Organdonation

I Sverige är det möjligt att donera och transplantera dessa organ och vävnader:

• Njure

• Lever 

• Lunga

• Hjärta

• Bukspottkörtel

• Tunntarm 

• Cellöar 

• Hud 

• Hjärtklaffar

• Benvävnad 

• Hornhinnor

Transplantationer räddar liv och ger möjlighet till förbättrad hälsa för svårt sjuka personer. De kan också göra det möjligt att leva ett liv med högre livskvalitet. En donerad hornhinna kan till exempel ge förbättrad syn hos upp till fem personer.  

För att bli organdonator ska du anmäla dig till donationsregistret. Det är enkelt och tar bara några minuter. Lättast är om du använder Bank-ID. Det är du själv som bestämmer om du vill bli donator. Du kan inte veta om det kommer att vara möjligt, eftersom det beror på omständigheterna kring din död. Men du kan anmäla din vilja till donationsregistret så det blir känt om du är positiv eller negativ till donation. Berätta även för dina närstående, så dom också vet. 
Om du inte har anmält dig som donator, och om dina närstående inte vet vad du hade önskat, förutsätts att du velat donera.
Det kallas för förmodat samtycke. Om du senare i livet ändrar dig av någon anledning kan du med Bank-ID lätt själv gå in och ändra i registret. Det är din senaste anmälan som gäller.

Det underlättar för dina efterlevande om du själv tar ställning till donation i donationsregistret medan du är i livet. Det kan du göra oavsett din ålder, dina sjukdomar och dina levnadsvanor.

En del har redan fyllt i ett donationskort. Men för att vara säker på att informationen finns tillgänglig för vården är det bra  om du också anmäler dina önskemål i donationsregistret.

Behovet av donerade organ är stort, och det finns många som står på väntelista för organtransplantation. I genomsnitt dör en person i veckan på grund av att de inte hinner få en transplantation i tid.  Genom att registrera dig som möjlig organdonator gör du en ovärderlig insats, och kan potentiellt rädda livet på upp till åtta andra personer när du själv redan gått bort. 

Enligt svensk lagstiftning är en människa död när alla hjärnans funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Det kallas för total hjärninfarkt inom vården, eller enklare uttryckt att en person är hjärndöd. Om ett liv inte går att rädda efter att sjukvården gjort sitt yttersta, och livsuppehållande behandling inte hjälper längre kan det bli aktuellt att ta reda på om personen är donator. Sjukvårdspersonalen söker då i donationsregistret och samtalar med de närstående. 

Organdonation kan bara ske i särskilda fall. Av alla som dör varje år i Sverige är det bara några hundra personer som dör under sådana omständigheter att organdonation kan bli aktuell. Det är till exempel om en person får intensivvård för en svår hjärnskada, och inte går att rädda. Då kan organen fortsätta få syretillförsel genom respirator. Donation av vävnader är lite annorlunda, eftersom de kan doneras efter döden även om syretillförseln har avstannat.

Vissa donationer kan ske medan du lever, om du är myndig, fullt frisk och lämplig som donator. Det gäller främst njurdonation, eftersom det är fullt möjligt att klara sig med en njure. Det vanligaste är att donera en njure till en närstående, men det förekommer donationer från anonyma givare. Du kan också donera en liten del av din lever, men det sker mer sällan och mottagaren är då oftast ett barn. 

Att donera ett organ är ett stort beslut som måste ske av fri vilja. Det är förbjudet att både sälja och köpa organ. Innan en donation sker en noggrann utredning som omfattar en hälsoundersökning och samtal med kurator.

Här finns länkar till sidor där du kan läsa mer om organdonation:

• Organisationen MOD – Mer organdonation https://merorgandonation.se/

• Livet som gåva – om organdonation https://www.livetsomgava.nu/

• Donationsregistret https://www.socialstyrelsen.se/ansok-och-anmal/donationsregistret/

• Tobiasregistret för donation av stamceller https://www.tobiasregistret.se/