Artros

I varje led möts minst två ben, och i lederna finns brosk för att förhindra de hårda benändarna från att skava mot varandra. Brosket dämpar, skyddar och möjliggör smidiga rörelser. Vid artros har brosket försämrad kvalitet på grund av en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Det kan vara ojämnt och gropigt, förtunnat eller helt borta. Det gör att benändarna kan få kontakt och i vissa fall haka i varandra så att det knakar och knäpper. Kapseln som omger leden kan bli inflammerad och svullen, ibland vätskefylld.

Artros är en sjukdom som vanligtvis förvärras över tid, och ger ofta kronisk smärta. Det går dock att motverka detta genom kontinuerlig fysisk aktivitet. Därigenom kan många slippa operationer och livslångt lidande. Artros kan drabba vilken led som helst i kroppen, men det är särskilt vanligt att få besvär i knän, höfter och händer.

Vissa faktorer ökar risken att drabbas av artros, det är till exempel:

• Högre ålder

• Kön, kvinnor drabbas oftare än män.

• Övervikt. En tung kropp belastar lederna mer vilket ger ett ökat slitage, inte minst på höfter och knän.

• Svaga muskler runt lederna och dåligt koordinerade rörelser innebär en risk för överbelastning på leden, och ökad risk för artros. Kombinationen av svaga muskler och övervikt ger särskilt mycket slitage på leder.

• Ledskador på grund av sportaktiviteter eller olyckor kan öka risken för artros. Det gäller även saker som hände för länge sedan och som har läkt.

• Ökad belastning på en led. Om du ständigt utsätter en led för belastning, till exempel genom att sitta på huk eller stå på knä, kan det med tiden ge upphov till artros. Det gäller till exempel vissa slitsamma yrken eller utövandet av vissa idrotter.

• Ärftlighet ökar risken för artros

Symtomen utvecklas vanligen långsamt och förvärras gradvis, men kan också komma plötsligt i samband med en skada. Graden av besvär pendlar ofta mellan sämre perioder och bättre perioder. Symtomen varierar även beroende på vilken led som är drabbad, men artros ger generellt besvär som:

• Ledsmärta, antingen när du rör dig eller efteråt. Då sjukdomen försämras kan smärta uppstå även i vila.

• Stelhet, särskilt när du vaknat eller varit stilla en stund

• Ömhet i lederna

• Minskad rörlighet i lederna

• Knotiga benutväxter runt den påverkade leden

• Svullnad kan förekomma

Fingerledsartros kännetecknas av att fingerlederna blir knotiga, stelare och ömma. Greppförmågan och styrkan i handen kan bli nedsatt. Nedre delen av tummen, tumbasen, är en led som ofta drabbas. Artros i fingrarna är särskilt vanligt hos kvinnor, och det finns en hög grad av ärftlighet.

Vid artros i knäleder är det vanligt att få stelhet, smärta och att leden svullnar. Knät kan göra ont när du går, och besvären kan uppstå ganska plötsligt utan någon tydlig orsak. Vid svårare artros i knäna kan du få värk även när du sitter stilla eller under natten. Om brosken i knäleden blir försvagat på knäledens insida kan du bli hjulbent, vilket ger en sned belastning och ökande besvär. Knäledsartros kallas inom vården för gonartros.

Risken att drabbas av knäledsartros ökar om du har svaga muskler i benen, om du har skadat knät eller om du är överviktig. Det är vanligt att besvär av artros i knän kommer innan det syns något vid en röntgenundersökning.

Höftledsartros kan ge smärta och försämrad rörlighet. Smärtan kommer ofta när du skall börja gå, blir mindre intensiv efter några sekunder och blir sen värre igen efter att du gått en stund. Det vanligaste är att smärtan sitter i ljumsken, men kan även kännas utåt höften. Smärtan kan stråla ner mot knät. Artros i höften gör det svårt att sitta med benen i kors och att ta på sig strumpor och skor. När artrosen förvärras gör den även ont i vila och under natten. Inom vården kallas artros i höftleden för coxartros.

Livsstilsförändringar är en av de bästa åtgärderna för att få bukt med artros, särskilt vid artros i knän och höfter. Här finns exempel på åtgärder du kan göra själv:

• Om du är överviktig är viktminskning en av de viktigaste åtgärderna vid artros i knän och höfter. Även en liten minskning av vikten hjälper.

• Fysisk aktivitet och träning ger rörliga leder, starka muskler och minskad smärta. Lite smärta i samband med träning är inte farligt, men du bör inte träna hårdare än att lite ökad smärta och svullnad har återgått till samma nivå som innan på 24 timmar. Fysisk träning ger inte förvärrad artros. Tänk på att det tar två till tre månader av kontinuerlig träning tre gånger i veckan innan du ser resultat.

• På vissa orter finns en så kallad artrosskola där personer med besvär i höfter, knän eller händer får hjälp med information om sjukdomen samt träning. Träning vid artros kan enkelt utföras hemma.

• Använd hjälpmedel som kan göra vardagen lättare. Vid artros i händerna finns hjälpmedel för att öppna förpackningar och hålla i saker. Likaså finns olika stödförband och bandage för flera utsatta leder som kan underlätta vid träning.

Det finns ingen behandling som kan stoppa eller bota utvecklingen av artros. Behandlingen anpassas beroende på vilken led som är drabbad men omfattar ofta livsstilsförändringar i form av viktnedgång och träning, samt läkemedel som dämpar smärta och inflammation.

Vid svår artros i knän och höfter som inte blivit bättre av livsstilsförändringar kan det bli aktuellt med operation. Beroende på ålder, var artrosen sitter och hur omfattande skadorna är finns olika sorters kirurgiska ingrepp. Det kan handla om att justera benytornas position i förhållande till varandra eller mer omfattande ingrepp där den skadade leden ersätts av en protes, det vill säga en ny konstgjord led.

Du bör söka vård om du får ledvärk eller svullna leder som inte går över.

Behandling genom fysioterapi kan ofta minska besvären och förebygga försämring vid framför allt höftleds- och knäledsartros.

På en del orter behöver du först få din diagnos bekräftad på en fysisk mottagning innan vi kan hjälpa dig med behandling. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera platser, från Malmö i söder till Gällivare i norr.