att du får oregelbunden menstruation
  • att du får förstoppning.

Vad kan jag göra själv?

Ta hand om dig själv och vila om du är trött. Ta de läkemedel som du och din läkare kommit överens om.

Behandling av sköldkörtelinflammation

Hur en sköldkörtelinflammation behandlas beror på vilka och hur kraftiga symtom du har. Det är vanligt att få behandling med

  • smärtstillande läkemedel
  • antiinflammatoriska läkemedel.

Under behandling med antiinflammatoriska läkemedel behöver du regelbundet lämna blodprov och ha kontakt med din läkare.

Du kan också behöva behandlas med ett eller flera läkemedel som lindrar de symtom du får på grund av de ändrade hormonhalterna, tills hormonbalansen är återställd. Som exempel kan du få behandling med så kallade betablockerare, som lugnar hjärtat, om du har problem med hjärtklappning.

Om du har mycket symtom kan du få behandling med hormoner som ersätter den minskade tillverkningen. Oftast blir sköldkörteln helt återställd och börjar tillverka hormon som vanligt igen inom sex månader. I vissa fall återhämtar sig inte sköldkörteln. Du kan då behöva ta hormontabletter resten av livet.

När bör jag söka vård?

Sök vård om något av följande stämmer in:

  • att du får knölar på halsen
  • att du får svårt att svälja eller svårigheter att andas
  • att du har tecken på en sköldkörtelinflammation såsom att du ofta känner dig väldigt trött och sover dåligt, att du ofta svettas eller fryser, att du har hjärtklappning och hög puls, eller att du ofta känner dig orolig. Särskilt om du har flera av dessa symtom.

Sök vård genast om du har hög feber och ont i sköldkörteln. Tänk på att smärta i sköldkörteln kan stråla upp mot öronen eller käkarna.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vid en misstänkt sköldkörtelinflammation behöver en läkare känna på din sköldkörtel och du behöver lämna blodprov för att mäta halterna av sköldkörtelhormon. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan bli undersökt och få lämna blodprov. Om du har frågor och är osäker på om du behöver en undersökning kan du också kontakta oss. Hos oss arbetar många erfarna sjuksköterskor och läkare. Vid behov hänvisar vi dig till vidare undersökningar och eventuell vård.

Frågor och svar om sköldkörtelinflammation

Vad är sköldkörtelinflammation?

Sköldkörtelinflammation är en inflammation i sköldkörteln, som sitter nedanför struphuvudet på luftstrupens framsida. Normalt bildar sköldkörteln två hormoner, tyroxin och trijodotyronin, som är viktiga för bland annat kroppens ämnesomsättning. Sköldkörteln har också ett lager av dessa hormoner. Vid en inflammation frisätts hormonlagret i kroppen och gör att du först får för mycket hormoner. När lagret tar slut får du i stället för lite av dessa hormoner.

Hur länge varar en sköldkörtelinflammation?

I de flesta fall går en sköldkörtelinflammation över inom sex månader. I vissa fall kan det vara så att sköldkörteln inte återhämtar sig och att du behöver fortsätta att ta läkemedel med hormoner som kan ersätta den naturliga produktionen. Ibland hela livet. De flesta mår bra med behandling.

Är sköldkörtelinflammation farligt?

En sköldkörtelinflammation som orsakas av bakterier kan vara allvarlig. Det är vanligare att sköldkörtelinflammation orsakas av virus, eller av att kroppens eget immunförsvar attackerar sköldkörtelns celler.

Kan jag få sköldkörtelinflammation av corona-virus?

En virusinfektion i kroppen är en av orsakerna till att sköldkörteln kan bli inflammerad. Det pågår hela tiden studier om hur det nya coronaviruset som orsakar covid-19 påverkar olika organ i kroppen både under och efter en infektion. Det är möjligt att covid-19 kan orsaka eller förvärra sjukdomar i sköldkörteln.

Senast uppdaterad: 2022-04-06
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med