Drogberoende

Kokain är en drog som framställs ur kokabuskens blad. Det ger en centralstimulerande effekt, som gör att du får ökad energi och vakenhet. Det används och missbrukas ofta för ökad prestation. Det vanligaste sättet att ta kokain är att sniffa pulvret, men det kan också lösas upp och injiceras. Crack är en speciell form av kokain som röks. Ett kokainrus varar i ungefär 30 minuter.

Här är några tecken du kan se hos någon som använt kokain: 

• Stora pupiller.

• Tics i nacke och hals, till exempel att spänna käkarna och slicka på läpparna.

• Eksem runt näsborrarna, rinnande näsa (vid sniffning).

• Ökad energi och rastlöshet.

• Snabbare andning, ökad puls och ökat blodtryck.

• Ökad vakenhet och minskat sömnbehov.

• Försämrat omdöme.

• Förändrat beteende, aggressivitet.

• Snabbt tal.

Kokain tar bort känslan av hunger, och det kan leda till minskad vikt och bristsjukdomar. Längre tids användning kan ge rastlöshet, irritation, sömnproblem och ökad misstänksamhet.

Amfetamin framställs på kemisk väg och är liksom kokain ett centralstimulerande medel. Det tas ofta som tabletter eller kapslar men kan också sniffas eller injiceras. Effekten liknar den som vid intag av kokain men varar längre. Ett rus av amfetamin kan vara i många timmar. 

Längre tids användning kan ge viktnedgång och bristsjukdomar på grund av minskad aptit och försämrat näringsintag. Det kan också ge ostadig gång och ryckiga kroppsrörelser samt påverkan på hjärnan som kan ge hallucinationer, ångest, psykoser och vanföreställningar.

Opiater är en grupp substanser som ursprungligen kommer från växten opiumvallmo. Det finns opiater som används inom vården som smärtstillande läkemedel, till exempel morfin och kodein. Heroin användes från början som terapi för att bota morfinberoende, men säljs och används i dag mest illegalt. Opioider är ett samlingsnamn för alla läkemedel och droger som har morfinliknande verkan, både de som förekommer naturligt i opiumvallmo och de som framställts syntetiskt. Exempel på syntetiska morfinliknande ämnen är buprenorfin, metadon och tramadol.

Opioider har en viktig funktion inom vården eftersom de ger effektiv smärtlindring på ett sätt som inga andra substanser kan göra. Samtidigt är de väldigt beroendeframkallande och används därför försiktigt. Alla opioider påverkar också andningen och kan i stora doser ge andningsstillestånd. 

Missbruk av opiater kan ge symtom som:

• små och sammandragna pupiller, som knappnålar

  • att personen står och halvsvajar och säckar ihop i knäna under ruset

  • avtrubbat beteende

  • att inte känna smärta

  • injektionsskador och infekterade sår

  • dålig tandstatus

  • förstoppning

  • sjukdomar på grund av smittspridning via nålar, till exempel hiv och hepatit B och C

  • depression, ångest, personlighetspåverkan

Det finns olika former av cannabis. I Sverige är det vanligast med hasch och marijuana. Hasch tas fram från hampaväxtens kåda och säljs i småbitar som kan vara allt från ljusbruna till svarta. Marijuana är torkade växtdelar som ser ut ungefär som hackade örtkryddor. Det vanligaste sättet att ta cannabis är att röka det i handrullade cigaretter eller i särskilda pipor.

Tecken på att någon använt cannabis är

• att personen är aktiv, utåtriktad, fnissig och pratsam (de första 15 till 45 minuterna)

• att personen blir inåtvänd, tyst, fundersam och sömnig. I den här fasen är alla intryck starkare.

• att personen blir hungrigare och får ett sug efter sötsaker (ibland på ovanliga tider)

• att ögonen blir röda, blodsprängda och känsliga för ljus.

• att kläderna luktar cannabis och att fingertopparna blir gula

• svårigheter att koncentrera sig och minnas saker

• att personen är seg och reagerar långsammare på saker

Flera läkemedel som används för sin lugnande verkan, till exempel mot stark ångest, vid panikattacker och för att kunna sova, kan ge upphov till beroende. Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som har lugnande verkan, till exempel läkemedel som innehåller substanserna diazepam, alprazolam eller lorazepam.

Symtom på drogberoende är till exempel att

• du behöver använda en viss substans varje dag, ofta flera gånger om dagen

• du har ett starkt sug efter drogen, så starkt att det är det enda du kan tänka på

• du med tiden behöver mer och mer av drogen för att få samma effekt

• du säkerställer att du alltid har tillgång till drogen

• du köper droger även om du egentligen inte har råd

• du har svårt att sköta ditt jobb på grund av ditt beroende

• du fortsätter att använda trots att du vet att det skadar din hälsa och att du riskerar att bli av med både jobb och relationer

• du gör saker för att få tag på droger som du annars inte hade gjort, till exempel inbrott och stölder

• du har försökt sluta men inte lyckats

• du får abstinensproblem när du försöker sluta

Ibland är det svårt att skilja på vanligt tonårsbeteende och tecken på ett drogberoende. Här är några varningssignaler som du som anhörig kan vara uppmärksam på:

• Problem i skolan eller på arbetet. Att skolka mycket, få sämre betyg eller hoppa av skolan alternativt att ha många sjukdagar på jobbet eller få sparken. 

• Fysiska förändringar. Brist på energi och motivation, att gå upp eller ner i vikt och att ha rödsprängda ögon.

• Dålig hygien. Att sluta bry sig om sitt utseende och sin hygien.

• Förändrat beteende. Drastiska förändringar i beteendet, att vara hemlighetsfull, ovanligt mycket kontakt med nya och okända kompisar, inte berätta var han/hon ska gå, komma hem sent och att hålla mycket för sig själv.

• Problem med pengar. Att plötsligt behöva mer pengar utan förklaring, att du upptäcker att pengar eller föremål saknas hemma, vilket kan innebära att de har sålts för att få droger.

Behandlingen vid drogberoende anpassas individuellt beroende på vilken drog det gäller och hur mycket av drogen du använt. Ofta följer du ett behandlingsprogram där du får hjälp både med fysiska och psykiska följder av beroendet. Målet är att du ska kunna klara dig utan droger och att ditt liv ska fungera igen.

Om du har problem med drogberoende finns bra hjälp att få. Det finns även hjälp för närstående.

Sök vård akut om något av följande stämmer in:

• Om du har tankar på att ta ditt liv, eller tror att en närstående vill ta sitt liv.

• Om du misstänker överdos eller att någon fått i sig smutsiga eller utblandade droger.

Digital vård är inte lämplig vid behandling av drogberoende. Du kan vända dig till vårdcentralen, socialtjänsten eller en beroendemottagning där du bor. Du kan också få hjälp och stöd av kyrkan och frivilligorganisationer.