Wilms tumör

Cancer som uppstått i en njure kallas för njurcancer. Njurarnas uppgift är att rena blodet från ämnen som kroppen inte behöver, och skicka ut dem med urinen via urinledarna och urinblåsan. Det finns olika former av njurcancer beroende på var i njuren cancertumören sitter, hur den växer och i vilken typ av celler som den börjat växa i.

Wilms tumör drabbar mellan tio och femton personer i Sverige varje år, varav de flesta är mellan ett och fem år gamla. Wilms tumör kallas också för nefroblastom. Du kan läsa mer om andra former av njurcancer här.

Orsaken till Wilms tumör är oftast okänd, men i ovanliga fall kan sjukdomen vara ärftlig och är då kopplad till vissa missbildningar. Ett exempel på en sådan missbildning är aniridi, där ögats regnbågshinna (iris) saknas helt eller delvis. Ett annat exempel är hemihypertrofi, där en del av kroppen är märkbart större än resten. Barn med Wilms tumör har också oftare vissa sällsynta, medfödda syndrom såsom WAGR-syndromet, Denys-Drash syndrom och Beckwith-Wiedemanns syndrom.

Det vanligaste symtomet på Wilms tumör är en utbuktning, knöl eller svullnad på ena sidan av barnets mage. Knölen gör oftast inte ont och ger hos många inga andra symtom förrän den vuxit sig ganska stor. En del barn kan dock få symtom såsom

• magont
• minskad aptit
• illamående
• kräkningar
• förstoppning
• feber
• blod i urinen
• påverkad andning
• högt blodtryck.

Oftast har dessa symtom andra orsaker.

Det finns inget som du eller ditt barn kan göra för att förhindra att drabbas av WIlms tumör.

Nedan följer några råd för dig som har ett barn som behandlas:

• Stanna med barnet under undersökningar och behandlingar så långt det är möjligt.
• Förklara för barnet vad som händer, med enkla ord så att barnet kan förstå.
• Boka in lektid för barnet även på sjukhuset, så långt det är möjligt och i samråd med läkarna.
• Håll koll på ditt barns energinivå när ni är hemma. Se till att det finns tillräckligt med tid för vila, men uppmuntra gärna barnet att med försiktighet delta i vanliga aktiviteter.
• För dagbok över ditt barns kroppstemperatur, energinivåer, sömn, läkemedel och biverkningar, och dela med dig av dessa anteckningar till läkarna.
• Ge barnet vanlig mat om läkarna inte gett annan information. Om barnet genomgår behandling med cytostatika kan aptiten minska, försök i så fall se till att barnet får i sig extra mycket vätska.
• Avvakta med vaccinationer tills ni fått klartecken från barnets läkare.
• Be om hjälp, både från personal på sjukhuset, och från organisationer som kan erbjuda råd och stöd, exempelvis Barncancerfonden.

Behandling av Wilms tumör sker på ett av Sveriges sex barncancercentrum. Personalen som jobbar där har stor erfarenhet av att barn som har svårt att sitta stilla eller tycker att något är otäckt, och kan anpassa undersökningar och behandling därefter.

Behandlingen går ofta till enligt följande:

1. Cytostatika, cellhämmande läkemedel, ges för att krympa tumören.
2. Tumören tas sedan bort genom operation.
3. Efter operationen får barnet mera cytostatika i upprepade kurer, för att förhindra att cancern kommer tillbaka. Ibland ges även strålbehandling.

Det är vanligt att få cytostatika i mellan fyra och sex veckor för att krympa tumören. Behandling med cytostatika efter operationen kan pågå under allt ifrån några veckor upp till mer än sex månader. Ofta används en kombination av olika cytostatika.

Om cancern bara finns i den ena njuren tas oftast hela den sjuka njuren bort. Om cancern finns i båda njurarna sparas aningen lite av båda, eller så tas den ena bort medan den andra opereras så lite som möjligt. Under operationen tas även närliggande lymfkörtlar bort för att ta reda på om cancern spridit sig dit.

Om det visar sig att cancern spridit sig till andra organ i kroppen, behövs vanligen en intensivare och längre behandling. De flesta kan ändå bli av med sjukdomen. Det är vanligt att bli tillfrågad att delta i en klinisk studie, som ofta handlar om att testa en liten justering av behandlingen. Det är alltid helt frivilligt att delta.

Ett litet barn påverkas inte så mycket av att få ena njuren bortopererad. Den njure som är kvar växer sig extra stor och tar över större delen av den funktion som den andra njuren skulle haft. Det kan dock ta lite tid för barnet att återhämta sig efter behandlingen.

Under några år efter att behandlingen avslutats får barnet komma på kontroller för att snabbt kunna upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka och för att se om kroppen utvecklas och fungerar normalt. De flesta barn behöver också ta om vissa vaccinationer, och får då en individuellt anpassad vaccinationsplan.

Sök alltid vård om barnet har en okänd knöl eller om barnet kissar blod.

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och med rådgivning. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning. Vid behov hänvisar vi dig till vidare undersökningar.