Doktor.se

Stress – så hanterar du den bättre

24 Juni, 2019 ・ 3 min
Medicinskt granskad

Stressjukdomar ökar ständigt och utgör idag nästan hälften av alla sjukskrivningar. Men det finns metoder för att hantera stressen.

Stress är utan tvekan vår tids folksjukdom. Och den ökar hela tiden. Enligt Försäkringskassan beror i dag närmare hälften av alla sjukskrivningsfall på stress. De senaste åren har siffrorna i stort sett pekat rakt upp. Från 2011 till 2017 ökade sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa, där stressrelaterad psykisk ohälsa ingår, med 129 procent.
– Att stress och stressjukdomar ökar kraftigt är tydligt. Dels har vi lärt oss vilka sjukdomar som är stressrelaterade och kan diagnostisera exempelvis utmattningssyndrom, men det är också mycket vanligare att vi utsätts för stress i dag, säger Helena Schiller, forskare på Stressforskningsinstitutet.
De kommuner som har högst antal sjukskrivna är Alingsås, Kungälv och Habo. Försäkringskassans siffror visar också att det är nästan fyra gånger så många kvinnor som män som blir sjukskrivna för stress. I slutet av 2017 var cirka 25 000 kvinnor och 6 500 män sjukskrivna för stress.
– Det är fler sociala normer som styr hur kvinnor förväntas vara, förklarar Helena Schiller.
Man ska vara högpresterande inom så många områden samtidigt. Stressjukdomar är också mer accepterade hos kvinnor, men det är tydligt att stressjukdomar ökar även bland män. Och det är lika tydligt att stressrelaterade sjukdomar är vanligare i storstadsregionerna.

Rent medicinskt är stress när kroppen producerar och utsöndrar stresshormonet kortisol. I sig är det inget skadligt, blodtrycket höjs, immunförsvaret skärps och kroppen står redo att agera mot ett hot. Exempelvis kan det vara bra om vi möter ett hotfullt rovdjur. Men när hotet består av ett belamrat skrivbord, övertidsjobb och deadlines, oro över privatekonomin eller något annat som orsakar långvarig stress, är ett ständigt påslag av kortisol mindre bra för kroppen. Normalt går kortisolnivån tillbaka till normalnivån efter 30-90 minuter, varpå kroppen kan återhämta sig. Men när påslagen kommer så ofta att kroppen inte hinner återhämta sig däremellan, riskerar vi att drabbas av stressjukdomar.
– Själva stressen i sig är inte farlig, så länge man kan få in återhämtningsperioder. Om kortisolet hela tiden slås på blir kroppens olika system till slut överbelastade, säger Schiller.

Det svåraste med stress är ofta att upptäcka i tid när man håller på att bli sjuk.
– De flesta som drabbas av stressrelaterade sjukdomar ser det inte komma. Eftersom det kan vara svårt att upptäcka själv är det bra att vara uppmärksam på omgivningen och hur de mår. Sömnproblem är ofta tecken på höjda stressnivåer, liksom smärta i nacke och axlar, samt magproblem, oro och att man är lättirriterad.
Om man inte kan hantera stressen på egen hand finns hjälp att få.
– Våga prata med din chef och dina närstående så att de kan hjälpa dig och förstår varför du kanske inte fungerar som vanligt. Men det viktigaste är att söka hjälp så tidigt som möjligt.

Missa inte vårt nyhetsbrev!

Få hälsotips och forskningsrön – direkt i din inkorg. Allt innehåll är skrivet av medicinjournalister, och granskat av våra läkare.

Genom att ange din e-post godkänner du våra villkor och sekretesspolicy, samt att ta emot e-post som innehåller marknadsföring från Doktor.se.
24 Juni, 2019

Senaste artiklar

Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.