Höftledsartros

Höftkulan och höftskålens yttersta höljen är täckta av brosk, så att ledbitarna lätt ska kunna glida mot varandra. Vid artros har brosket tunnats ut, och i vissa fall försvunnit helt. Det får till följd att benbitarna ligger och nöter mot varandra, vilket kan skapa smärta och inflammation i leden, och påverka det underliggande benet. Även ledband och muskler kan få sämre funktion.

Forskarna vet inte helt säkert varför vissa får artros i höften. Många faktorer tycks spela in, som var och en verkar öka risken för höftledsartros:

• hög belastning av leden, till exempel vid yrken där du står eller lyfter mycket

• övervikt

• att vara äldre

• om du är släkt med någon som har artros

• små missbildningar och tidigare skador på höften.

Höftledsartros i ung ålder är ovanligt. Då beror det oftast på en tidigare skada i leden. Oftast kommer artros efter 50 års ålder.

Höftledsartros ger symtom i området kring höften: smärta i ljumsken, skinkan eller övre delen av låret. Ibland kan smärtan stråla ner i knät och underbenet. Smärtan kommer när du står eller går. Du kan också känna dig stelare i höften. Om du suttit en längre stund, eller legat och vilat, kan du få så kallad igångsättningssmärta.

I början av sjukdomsförloppet är det vanligt att smärtorna kommer och går. Det är som att sjukdomen går i skov. Lite senare blir de besvärsfria perioderna allt kortare, och smärtan kommer dagligen. Till slut kan du ha smärta även i vila, till exempel på natten, och få svårt att gå utan hjälpmedel.

Vid höftledsartros är det viktigt att du hittar en lagom balans mellan rörelse och vila. All form av fysisk aktivitet är bra. Försök också att hitta dina bästa viloställningar, och se till att du reser dig upp med jämna mellanrum.

Andra saker som du kan göra själv för att lindra din höftledsartros är:

• att gå ner i vikt om du är överviktig

• att träna, gärna både rörelseträning och styrketräning, så gott det går

• att skaffa skor med dämpande sula

• att inte stå och arbeta för länge

• att undvika tunga lyft

• att använda käpp eller krycka.

Träning en mycket viktig del av behandlingen vid höftledsartros, eftersom det kan bromsa sjukdomsförloppet och minska smärtan. Du kan få hjälp att lära dig övningar hos en fysioterapeut, till exempel när du går i artrosskola.

Det finns inget läkemedel som tar bort eller bromsar artros, men under perioder av ökad smärta kan du behöva ta läkemedel för att lättare kunna röra dig och hålla igång med träningen. Läkemedel som minskar inflammation och lindrar smärta brukar hjälpa, men kan ge biverkningar i form av magblödningar och njurpåverkan vid längre tids behandling. Därför ska behandlingstiden hållas så kort som möjligt.

Om behandling med träning och smärtstillande läkemedel inte hjälper, eller om du har ont även i vila, kan din höftledsartros kräva operation. Då sätter läkaren in en konstgjord höftled. I de flesta fall byts både bäckenets höftskål och lårbenets ledkula ut. Det kallas för totalprotes.

Du bör söka vård så fort du misstänker att du har artros. Ju förr du kommer igång med artrosskola och träning, desto bättre.

Behandling genom fysioterapi kan ofta minska besvären och förebygga försämring vid framför allt höftleds- och knäledsartros.

Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera platser, från Malmö i söder till Gällivare i norr.