Sömnapné

Sömnapné kallas också obstruktiv sömnapné eller obstruktivt sömnapnésyndrom. Obstruktiv betyder i detta sammanhang att något är i vägen för luften när den ska dras ner i lungorna. Det är inte helt klarlagt varför sömnapné uppstår, men forskarna tror att de flesta fall beror på att svalget blir för trångt och blockeras när du sover. På sätt skapas ett andningsuppehåll som varar tills hjärnan känner av andningsuppehållet och väcker dig, så att andningen kan återupptas. Tillståndet är mer vanligt bland överviktiga män med kort och kraftig nacke. Andra orsaker till att svalget blockeras under sömnen kan vara stora halsmandlar eller förslappade muskler. Nästan alla med sömnapné har problem med snarkning.

Sömnapné ger symtom som kan delas upp i sömnrelaterade symtom och dagtidssymtom. 

Här är några exempel på sömnrelaterade symtom:

• Andningsuppehåll och snarkningar om vartannat.

• Dålig och upphackad sömn.

• Att du slänger dig hit och dit och gör plötsliga rörelser med armar och ben i sömnen.

• Nattliga toalettbesök, eftersom sömnapné ökar urinproduktionen.

• Svettningar på grund av ökat stresspåslag.

Här är några exempel på dagtidssymtom:

• Att du ständigt är trött och sömnig och aldrig känner dig utvilad.

• Att du somnar vid opassande tillfällen, till exempel vid jobbmöten eller under samtal.

• Att du har svårt att koncentrera dig.

• Att du känner dig lättirriterad.

Är du överviktig kan det hjälpa att försöka gå ned i vikt, och om det inte går, se till att inte öka i vikt. Du kan också testa att sova på sidan, eftersom ryggläge ökar risken för sömnapné. Du kan pröva att undvika alkohol och sömnläkemedel, eftersom båda ökar risken för sömnapné.

Om egna insatser inte lyckas lindra din sömnapné finns det behandling i form av olika hjälpmedel: 

• CPAP är en mask som kontinuerligt blåser ner luft genom luftvägarna och på så sätt håller dem öppna. CPAP står för continuous positive airway pressure.

• En apnéskena sätts in i käken ungefär som en avtagbar tandställning. Den hjälper till att hålla luftvägarna öppna genom att underkäken dras framåt så att tungan inte kan falla bakåt.

I sällsynta fall kan det bli aktuellt med operation i syfte att göra svalget mindre trångt. Detta brukar endast utföras om inga andra behandlingsalternativ har hjälpt.

Du kan inte själv avgöra om du har sömnapné, eftersom andningsuppehållen sker när du sover. Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

• Om personer du delar sovrum med har märkt att du ofta har andningsuppehåll när du sover.

• Om du vet att du snarkar och ofta är trött under dagen.

• Om du vet att du snarkar mycket och dessutom har högt blodtryck eller en hjärt- kärlsjukdom. 

Sömnapne är inte bara funktionsnedsättande, utan är också en riskfaktor för andra sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar. Forskning har också visat att personer som lider av sömnapné oftare är inblandade i trafikolyckor. Därför är det viktigt att söka hjälp.

Våra sjuksköterskor och läkare kan göra en första bedömning av dina symtom och om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning.