Autism

Autism är en typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där symtomen kommer under de första levnadsåren. Personer med autism bearbetar signaler från omgivningen på ett annorlunda sätt, och fungerar därför annorlunda i det sociala samspelet än vad som är normen i samhället. Det är ingen sjukdom, utan ett annat sätt att vara, tänka och bete sig. Autism är vanligare hos pojkar än hos flickor.

Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera diagnoser:

• Autism 

• Autismliknande tillstånd, atypisk autism

• Aspergers syndrom

Det gemensamma för dessa diagnoser är att de är funktionsnedsättningar som påverkar sättet att tänka, bete sig och sättet att kommunicera med andra. För vissa innebär det stora svårigheter att fungera i samhället och ett stort behov av stöd och hjälp i vardagen. För andra har diagnosen liten påverkan på livet, och märks sällan för andra i omgivningen. Högfungerande autism är ett ord som tidigare använts, men nu ingår alla varianter i begreppet autismspektrumtillstånd. 

Atypisk autism innebär att personen har många symtom inom autismspektrumet men inte helt och hållet uppfyller kriterierna.

Aspergers syndrom fanns tidigare som diagnos men ingår nu i det som kallas autismspektrumtillstånd.

Det finns olika grader av autism, och därför är tecknen olika från person till person. Det finns däremot begränsningar inom tre olika områden:

• Socialt samspel. 

• Kommunikation. 

• Beteenden/intressen.

Mycket vanligt är att ha ett begränsat samspel med andra, försenad talutveckling och att ha ett upprepande beteende (stereotypt beteende) vad gäller intressen och aktiviteter. Vid svårare former av autism kan det handla om att upprepa vissa ljud och rörelser om och om igen utan kontakt med omgivningen. 

En person med autism kan ha ett eller flera av dessa symtom:

• Svårighet att förstå vad andra känner och menar.

• Svårighet att kommunicera och bli förstådd.

• Svårighet att förstå de nyanser i en kommunikation som sägs genom blickar, miner och tonfall.

• Svårighet att hålla ögonkontakt.

• Svårighet att ta initiativ till samtal, och hålla igång ett samtal.

• Stress inför förändring och nya händelser.

• Har lätt att bli uppslukad av ett intresse.

• Svårighet att bryta vanor och rutiner.

• Svårighet med plötsliga förändringar.

• Känslighet för ljud, lukt, smak, konsistens eller beröring.

• Hyperaktivitet.

• Repetitiva mönster i beteendet.

• Ekotal, att härma och upprepa ord och meningar istället för att svara.

• Självskadande beteende, till exempel att bita sig eller dunka huvudet i väggen.

Vid autism hos barn, särskilt små barn, kan de tydligaste symtomen vara ointresse för omgivningen, sent utvecklat tal och svårighet att få kontakt.

En del barn med autism har en samtidig utvecklingsstörning som ger en senare utveckling inom många områden. Andra personer med autism har normal eller hög intelligens. Något som är vanligt är också att ha särskilda styrkor, bland annat en ökad förmåga till detaljseende och stor kunskap om ett specialintresse. Andra utmärkande drag kan vara stark koncentrationsförmåga och stor uthållighet.

Det finns inte någon enskild orsak till att autism uppkommer. Det troliga är att det finns flera orsaker, där både gener och miljö sannolikt har betydelse. 

Vid autism finns förändringar i hjärnan som ger symtom inom flera viktiga områden som hänger samman med kognitiva förmågor. Exempel på förmågor som är nedsatta vid autism är: 

• Mentalisering, förmågan till inlevelse i hur andra tänker och känner

• Central koherens, förmågan att förstå sammanhang och bilda sig en helhetsuppfattning utifrån detaljer. Det kan handla om att koppla ihop det som händer nu med sådant som hänt förut, eller att se mönster för att kunna förstå vad som sannolikt händer härnäst.

• Exekutiva funktioner, förmågan att samordna information för att kunna planera, lösa problem och anpassa sig. Exekutiva funktioner ligger också bakom förmågan till automatiska handlingar, vanor som utförs utan att tänka aktivt.

• Automatiserade minnen. Forskning visar att personer med Asperger har nedsatt förmåga till automatiserade minnen, och därför behöver tänka aktivt och medvetet även för rutinmässiga sysslor. Det gör att vardagen blir mer tröttande.

Det finns ingen behandling som kan bota autism, utan målet är att främja utvecklingen och träna färdigheter. Behandlingen består av beteendeterapi för att träna upp social förmåga, språk, färdigheter som behövs i vardagen och att bygga på individens starka sidor. 

Effekten av behandlingen beror på hur allvarligt tillstånden är. Barn med normal till hög intelligens har bäst prognos, men alla barn får bättre funktion med behandling än utan.

Om du själv eller någon närstående har svårigheter som kan bero på autism bör du söka vård. Då kommer en läkare göra en första bedömning. Därefter kan du få en remiss till en specialiserad mottagning som gör en utredning. 

Om du är orolig över ditt barns utveckling och har misstanke om att det kan bero på autism så kan du vända dig till din barnavårdscentral (gäller barn under sex år). Gäller det ett skolbarn kan du vända dig till skolhälsovården eller en barnläkarmottagning, du bör söka vård om något av följande stämmer in:

• Att barnet har svårt att kommunicera, umgås och samspela med andra.

• Att barnet har svårt att klara av skolan och att skolpersonalen bekräftar att det finns svårigheter.

• Att barnet gör stereotypa rörelser eller har ett upprepande beteende.

• Att barnet skadar sig själv.

För behandling vid autism ska du vända dig till en psykiatrisk mottagning. Om du är osäker på symtomen, behöver hjälp med bedömning eller rådgivning kan du vända dig till oss på Doktor.se. Vi har också fysiska vårdcentraler på flera orter.