Testikelcancer

Testikelcancer är cancer i en eller båda testiklarna men ibland kan cancern spridas till andra delar av kroppen. Sjukdomen är ovanlig och drabbar främst män i 20–40-årsåldern. De flesta blir friska efter behandling även om cancern spridit sig.

Vad är testikelcancer?

Vid testikelcancer har det bildats en elakartad tumör i en av testiklarna. I pungen finns två testiklar, som bildar spermier och könshormonet testosteron. Testikelcancer finns oftast bara i en av testiklarna. Ibland kan cancern spridas till andra delar av kroppen, främst till bakre magen nära ryggraden. Det beror på att det finns en förbindelse dit med lymf- och blodkärl, eftersom det var där testiklarna bildades under fostertiden. Testikelcancer kan även spridas till lungorna.

Orsak till testikelcancer

Det är oftast svårt att veta varför cancer uppstår och orsaken till testikelcancer är okänd. Förstadier tros kunna uppkomma redan under fosterstadiet.  

Riskfaktorer för testikelcancer är:

  • ärftlighet, om du har genetiska släktingar som haft testikelcancer.
  • att en av dina testiklar inte kom ner till pungen av sig själv när du var barn. 

Testikelcancer, precis som andra typer av cancer, kan inte smitta från en person till en annan. 

Symtom på testikelcancer

Testikelcancer kan ge symtom som: 

  • en knöl i testikeln
  • svullnad av testikeln 
  • förändrad storlek på testikeln
  • att testikeln känns tyngre
  • stickningar i testikeln 
  • att det gör ont i testikeln

Du behöver inte ha cancer för att du har något av symtomen ovan, många förändringar är godartade. Det är dock viktigt att du undersöks om något av det stämmer in på dig. 

Vissa får inga symtom förrän cancern hunnit sprida sig. Du kan då istället få symtom som:

  • att det gör ont i magen och ryggen
  • att du hostar och får påverkad andning

Vissa känner också av att bröstvårtorna blir svullna och gör ont. Det är ett mer ovanligt symtom som beror på att testikeltumören producerar hormonet hCG, ett hormon som normalt förekommer i högre nivåer hos gravida kvinnor.

Vad kan jag göra själv?

Testikelcancer kan inte förebyggas, men det är alltid bra att upptäcka cancer så tidigt som möjligt. Undersök därför din pung någon gång varje månad, så att du vet hur den normalt känns och lätt kan upptäcka en förändring.

Behandling av testikelcancer

Behandling av testikelcancer sker alltid genom att operera bort den drabbade testikeln:

  • Om läkare inte på annat sätt kan säkerställa att du inte har testikelcancer, får du genomgå en operation. Ett snitt görs då över ljumsken och testikeln lyfts ut ur pungen, så att läkaren noggrant kan undersöka den. 
  • Om det finns tecken som tyder på cancer, opereras testikeln bort. Den undersöks sedan under mikroskop för att ta reda på om och i sådana fall vilken sorts testikelcancer det rör sig om. Det är viktigt för att välja bästa fortsatta behandling.
  • Att ha cancer i båda testiklarna är ovanligt, men för säkerhets skull tar läkaren vanligtvis ett vävnadsprov även från den andra testikeln i samband med operationen. Även det provet undersöks i mikroskop.
  • Den som vill får en silikonprotes inopererad i samband med att testikeln opereras bort. En protes känns alltid fastare och rundare än en vanlig testikel.
  • Du kan normalt lämna sjukhuset redan dagen efter operationen, men räkna med att behöva vara sjukskriven i en till två veckor.    

Efter operationen kan du behöva ytterligare behandling, beroende på typ av testikelcancer och om cancern spridit sig.

Du kan då få behandling i form av:

  • cytostatika (cellhämmande medel)
  • strålbehandling
  • fler operationer

Cytostatika kan ges som tilläggsbehandling efter operation både om cancern spridit sig och om den inte har det. Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel med cellhämmande verkan, som på olika sätt får cancercellerna att antingen förstöra sig själva eller att sluta växa. 

Om cancern inte spridit sig och du får behandling med cytostatika, är det för att förhindra att cancern ska komma tillbaka. Om cancern hunnit sprida sig och bilda dottertumörer, eller metastaser, på andra ställen i kroppen, kan du behöva behandlas med en blandning av flera olika cytostatika.

Ibland kan metastaser istället opereras bort och i andra fall kan operation behövas även efter cytostatikabehandling, för att ta bort rester av cancer i kroppen.  

Strålbehandling är när högenergisk strålning riktas mot tumören så att cancercellerna skadas och antingen dör eller förlorar sin förmåga att dela sig. 

Som en viktig del i din cancerbehandling kan du även få stöd och hjälp på annat sätt, exempelvis genom:

  • hjälpmedel 
  • stödjande samtal med kurator
  • samtal med sexolog eller psykoterapeut

Du kan också själv kontakta exempelvis Cancerfonden, Cancerrådgivningen eller Testikelcancerföreningen, för att få svar på frågor och prata med andra som gått igenom samma sak som du. 

Testosteronbehandling

Testosteron bildas i testiklarna och är ett hormon som behövs för att du ska kunna känna sexuell lust och få stånd. Det är också viktigt för ditt allmänna välmående. Sjukdomen och behandlingen mot testikelcancer kan göra att du får brist på testosteron. Produktionen i den kvarvarande testikeln är ibland inte tillräcklig.

Om det behövs kan du få behandling med testosteron i form av:

  • en gel som smörjs in varje dag
  • sprutor som ges med några månaders mellanrum

När bör jag söka vård?

Sök vård om:

  • du har något symtom som kan tyda på testikelcancer
  • du plötsligt får ont i en testikel eller i pungen  

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom, samt vid behov med hänvisning till vidare vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan bli undersökt.

Frågor och svar om testikelcancer

Några frågor och svar kring testikelcancer.

Hur vet man om man har testikelcancer?

Testikelcancer kan göra att storleken eller tyngden av testikeln förändras, att du får en knöl i testikeln eller att du får ont. Vissa får flera av dessa symtom, medan andra inte känner av någonting förrän cancern redan spridit sig och exempelvis orsakar smärta i mage eller rygg. Om du tror att du kan ha testikelcancer bör du söka vård. Ofta behövs flera undersökningar för att kunna ställa diagnosen cancer.

Hur länge kan man ha testikelcancer?

Cancer kan utvecklas under en längre tid och det är svårt att säga hur länge en enskild person haft cancer när den upptäcks. Forskare tror att förstadier till testikelcancer kan bildas redan under fosterstadiet. När du söker vård och får diagnosen testikelcancer, eller om läkare inte kan utesluta att det är cancer du har, får du så snart som möjligt genomgå en operation. Efter operationen kan du behöva tilläggsbehandling, som ofta pågår under några månader. När behandlingen avslutats får du komma på efterkontroller för att säkerställa att all cancer är borta och för att tidigt upptäcka om den kommer tillbaka. Efter fem till tio år kan du normalt anses som frisk och slipper då komma på fler kontroller.

Kan man få barn om man haft testikelcancer?

Det är ovanligt att få cancer i båda testiklarna, så de flesta som haft testikelcancer har fortfarande kvar en testikel. Produktionen av spermier påverkas dock ofta av behandling med cytostatika och strålning. För de flesta återgår produktionen till det normala efter avslutad behandling, men för vissa gör den inte det. Det kan också bli så att spermierna leds in i urinröret istället för penis vid utlösning. Dina spermier kan i sådana fall fortfarande befrukta ett ägg, men du behöver hjälp för att kunna få till en graviditet. Oavsett ska du alltid vänta minst ett år efter behandlingen avslutats innan du försöker få till en graviditet, för att undvika skador på arvsanlagen. Om du vill kan du frysa ner dina spermier innan du genomgår operation för testikelcancer.

Senast uppdaterad: 2021-09-15
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med