Borderline

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) är ett tillstånd som innebär starka och snabbt växlande känslor som är svåra att hantera. Det är vanligt att se en utväg i att skära sig eller skada sig själv på andra sätt. Många har också problem med sin självbild, och svårt att få relationer att fungera.

Vad är borderline personlighetssyndrom?

Borderline är en sammansättning av symtom som genom åren har benämnts på olika sätt. Tidigare användes ofta begreppet borderline personlighetsstörning, men numera används ordet syndrom istället för störning eftersom det bättre beskriver vad det handlar om. Inom vården är det korrekta namnet på syndromet Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), vilket på många sätt är en ännu bättre beskrivning. Eftersom det fortfarande är fler som känner till ordet borderline använder vi både begreppen i denna text. 

Det som kännetecknar borderline är starka känslor som på kort tid svänger från en extrem till en annan, till exempel att livet ena stunden känns underbart till att i nästa stund uppleva tillvaron som mycket tung. Det är vanligt att ha en stark rädsla att bli övergiven, och ha svårt att hantera att vara ensam. Samtidigt kan impulsiva handlingar, humörsvängningar, orättvisa anklagelser och ilskeutbrott  stöta bort andra i omgivningen. Beteendet kan upplevas som känslokallt och avvisande fast det inte alls är meningen. 

Att vara emotionellt instabil och hantera de starka känslor som uppkommer är svårt. Det är vanligt att se en utväg ur jobbiga känslor av ångest och värdelöshet genom att skada sig själv på olika sätt. Missbruk förekommer också. Genom behandling och stöd går det att få hjälp att hitta andra och bättre strategier för att hantera de starka känslorna. 

Borderline personlighetssyndrom visar sig vanligen i tonåren eller tjugoårsåldern. Symtomen är ofta värre i yngre ålder, och blir med tiden gradvis bättre. Det är vanligt att samtidigt ha andra diagnoser som depression, ångest, ätstörning, bipolär sjukdom, PTSD eller ADHD.

Orsaker till borderline personlighetssyndrom

Orsaken till att vissa utvecklar syndromet är inte klarlagd. Sannolikt påverkar både arv och miljö. Personer med en nära genetisk släkting med borderline har ökad risk att själva drabbas. Stressande händelser i barndomen kan också ge en ökad sårbarhet.

Symtom på borderline personlighetssyndrom

Att ha emotionellt instabilt personlighetssyndrom, eller borderline som det också kallas, påverkar känslor, tankar och beteende, både gentemot sig själv och andra. Symtomen varierar från person till person, och från dag till dag. Borderline ger symtom som till exempel:

  • Snabbt växlande känslor. Du pendlar ofta mellan extremer, och du har svårare att se nyanserna däremellan. 
  • En stark rädsla för att bli övergiven. Det kan yttra sig i att du kräver ständig bekräftelse av din partner och övertolkar små signaler som tecken på att du inte är älskad. 
  • Svårigheter i relationer. De växlande känslorna kan göra att du pendlar mellan att idealisera din partner och sedan plötsligt tycka att partnern beter sig dåligt. Vid borderline är relationer ofta ett svårt område, präglat av mycket osäkerhet och intensiva känslor.
  • Perioder med overklighetskänslor. Du kan ibland tappa kontakten med verkligheten, som att du ser saker utifrån och att det inte riktigt berör dig. Det kan vara från några minuter upp till ett par timmar.
  • Impulsivt och destruktivt beteende. Det är vanligt att se en utväg ur de jobbiga känslorna med impulsiva och ofta destruktiva handlingar som självskadebeteende eller missbruk av droger, sex eller shopping. Andra sätt att skada sig själv är till exempel att göra slut på ett positivt förhållande eller säga upp sig från ett bra jobb. I stunden kan handlingarna kännas ångestlindrande, men känslan är oftast kortvarig och kan följas av ånger och skamkänslor.
  • En känsla av tomhet. Det är vanligt att känna en djup tomhet inombords som kan vara svår att förklara. Det kan kännas som att hela livet och allt som händer är värdelöst, ett skal utan verkligt innehåll.
  • Överdriven ilska. Till exempel att tappa humöret och skälla ut någon på ett sätt som är överdrivet i förhållande till vad som hänt. Det kan också ta sig uttryck i att vara sarkastisk, bitter eller agera ut ilska på andra sätt.

Vad kan jag göra själv?

Att leva med borderline är ofta krävande både för dig själv och din omgivning. Du kan vara medveten om att tankar, känslor och beteenden är skadliga, men ofta blir det ändå svårt att hantera situationen på något annat sätt. Den här diagnosen är ingenting du kan hantera helt på egen hand, men i tillägg till annan behandling finns det saker du kan göra själv. Här är några exempel:

  • Se till att få behandling och håll dig till den enligt vad ni kommit överens om.
  • Lär dig mer om sjukdomen.
  • Lär dig mer om vad som triggar ilska och impulsivt beteende.
  • Försök hitta professionell hjälp för att bland annat lära dig strategier du kan använda när katastroftankar dyker upp.
  • Många upplever det lättare att hantera känslor med hjälp av andningsövningar och mindfulness.
  • Öva på att sätta gränser för dina reaktioner, till exempel vad som är rimliga reaktioner på olika händelser. 
  • Se till att ha stöd av personer som känner dig och respekterar dig, och som du känner dig trygg med.
  • Hälsosam mat, fysisk aktivitet och regelbundna sovtider hjälper.

Behandling vid borderline personlighetssyndrom

Vid borderline ges behandling med psykoterapi, antingen som enda behandling eller tillsammans med läkemedel. Syftet med behandlingen är att ge metoder och strategier för att hantera symtomen som uppkommer. Det är också viktigt med behandling för eventuella andra diagnoser som kan finnas samtidigt. Psykoterapi är en mycket viktig del av behandlingen vid borderline personlighetssyndrom. Dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är två former av terapi som ofta används vid borderline och som många blir hjälpta av. Det kan krävas en remiss från läkare för att få tillgång till psykoterapeutisk behandling, och det är vanligt att det är en väntetid.

En del behöver tillägg med läkemedelsbehandling. Det kan vara antidepressiv behandling eller stämningsstabiliserande läkemedel, och i vissa fall antipsykotiska läkemedel eftersom dessa har visat effekt vid borderline.

När bör jag söka vård?

  • Om du mår psykiskt dåligt och känner att det gör att du ibland inte klarar av vardagen bör du söka vård. 
  • Om du har tankar på att skada dig själv eller ta ditt liv ska du söka vård direkt genom att ringa 112. 
  • Om du är närstående till någon som mår så dåligt att du är orolig att det kan handla om planer på att skada sig eller ta sitt liv ska du omgående se till att personen får vård.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Om du misstänker att du eller en närstående har borderline personlighetssyndrom är det inte lämpligt med digital vård, utan du ska söka hjälp hos en fysisk vårdgivare.

Frågor och svar om borderline personlighetssyndrom

Några frågor och svar kring borderline och EIPS.

Hur är en person med borderline?

En person med borderline är som vilken person som helst. Samtidigt är det en person som känner lite mer och starkare av alla känslor. Det är vanligt att personer med borderline får mycket bekräftelse och uppmärksamhet, och att vissa dagar kan vara mycket tunga. De första åren med borderline kan vara labila, men de flesta lär sig metoder för att bättre kunna hantera känslor och humörsvängningar med tiden.

Hur hanterar man en person med borderline?

Som närstående till en person med borderline kan det vara viktigt att sätta gränser för vad du själv orkar. Det kan vara stora svängningar i humöret som kan vara svåra att förstå och hantera. Det kan vara viktigt att hitta en balans för att finnas som ett stabilt stöd, utan att själv dras med i alla känslor. Det kan också vara svårt om en person med borderline mår riktigt dåligt och inte själv vill söka hjälp. Du kan då kontakta vården för att får råd och diskutera hur du kan hjälpa din närstående. Om du behöver stöd finns anhörigstöd via patientföreningar eller kommunen. Du kan söka information om anhörigstöd på kommunens websida.

Kan jag få reda på om jag har borderline med ett test?

Det finns inget test som kan visa om du har emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), som diagnosen numera kallas. För att få reda på om det är EIPS du har behövs en heltäckande bedömning av psykolog och psykiater som sammantaget avgör diagnos och behandling. I bedömningen ingår många delar, så som strukturerade intervjuer, frågeformulär och din egen beskrivning av hur du mår nu och de symtom du haft fram tills idag.

Senast uppdaterad: 2020-10-07
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Jesper Grahn, leg psykolog - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med