T-cellslymfom

T-cellslymfom är en form av cancer i lymfsystemet som tillhör undergruppen Non-Hodgkins lymfom. Sjukdomen är oftast aggressiv, vilket innebär att den är svår att bota. Ungefär 100 personer i Sverige drabbas varje år av T-cellslymfom.

Vad är T-cellslymfom?

T-cellslymfom innebär att cancer utvecklats i de celler som kallas för T-lymfocyter, som tillhör immunförsvaret och lymfsystemet. T-lymfocyter, eller T-celler, är specialiserade på att försvara kroppen mot svamp och virus, och är viktiga för att skilja mellan kroppens egna och främmande vävnad. T-cellslymfom är en blandad grupp av olika cancerformer som ofta upptäcks först när cancern hunnit växa och sprida sig i kroppen.

Här kan du läsa mer om lymfom, Non-Hodgkins lymfom och Hodgkins lymfom.

Orsak till T-cellslymfom

Orsaken till T-cellslymfom är okänd. Den största kända riskfaktorn är ökande ålder. Om du haft körtelfeber eller har celiaki (glutenintolerans) kan du ha en ökad risk för vissa former av T-cellslymfom.

Symtom på T-cellslymfom

De vanligaste symtomen som gör att T-cellslymfom upptäcks är något av följande:

  • Du får svullna lymfkörtlar (vanligast vid lymfom som utgår från lymfkörtlarna).
  • Du känner dig allmänt sjuk och trött, tappar vikt och får feber och nattliga svettningar.
  • Du har diarré och ont i magen (vid lymfom som växer från tarmen).
  • Du har eksemliknande, rodnande, förtjockade hudförändringar (vid lymfom som växer från huden).

T-cellslymfom kan också göra att ett ovanligt men mycket farligt tillstånd utvecklas, som kallas för hemofagocytos. Det innebär att makrofager, en slags celler som tillhör immunförsvaret och normalt förstör främmande ämnen som kommit in i kroppen, överstimuleras och istället förstör kroppens blodceller och stamceller. Detta leder till att kroppens organ slutar fungera och är mycket allvarligt.

Vad kan jag göra själv?

Om du tar hand om dig själv så hjälper det dig att må så bra som möjligt och att bättre hantera din behandling. Följa nedanstående råd:

  • Rör på dig.
  • Ät bra, hälsosam mat.
  • Vila när du känner dig trött, hellre flera kortare stunder.
  • Gör sådant som gör att du blir glad.
  • Umgås med personer som får dig att må bra.

För stöd, kontakta exempelvis Cancerrådgivningen, Cancerfonden, Barncancerfonden eller Blodcancerförbundet. Där kan du komma i kontakt med andra som har genomgått något liknande som du.

Behandling av T-cellslymfom

Vilken behandling du får beror på vilken typ av T-cellslymfom du har. De behandlingsalternativ som finns och kan ges i olika kombinationer är

  • cytostatika
  • steroider
  • strålbehandling
  • antikroppar
  • stamcellstransplantation.

Behandling mot T-cellslymfom består dock oftast av en kombination av olika cytostatika, som också kallas för cellhämmande läkemedel, i kombination med en steroid som dämpar inflammation och hämmar immunförsvaret. Denna behandling fungerar ofta bra mot B-cellslymfom, vanligen i kombination med antikroppar om cancern är snabbväxande. Vid T-cellslymfom fungerar dock inte samma antikroppar som används mot B-cellslymfom.

Vissa typer av T-cellslymfom kan behandlas med antikroppar, men för de flesta former av sjukdomen finns inget sådant alternativ, och behandlingen med cytostatika misslyckas oftast. Det innebär att cancern ofta inte går att ta bort, eller kommer tillbaka igen efter avslutad behandling.

Det är också vanligt att få andra läkemedel, exempelvis för att motverka infektioner, eftersom T-cellslymfom ofta upptäcks i ett sent stadie av sjukdomen.

 

Nya behandlingar

Det pågår mycket forskning om T-cellslymfom och på senare år har det gjorts stora framsteg i att förstå hur sjukdomen fungerar. Det gör att det är lättare att utveckla nya läkemedel mot sjukdomen, och ett flertal nya behandlingar mot T-cellslymfom håller på att testas i olika studier. Dessa nya läkemedel tillhör en grupp som kallas för målinriktade läkemedel. Det är specifika läkemedel som riktas mot en viss typ av cancerceller, beroende på vad de uttrycker för slags proteiner och vilka skador eller förändringar cellerna har som gjort att de utvecklats till cancerceller. Om du kan erbjudas olika behandlingar eller tillfrågas att delta i pågående studier beror därför på vilka förändringar cancercellerna i din kropp har. Du kan läsa mera om hur cancer uppstår i texten Cancer.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du eller ditt barn går ner i vikt utan förklaring, om du har feber utan förkylningssymtom, om du känner dig tröttare än vanligt eller ofta blir sjuk utan att du vet varför, eller om har andra symtom som du tror kan bero på lymfom.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd och vi har också fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan få en första undersökning. Vid behov hänvisar vi dig till ytterligare undersökningar.

Frågor och svar om T-cellslymfom

Vad är T-cellslymfom?

T-cellslymfom är en form av cancer som uppstått i lymfsystemets T-celler, T-lymfocyterna. Det är en form av Non-Hodgkins lymfom.

Hur vanligt är T-cellslymfom?

T-cellslymfom drabbar drygt 300 personer i Sverige varje år, vilket utgör ungefär femton procent av alla som får Non-Hodgkins lymfom.

T-cellslymfom - hur länge lever man?

Det finns flera undergrupper av T-cellslymfom som kan vara olika aggressiva. Generellt är T-cellslymfom ofta elakartade och svåra att bota, men det finns undantag.

Senast uppdaterad: 2022-02-15
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med