Kärlkramp är en smärta eller tryckande känsla som uppkommer när hjärtat inte får tillräckligt med syre och näringsämnen med blodet. Hjärt-kärl-sjukdomar drabbar väldigt många människor och är den ledande dödsorsaken både i Sverige och resten av världen. Det finns mycket du kan göra för att förhindra att hjärt-kärl-sjukdom uppstår, eller för att förhindra att den blir värre om den redan uppstått.
Kärlkramp
Vad är kärlkramp
Hjärtat är en muskel som ständigt pumpar ut blod till kroppens alla vävnader, för att på så sätt ge dem syre och näringsämnen. Hjärtat behöver också blod, och de kärl som förser med blod kallas kranskärl. När du rör på dig behöver hjärtat mer blod. Kärlkramp är en smärta eller tryckande känsla som beror på att hjärtat inte får så mycket blod som det behöver, för att kranskärlen blivit för trånga. Hjärtat får då syre- och näringsbrist. Kärlkramp kan delas upp i stabil kärlkramp och instabil kärlkramp. Inom vården kallas kärlkramp för angina pectoris.
Det finns olika typer av stabil kärlkramp:
Kärlkramp som kommer när du anstränger dig, och går över när du vilar. Detta är den vanligaste formen av kärlkramp. Säger någon bara kärlkramp, är det oftast det här som menas.
Kärlkramp orsakad av en spasm i ett kranskärl.
Instabil kärlkramp är en allvarligare form av kärlkramp. Din kärlkramp räknas som instabil ifall:
din kärlkramp kommer vid lättare ansträngning än tidigare
din kärlkramp kommer när du vilar
du plötsligt får ett kraftigt kärlkrampsanfall utan att någonsin haft kärlkramp tidigare.
Instabil kärlkramp är ett tillstånd som behöver akut vård, eftersom det kan vara förstadiet till en hjärtinfarkt. Misstänker du att du eller någon i omgivningen har instabil kärlkramp bör du ringa 112.
Orsak till kärlkramp
Den vanligaste orsaken till kärlkramp är åderförfettning, det vill säga att fett och kalk ansamlas på insidan av blodkärlen. Stabil kärlkramp uppstår för att åderförfettning gör blodkärlet trängre, så att det inte kommer igenom tillräckligt med blod. Instabil kärlkramp uppstår när en bit åderförfettning går sönder och det bildas en klump av koagulerat blod i kranskärlet, som täpper till kärlet ännu mer.
Åderförfettning är en process som kan börja i kärlen redan i ungdomsåldern, men det ger oftast inte symtom förrän senare i livet. Riskfaktorer för att utveckla åderförfettning är:
rökning
stillasittande
höga blodfetter
sjukdomar som till exempel reumatoid artrit och psoriasis
om någon nära släkting har åderförfettning
högt blodtryck
diabetes
Symtom på kärlkramp
Kärlkramp ger olika symtom beroende på vilken typ av kärlkramp du har. Symtomen skiljer sig också åt från person till person. Symtomen kommer ofta i vissa sammanhang, till exempel av fysisk ansträngning, kallt väder, en stor måltid eller känslomässig stress. Stabil kärlkramp kan ge:
en kramande, tryckande, eller direkt smärtsam känsla i bröstet som varar minst en minut och går över vid vila eller medicin inom en kvart
andfåddhet – ibland är detta enda symtomet
smärtan kan stråla ut mot vänster arm, käke, hals och rygg (men kan också vara utan utstrålning)
samtidig trötthet och ångest
Instabil kärlkramp, som är ett akut tillstånd, är när din kärlkramp:
känns annorlunda
kommer vid lättare ansträngning än tidigare
uppstår utan ansträngning, till exempel när du vilar
inte dämpas av läkemedel
är väldigt intensiv från första början
Vad kan jag göra själv?
Du kan göra mycket för att förebygga att kärlkramp uppkommer. Ifall du redan har fått diagnosen kärlkramp kan du förhindra att den blir värre. Till exempel kan du:
röra på dig mer
sluta röka ifall du röker
äta mer frukt, grönsaker och fisk
minska ner på fettet i kosten
vara noggrann med att ta dina blodtryckssänkande mediciner, om du har fått sådana
försöka att undvika negativ stress
Behandling vid kärlkramp
Om det finns en misstanke att du har stabil kärlkramp kommer läkaren göra en utredning. Du kommer få berätta hur du mår, de symtom du har och sjukdomar du haft tidigare. Du kommer få genomgå en kroppsundersökning, EKG, lämna blodprover och göra ett så kallat arbetsprov. Arbetsprovet innebär att du får cykla samtidigt som det tas ett EKG. Då kan läkaren se om ditt hjärta får syrebrist när du anstränger dig.
Det finns flera olika läkemedel som kan användas för behandling av stabil kärlkramp, till exempel:
läkemedel som vidgar blodkärlen, i sprej- eller tablettform
olika blodtryckssänkande läkemedel
olika blodfettssänkande läkemedel
olika blodförtunnande läkemedel, som motverkar proppbildning.
En instabil kärlkramp ska behandlas med akut inläggning på hjärtintensivvårdsavdelning (HIA). På sjukhuset kan du bland annat komma att få:
läkemedel som vidgar blodkärlen, sänker hjärtats syreförbrukning, och motverkar proppbildning i kärlen
EKG-övervakning, det vill säga att du är uppkopplad med EKG hela tiden, så att personalen kan märka om hjärtat drabbas av syrebrist
syrgas, om det finns tecken på att lungorna har svårt att syresätta blodet
läkemedel som lindrar smärta om du har ont.
Någon gång under din sjukhustid bör dina kranskärl röntgas. Om det behövs går läkaren in med en slang, direkt under röntgentillfället, och sätter ett eller flera så kallade stent. Det är små metallnät som sätts in på ställen där kärlet är för trångt, så att kärlet hålls utvidgat och blodet åter kan passera fritt och försörja hjärtat med blod.
När bör jag söka vård?
Får du plötsligt intensiv kärlkramp, eller om du som redan har fått diagnosen kärlkramp och får värre besvär, bör du ringa ambulans. Värre besvär av din kärlkramp kan till exempel vara:
att den kommer även när du vilar
att den kommer vid lättare ansträngning än tidigare
att din medicin inte längre hjälper lika bra
Hur kan Doktor.se hjälpa mig?
För att ställa diagnosen stabil kärlkramp behövs undersökning och provtagning på vårdcentral. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till. Misstänker du att du har instabil kärlkramp, ring genast 112.
Frågor och svar om kärlkramp
Några frågor och svar kring kärlkramp.
Senaste artiklar
Här finner du våra artiklar där vi skriver om det senaste inom sjukvård, hälsa och medicin.