)
Ungefär 25 000 svenskar har idag Parkinsons sjukdom. De som får diagnosen är oftast över 55 år. Sjukdomen gör så att nervceller, som producerar dopamin, i ett visst område i hjärnan förstörs. Dopamin är ett signalämne som behövs för att vi ska kunna röra oss, men det är också viktigt för många andra funktioner i kroppen. De första tecknen på Parkinson kan komma många år, ibland decennier, innan diagnosen ställs. Sådana tecken kan vara försämrat luktsinne eller störd drömsömn, som innebär att drömmar levs ut med hela kroppen – kanske råkar du till och med smocka till den som ligger bredvid. Oftast kopplas dessa symtom inte ihop med något sjukligt förrän efter att diagnosen ställts.
Påverkar många delar av kroppen
Så småningom kommer symtomen som påverkar rörelseförmågan. Typiskt för Parkinsons sjukdom är att alla rörelser blir långsammare. Det kan ta lång tid att ta på sig jackan eller gå in och ut ur bilen, och gånghastigheten kan minska. Andra vanliga symtom för Parkinson är:
Stelhet i nacke, armar och ben.
Skakningar i vila, som kan komma i händerna eller benen.
Försämrad balans.
Utslätat ansiktsuttryck och svagare röst.
Framåtlutad hållning.
Kortare, hasande steg.
Nedsatt finmotorik, till exempel kan det bli svårare att skriva och knäppa knappar.
Utöver symtomen som drabbar rörelseapparaten, kan Parkinsons sjukdom ge symtom i många olika delar av kroppen, till exempel:
störd blodtrycksreglering, vilket kan ge blodtrycksfall
urinträngningar, särskilt nattetid
förstoppning
minnesproblem
trötthet
nedstämdhet.
Forskning söker svaret på Parkinsons gåta
Varför nervcellerna förstörs i Parkinsons sjukdom är okänt. Mellan 15 och 20 procent av de som får diagnosen har en nära släkting med sjukdomen, så det finns en viss ärftlighet. Det finns också miljögifter som kunnat kopplas till Parkinson. Kanske uppstår sjukdomen i ett samspel mellan arv och miljö, till exempel att vissa människor är mer känsliga för en viss sorts omgivningsfaktorer.
Det pågår mycket forskning om Parkinsons sjukdom. Målet för stora delar av forskningen är att hitta ett läkemedel som bromsar nedbrytningen av nervcellerna. Vid Lunds universitet pågår just nu en annan sorts studie, som går ut på att transplantera nya stamceller i hjärnan som ska mogna till fungerande nervceller.
Fysisk träning hjälper
Parkinsons sjukdom blir sämre med tiden, men hur fort det går varierar från person till person. Hos vissa försämras rörelseförmågan under några år, och andra kan ha väldigt milda symtom i decennier. I sjukdomens första fas brukar läkemedlen ha väldigt god effekt, och många personer som diagnosticeras med Parkinsons lever ett aktivt liv med mycket fysisk aktivitet. Fysisk träning är också en viktig del av behandlingen.
Forskning visar att fysisk träning kan förbättra många av sjukdomens symtom: dels balans- och rörlighetsproblem, men också nedstämdhet och till och med tankeförmåga. Dessutom tyder forskningen på att träningen har skyddande effekt på hjärnan och bromsar sjukdomsprocessen. Dans, pingis och boxning är tre sporter som är stora bland Parkinsonpatienter i Sverige. Parkinsonförbundet är ideell organisation som finns över hela landet, och via ditt lokala förbund kan du få information om gruppträningar nära dig. Där finns också mer information om sjukdomen.
