Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Det finns ingen enstaka orsak till GAD, utan både miljö och ärftlighet spelar roll. Kroppslig sjukdom och psykiska påfrestningar kan öka risken för GAD. De psykiska påfrestningarna kan vara långvariga som stress över hög arbetsbelastning eller akuta som misshandel eller övergrepp.

Generaliserat ångestsyndrom är en ständig oro och ångest som pågår nästan varje dag i minst ett halvår. Det är normalt att känna av oro och ångest då och då. Om du har GAD lider du av oro och ångest kring flera olika händelser och aktiviteter, och känner av ångest så pass mycket och ofta att det påverkar ditt liv i stort. Symtomen på GAD kan till exempel vara:

• en ständig oro och ångest inom ett antal områden, där oron får orimligt stora proportioner

• att du övertänker det mesta som ska hända och gör planer för katastrofscenarier 

• oförmåga att tänka på annat och sluta oroa dig

• att du har svårt att hantera osäkerhet

• svårigheter att fatta beslut, och oro att du fattat fel beslut

• att du känner dig rastlös och uppjagad och har svårt att slappna av

• koncentrationssvårigheter, eller en känsla av att hjärnan blir helt blank

Oron och övertänkandet kan leda till en så kallad snöbollseffekt, där något litet blir större och större, och ju mer du tänker desto värre blir tankarna. 

Om du har GAD är det vanligt att du också upplever:

• sömnsvårigheter

• huvudvärk

• hjärtklappning

• ont i magen

• ont i nacken och axlarna 

• depression, där GAD antingen kan bidra till depression och uppkomma i samband med depression.

Det är vanligt att personer med GAD lider av sina besvär länge utan att söka hjälp för dem. Det är också vanligt att personer med GAD söker hjälp för fysiska besvär utlösta av GAD snarare än den faktiska ångesten.

Parallellt med professionell hjälp för att få lindring vid svåra ångestproblem finns saker du själv kan göra för att må bättre. Här är några exempel:  

• Prata med någon om hur du mår eller skriv ner dina tankar i en dagbok. Det kan hjälpa dig att få perspektiv på din ångest och dina katastroftankar. 

• Avbryt ångesttankarna genom att sysselsätta dig med något annat. Du kan till exempel ta en promenad eller lyssna på musik.

• Träna och motionera. Fysisk ansträngning gör att kroppen tillverkar glädjehormoner, så kallade endorfiner. 

• Sov regelbundet. Sömnbrist kan ofta förvärra ångesten. 

• Träna avslappning, gör andningsövningar och öva på medveten närvaro. Det kan hjälpa dig att lindra din oro på både kort och lång sikt.

• Undvik att försöka dämpa ångesten med alkohol och droger. De försämrar ångesten på sikt och kan orsaka andra besvär för dig.

Generaliserat ångestsyndrom behandlas i allmänhet med antidepressiva läkemedel av sorten SSRI, ofta i kombination med psykoterapi.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en form av psykoterapi som ofta har effekt vid GAD. Med hjälp av KBT får du öva på strategier för att hantera din ångest bättre. Du får lära dig att märka vad som utlöser ångest hos dig och hur du kan påverka dina tankar och beteenden när du känner att ångesten är på väg.

Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

• Om du har ångest som påverkar ditt liv varje dag.

• Om du använder alkohol eller narkotika eller skadar dig själv för att dämpa din ångest.

Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och göra en bedömning av dina symtom.