Snarkning

Nästan alla snarkar då och då, och en del snarkar mycket nästan varje natt. Snarkning är ett vanligt problem och kan vara besvärligt både för  den som snarkar och de som sover bredvid. Om du besväras av snarkningar bör du söka vård för att få hjälp. Den här texten gäller snarkning hos vuxna. Här finns information om snarkning hos barn.

Orsaker till snarkning

Snarkning kan bero på många saker, till exempel att det är trångt i svalget eller näsan, att du är förkyld, har druckit alkohol eller är överviktig. När vi somnar och går in i djupare sömn slappnar musklerna i gommen, tungan och halsen av. Viss vävnad i halsen kan slappna av så mycket att luften inte kan passera fritt. Ju trängre luftvägarna blir, desto kraftfullare blir luftflödet när vi djupandas. Det ökar vibrationen i de mjuka delarna i gommen och svalget, vilket ger snarkningsljud. 

En del personer som snarkar har även andningsuppehåll när de sover. Uppehållen kan vara i flera sekunder och komma flera gånger i timmen. Du kan läsa mer om sömnapné här.

Här är olika saker som kan påverka luftvägarna och orsaka snarkning:

  • Anatomiska faktorer. Hur gommen, tungan, näsan och bettet är format har betydelse. 
  • Övervikt. Bukfetma och övervikt är en vanlig orsak till snarkning. Personer som är överviktiga kan ha extra fettvävnad längst bak i halsen runt svalget och tungan som kan blockera luftvägarna. Även en liten övervikt kan orsaka snarkning. 
  • Alkohol och vissa läkemedel. Alkohol, smärtstillande och avslappnande läkemedel gör att muskler i svalg och hals slappnar av och faller ihop mer än de annars gör. Det kan göra att du snarkar mer och kraftigare än annars. 
  • Rökning. Rökning av cigaretter, e-cigaretter eller vattenpipa kan göra att slemhinnorna blir irriterade och svullna. 
  • Nästäppa. Om du är täppt i näsan kan det göra att du andas genom munnen vilket ökar risken för snarkning. 
  • Infektion i näsan och halsen. Förkylning, halsfluss eller andra infektioner kan göra att slemhinnor i hals och svalg svullnar. 
  • Allergi. Allergi mot pälsdjur, pollen eller liknande kan ge nästäppa och svullna slemhinnor. 
  • Sömnbrist. Om du inte får tillräckligt med sömn kan det göra att halsen slappnar av mer än annars när du väl sover. 
  • Ryggsovning. De flesta snarkar mer när de sover på rygg. 

Vad kan jag göra själv?

Här är exempel på saker du själv kan göra:

  • Minska i vikt om du är överviktig. 
  • Försök sova på sidan. Om du har en tendens att rulla över på rygg i sömnen kan du prova att lägga kuddar bakom ryggen. 
  • Höj huvudänden på sängen, till exempel genom att lägga en kudde under bäddmadrassen eller lägga böcker under sängbenen. Det kan göra att du andas lättare och snarkar mindre.
  • Om du är förkyld kan du ta avsvällande nässpray. Om du är allergisk kan du ta nässpray mot allergi. 
  • Försök se till att du får tillräckligt med sömn.
  • Skaffa en bettskena. En tandläkare kan hjälpa dig att prova ut en bettskena, så kallad antiapnéskena som drar fram underkäken och ökar utrymmet i svalget. Om du har sömnapné får du i de flesta regioner skenan bekostad inom ramen för din behandling. I annat fall får du betala själv, vilket kan vara rätt kostsamt. Det finns bettskenor att köpa på apotek, men de kan påverka ditt bett negativt om de hamnar fel. 
  • Undvik att dricka alkohol.
  • Sluta röka. 
  • Du kan prova hjälpmedel mot snarkning, till exempel näsvidgare eller spray som mjukar upp svalget. En del tycker att sådana produkter hjälper, men det saknas vetenskapliga bevis på att de ger effekt. 

Behandling vid snarkning

I det första skedet kan du bli rekommenderad att prova livsstilsförändringar, till exempel att gå ner i vikt, sluta röka, undvika alkohol, behandla nästäppa, försöka få tillräckligt med sömn och att undvika att sova på rygg. 

Om du har andningsuppehåll när du sover behöver du få en utredning för att se om du har obstruktiv sömnapné. Vid sömnapné finns flera behandlingsalternativ, till exempel en andningsmask (CPAP) som används på natten eller en apnéskena som skjuter fram underkäken. I en del fall kan det även vara aktuellt med så kallad svalgplastik, en operation av svalget. Läs mer om behandling vid sömnapné här.

När bör jag söka vård?

Även om snarkning i de flesta fall är ofarligt kan det vara ett tecken på en underliggande sjukdom. Därför bör kraftig snarkning utredas. 

Sök vård om du snarkar och har besvär av det, till exempel:

  • Att du ofta är trött på dagen
  • Att du har andningsuppehåll när du sover
  • Att du inte kan sova i samma rum som din partner på grund av din snarkning
  • Att du inte blir hjälpt av de åtgärder du provat själv

Du bör också söka vård om du snarkar och något av följande stämmer in:

Du bör också söka vård om du har ett barn som snarkar.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Våra sjuksköterskor och läkare kan göra en första bedömning av dina symtom och om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning. Doktor.se har även fysiska mottagningar på flera orter som du kan vända dig till.

Senast uppdaterad: 2021-08-25
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med