Näsblod

Näsblod beror på en blödning från ett ytligt blodkärl i näsans slemhinna. Det är vanligast med näsblod hos barn under tio år och hos vuxna över femtio år, men det kan drabba alla. Det är också vanligare att män blöder näsblod.  

Näsblod delas in i främre och bakre näsblödning. Det vanligaste är en blödning från främre delen av näsan, i nässkiljeväggen. Vid en bakre näsblödning blöder det oftast mycket från båda näsborrarna och bakåt svalget. Näsblod kallas för epistaxis inom vården.

Näsblod beror på att ytliga blodkärl i näsan brister. Det finns många anledningar till att det händer, exempelvis:

• slag eller tryck mot näsan 

• att du petar dig i näsan

• främmande föremål i näsan (särskilt vanligt vid näsblödning hos barn)

• infektioner i eller runtom näsan

• torr luft

• inandning av kall luft

• inandning av kemiska ämnen (exempelvis lösningsmedel)

• överdriven användning av nässpray

• användning av blodförtunnande läkemedel 

• att du har högt blodtryck 

Du kan också ha förändringar i blodkärlen i locus Kiesselbachi, ett särskilt område i nässlemhinnan där det finns många blodkärl, eller en blödningssjukdom som påverkar blodets förmåga att levra sig.

Det är mindre vanligt men näsblod kan också orsakas av tumörer, såsom:

• godartade vårtliknande förändringar (papillom)

• godartade blodkärlstumörer (hemangiom)

• medfödd, godartad bindvävstumör (juvenilt angiofibrom)

Även andra underliggande sjukdomar kan göra att du blöder näsblod, till exempel:

• utvidgade små blodkärl (telangiektasier)

• ärftlig utvidgning av fina blodådror (Osslers sjukdom)

• sänkt hållfasthet i bindväv och blodkärl (Ehler-Danlos syndrom)

När du får näsblod så rinner det blod ur näsan, ner i svalget eller både och. Att svälja lite blod är vanligt, vilket kan göra att vissa mår illa och kräks så att det följer med blod upp.

Om du har näsblod kan du prova följande:

• Sitt upp, luta dig lite framåt och kläm runt näsans mjuka delar i ca 10 minuter, medan du andas genom munnen och spottar ut det blod som rinner ner mot svalget. 

• Om det inte slutat blöda efter 10 minuter, kan du stoppa en bomullstuss i näsan och hålla om den i 10 minuter till. Låt sedan bomullstussen sitta kvar i en timme efter att det slutat blöda. För att underlätta att ta ut tussen, kan du doppa den i matolja innan du sätter in den i näsan.  

• Sug på en isbit eller täck näsan och pannan med en kall handduk. Det kan hjälpa blodkärlen att dra ihop sig så att det slutar att blöda. 

• Droppa lite avsvällande droppar eller nässprej på en bomullstuss innan du stoppar in den in näsan, eftersom det också får blodkärlen att dra ihop sig så att blödningen minskar. 

• Köp blodstillande vadd på apoteket. 

Om du ofta får näsblod, kan du försöka förebygga det genom att följa råden nedan:

• Torka näsan försiktigt när du blöder, istället för att snyta dig. 

• Peta dig inte i näsan, varken med ett finger eller med främmande föremål. 

• Fukta näsan med koksaltlösning. Du kan använda en bomullstuss eller en spruta från apoteket.

• Prova mjukgörande nässprej med olja från apoteket, om näsan känns sårig eller torr.  

För de flesta krävs ingen behandling, men ibland går det inte att själv stoppa näsblod och du kan behöva vårdas av läkare:

• Läkare kan sätta in en så kallad nästamponad i näsan för att stoppa blödningen. Den får sitta kvar i några dagar, och stoppar blödningen genom att trycka mot det blödande kärlet. 

• I sällsynta fall sitter blödningen för långt bak, så kallad bakre näsblödning. Vid sådan blödning kan du behöva läggas in på sjukhus under några dagar för att få en annan typ av nästamponad insatt längre bak i näsan.  

Om du ofta får näsblod kan du bli hjälpt av en förebyggande behandling som stänger blodkärlen så att de slutar blöda. Det kan göras genom att:

• etsa blodkärlen med silvernitrat

• bränna blodkärlen med en elektrisk pincett

Sök vård om du blöder näsblod flera gånger samma dag eller flera dagar i rad. 

Sök vård direkt om:

• Du blöder kraftigt ur näsan.

• Det långsamt runnit blod ur näsan i 30 minuter, trots att du provat alla råd för vad du kan göra själv enligt ovan.  

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom.