Förlossningsdepression

Det finns ingen enskild orsak till förlossningsdepressioner men både fysiska och psykiska faktorer kan spela in. Symtomen har inte nödvändigtvis att göra med förlossningen i sig, utan kan drabba alla nyblivna föräldrar. Här är exempel på faktorer som kan öka risken att få en förlossningsdepression:

• En besvärlig väg fram till att barnet föddes, till exempel lång väntan, behandlingar, en svår graviditet, komplicerad förlossning eller adoption.

• Att barnet av någon orsak behöver extra vård, omvårdnad eller inte mår bra.

• Att det är svårt att amma eller få barnet att äta.

• Att barnet skriker mycket.

• Att du har stor sömnbrist.

• Att du saknar stöd och avlastning.

• Att du har en sårbarhet sedan tidigare, till exempel har haft depression eller psykiska problem.

• Att du har andra problem, konflikter eller svårigheter som tynger dig.

Det är också viktigt att påminna sig själv om att en förlossningsdepression inte är någons fel. Det är ett vanligt medicinskt problem som går över med rätt behandling.

Till skillnad från den känslomässiga berg- och dalbana som de flesta nyblivna föräldrar upplever ger en förlossningsdepression mer intensiva symtom som varar under längre tid. Symtomen varar nästan varje dag i mer än två veckor. Du kan också ha svårt att klara vardagen och ta hand om bebisen. Symtomen kan uppstå redan under graviditeten eller långt efter förlossningen, upp till ett år efteråt. Utan behandling kan dessa symtom pågå i många månader.

Symtom och tecken på förlossningsdepression varierar från person till person, och kan till exempel vara att:

• du känner dig nedstämdhet och har svårt att känna glädje

• du gråter mycket

• du har svårt att knyta an till din bebis

• du drar dig undan från familj och vänner

• du har förändrad aptit, antingen att du har svårt att äta eller äter mer än vanligt

• du har problem med sömnen, antingen sover för lite eller sover för mycket

• du är mycket trött och orkeslös

• du har inte lust att göra sådant som du normalt tycker om 

• du lättare blir arg och irriterad 

• du känner oro och rädsla över att inte vara en bra förälder

• allt känns hopplöst

• du känner skuld, skam, och att du är värdelös eller sämre än andra

• du har svårt att tänka klart, koncentrera dig och att fatta beslut

• du känner dig rastlös

• du får ångest eller panikattacker

• du får tankar om att ta ditt liv, eller att det vore bättre om du inte fanns

I sällsynta fall kan en förlossning trigga en psykos, så kallad postpartumpsykos. Det är ett ovanligt tillstånd som typiskt utvecklas inom den första tiden efter förlossningen, mellan två veckor upp till tre månader efter att barnet fötts. Symtomen är allvarliga och kan omfatta:

• förvirring 

• hallucinationer och vanföreställningar, till exempel att du hör röster eller uppfattar tillvaron på ett sätt som inte stämmer

• paranoia, till exempel att du känner dig förföljd eller övervakad

• överdriven energinivå och agitation, att du känner dig uppvarvad 

• försök att skada sig själv eller barnet

Symtomen kan komma i perioder, där allt är som vanligt ena stunden för att bytas till ett obegripligt beteende nästa stund. Vid tecken på psykos ska ni söka vård omgående.

Även nyblivna föräldrar som inte själva fött barn kan drabbas av förlossningsdepression. Det gäller både dig som har en partner som fött barn och dig som nyligen fått barn på annat sätt, till exempel genom adoption. 

Symtomen på förlossningsdepression hos dig som pappa eller medförälder är desamma som för den som fött barn. Risken att drabbas av depression i samband med att få barn ökar om du är yngre, om du haft depressioner tidigare i livet, eller om du har andra saker i livet som tynger dig. Det kan handla om svårigheter ekonomiskt, svårigheter på jobbet, i relationen eller att du känner dig pressad av olika skäl. 

Om du känner symtom på depression eller ångest då din partner är gravid eller det första året efter att du fått barn kan du ha drabbats av förlossningsdepression och bör söka vård för att få hjälp.

I tillägg till professionell behandling finns saker du kan göra själv som en del av din behandlingsplan för att må bättre:

• Fysisk aktivitet. Gör det till en daglig vana att få rörelse och frisk luft. 

• Hälsosamma livsval. Ät näringsriktig mat och undvik alkohol.

• Vila. Sömn och vila är avgörande för att må bra, passa på när barnet sover.

• Egentid. Se till att komma iväg hemifrån och göra sådant som du mår bra av.

• Umgås. Träffa de du mår bra av och undvik att isolera dig. Berätta för dina närstående om hur du mår.

• Be om hjälp. Ta hjälp av andra så du kan få sova, röra på dig och då och då träffa vänner. Du kan också be om hjälp att lära dig knep för att få barnet att äta och sova, och sånt som föräldrar med tiden lär sig. Ingen är expert från start, det tar tid att hitta sina metoder.

Förlossningsdepression behandlas ofta med psykoterapi, läkemedel eller en kombination av de båda. 

• Psykoterapi innebär att du samtalar med en psykolog eller annan person som har utbildning inom psykoterapi. Genom behandlingen kan du få hjälp att hitta bättre sätt att hantera känslor, klara av problem, sätta realistiska mål och hitta lösningar. Ibland kan familjeterapi eller parterapi vara ett alternativ.

• Läkemedel. Antidepressiva läkemedel kan hjälpa, och de används ofta i kombination med psykoterapi. Din läkare kan hjälpa dig med läkemedel som fungerar även om du är gravid eller ammar.

Om du tror att du eller din partner har en förlossningsdepression bör ni söka vård. Om du eller din partner visar tecken på psykos ska ni söka hjälp omgående.

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma symtom, ge råd och behandling. Vid behov hänvisar vi dig vidare till fysisk vård. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på ett flertal orter i Sverige.