)
Tankar och känslor har en direkt effekt på magen och tarmarna, det har nog de flesta upplevt. När du till exempel tänker på hur gott det ska bli att äta middag kan du känna hur det suger i magen redan innan du hunnit äta något. Andra exempel är om du blir riktigt nervös, och plötsligt känner att du blir illamående eller verkligen måste gå på toaletten, eller får ont i magen när du är stressad.
Magkänslan har betydelse
Ilska, ångest, sorg, nervositet och stress är exempel på känslor som kan trigga symtom från magen. Det är därför inte så konstigt att intuition ofta beskrivs som en magkänsla. Gömt i väggarna i hela mag- tarmsystemet finns det som ibland kallas för den andra hjärnan, eller mer vetenskapligt uttryck det enteriska nervsystemet. Det är ett avancerat nätverk av över hundra miljoner nervceller som går hela vägen från matstrupen till ändtarmen, och har som uppgift att kontrollera vår matsmältning.
På senare tid har forskare över hela världen blivit alltmer nyfikna på att lära sig mer om hur det enteriska nervsystemet fungerar. Alla forskare är inte övertygade, men många tror numera att ”den andra hjärnan” har större påverkan på vår hälsa, inte minst vår mentala hälsa, än man tidigare förstått.
Kommunicerar med hjärnan
Även om det enteriska nervsystemet kallas för en slags hjärna är det inte så att vi har en tankeverksamhet i tarmarna, men däremot finns faktiskt en betydande kommunikation fram och tillbaka mellan mag- tarmsystemet och hjärnan. I tarmarna finns också en omfattande produktion av signalsubstanser så som serotonin och dopamin, ämnen som i allra högsta grad påverkar vårt mående.
Tarmproblem kan påverka psyket
Det har länge varit känt att depression och ångest kan ge upphov till magproblem som till exempel förstoppning, magont och diarré. Men forskning visar att det också kan vara en påverkan åt andra hållet, att mag-tarmsystemet kan skicka signaler till hjärnan som triggar förändringar i humöret och det psykiska måendet. Det här förhållandet ”nerifrån och upp” är mindre utforskat.
Det skulle kunna förklara varför personer med tarmsjukdomar som IBS utvecklar depression och ångest i högre utsträckning än befolkningen i stort. Det innebär också möjligheter, till exempel att behandling som hjälper hjärnan skulle kunna ge lindring av tarmproblem, och likaså att behandling mot tarmproblem skulle kunna ge lindring av psykiska symtom.
Forskning kring tarmflorans betydelse
Ett annat område forskare är intresserade av är hur sammansättningen av tarmfloran, bakterierna i tarmen, kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan. Det finns många studier som visar att de som lider av till exempel depression, bipolär sjukdom, schizofreni, ångest, Parkinsons sjukdom eller ADHD har skillnader i sin tarmflora jämfört med normalbefolkningen. Skillnaderna har studerats i detalj. Men hur tarmfloran ska kunna påverkas i positiv riktning, och om det går att använda som alternativ behandling, det är ännu inte klarlagt.
Hur kan jag förbättra tarmhälsan?
Det finns mycket kvar att utreda kring hur tarmhälsan påverkar vår mentala hälsa och risken att utveckla sjukdomar, och hur den kunskapen kan omsättas i praktiska råd. Trots det finns det råd som är värda att hålla sig till redan nu, eftersom de även är bra för hälsan i stort:
Varierad kost. Satsa på en kost som innehåller mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, nötter och bra källor till protein.
Kapa sockret. Undvik sötade drycker och stora mängder socker.
Minskad stress. Se till att få tillräcklig återhämtning efter stressiga perioder. Gör det du kan för att minska onödig stress.
Överväg att meditera. Meditation tycks kunna påverka tarmfloran positivt, och har dessutom andra hälsoeffekter.
