Spinal stenos

Ryggkotorna bildar tillsammans en kanal som skyddar ryggmärgen och nerverna. Den kallas för spinalkanalen. Vid spinal stenos är spinalkanalen förträngd, vilket ökar risken för att nerverna eller nervrötterna inne i kanalen utsätts för tryck. Oftast sitter förträngningen i den nedre delen av ryggen, som kallas ländryggen, men den kan också sitta i nackkotorna.

En del föds med en trång spinalkanal, men det vanligaste är att spinal stenos uppkommer på grund av förändringar som kommer med åldern, till exempel

• att skelettet förkalkats, vilket minskat utrymmet i spinalkanalen

• att det skett en förtjockning av de band (ligament) som håller ihop skelettdelarna

• att diskarna i ryggraden har sjunkit ihop

• att diskarna i ryggraden hamnat ur position.

I sällsynta fall kan spinal stenos uppkomma på grund av en tumörväxt som gör spinalkanalen trång.

Risken att utveckla tillståndet påverkas också av tidigare skador i ryggen och tidigare utförd ryggoperation. Det är främst de som är över 50-60 år som drabbas av spinal stenos.

En förträngning i spinalkanalen ger i många fall inga symtom alls. När symtom uppkommer är de vanligen milda till en början och blir gradvis mer uttalade. Spinal stenos kan ge symtom som

• smärtor

• nedsatt känsel

• minskad muskelkraft.

Det vanligaste är att förträngningen sitter långt ner i ryggraden. Du kan då uppleva följande symtom:

• Du får strålande smärtor ner i benen om du står eller går.

• Smärtan lindras om du böjer dig framåt eller sitter ner.

• Du kan känna domningar och stickningar i huden.

• Du kan känna dig svag i benen.

Symtomen kan variera från sida till sida, och kan vara starkare på ena sidan av kroppen.
Om förträngningen sitter i nacken kan du i stället uppleva

• strålande smärtor i en arm

• svaghet i handen

• störd finmotorik i handen och armen

• nedsatt känsel i armen.

Om du har en medfödd trång spinalkanal, är det vanligt med förträngningar på flera ställen, både i nacken och ländryggen.

Allvarliga fall av spinal stenos kan leda till att du får svårt med balansen, att du får problem med potensen eller att det läcker urin eller avföring.

Det är bra att fortsätta vara aktiv, men undvik sådant som orsakar smärta. Receptfria smärtstillande läkemedel kan hjälpa, men diskutera med din läkare om du behöver ta dessa regelbundet.

Spinal stenos behandlas på följande sätt:

• Undvik sådant som orsakar smärta: Att stå och gå gör ofta ont. Använd gärna cykel istället för att gå en längre stund, eller prova att använda gåstavar.

• Var fysiskt aktiv: Cykling och simning är exempel på bra träningsformer för den som lider av spinal stenos. En fysioterapeut kan också hjälpa till med övningar. Styrketräning, balansträning och hjälpmedel kan vara värt att prova för att se om det ger effekt.

• Smärtstillande läkemedel: Läkemedel mot smärta kan ge lindring. Det finns också läkemedel som är specifika för nervsmärtor som kan hjälpa.

• Operation: Om annan behandling inte hjälper vid spinal stenos kan operation vara ett alternativ. Det kan göra att du får mindre ont och får lättare att röra dig. Under operationen kan kirurgen ta bort bendelar eller delar av diskarna som sitter mellan ryggkotorna, beroende på vad som är anledningen till förträngningen. I en del fall kan ryggen behöva stelopereras.

Sök vård om du tror att du har spinal stenos.

Vi kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning av symtom och vid behov med hänvisning till vidare undersökning.