Doktor.se

Laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att kroppen har problem med att bryta ner mjölksocker, så kallat laktos. Det kan göra att du får magknip, gaser och diarré. Om du undviker mat som innehåller mjölksocker slipper du besvär.

Orsak till laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att kroppen har en nedsatt förmåga att bryta ner laktos, som är detsamma som mjölksocker. Anledningen till det är en brist på laktas, det enzym i tunntarmens slemhinnor som behövs för att sönderdela laktos till sina beståndsdelar, glukos och galaktos. Mjölksockret kan därför inte tas upp av tunntarmen, utan fortsätter genom tjocktarmen där det orsakar besvär.  

De flesta människor får sämre förmåga att bryta ner laktos när de blir vuxna. Förändringar i arvsmassan har hos vissa grupper av människor gjort att de kan bryta ner laktos även i vuxen ålder.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Våra läkare och sjuksköterskor kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Vi kan också hjälpa till med medicinskt intyg.

Symtom på laktosintolerans

Laktosintolerans är inte farligt men kan vara obehagligt. Symtom på laktosintolerans är  

  • orolig mage

  • uppblåst mage

  • gaser

  • magknip

  • vattnig diarré

Det kan ibland vara svårt att koppla dessa symtom till laktosintolerans, eftersom besvären kan komma alltifrån direkt till flera timmar efter att du ätit eller druckit något som innehåller mjölksocker. Hur mycket laktos som behövs för att orsaka problem varierar också från person till person.

Olika varianter av laktosintolerans

  • Primär laktosintolerans är den vanligaste formen, som är ärftlig och debuterar som tidigast efter småbarnsåren, ofta i tonåren 

  • Sekundär laktosintolerans kallas också för tillfällig laktosintolerans och är övergående. Denna typ av intolerans beror på att du fått en sjukdom som skadat tunntarmen, som till exempel en mag-tarminfektion eller obehandlad celiaki/glutenintolerans.

  • Medfödd laktosintolerans är till skillnad från primär och sekundär laktosintolerans en sjukdom, som beror på att kroppen inte kan bilda laktas. Denna form av laktosintolerans överförs genetiskt och gör att barnet inte tål laktos redan från födseln. Barnet får därför vattentunn diarré av bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Medfödd laktosintolerans är mycket ovanlig.

Vad kan jag göra själv?

Om du tror att du eller ditt barn är laktosintolerant: 

  • Var uppmärksam på symtom som du eller ditt barn får efter att ha ätit, eftersom det kan hjälpa läkaren att ställa diagnos.

  • Fråga nära släktingar om de har liknande problem och om de har någon känd tarmsjukdom.

Om du eller ditt barn har bekräftad laktosintolerans:

  • Läs på om hur mycket laktos olika mjölkprodukter innehåller och prova dig fram. Vissa mjölkprodukter, som till exempel hårdost och yoghurt, innehåller ganska lite laktos och går bra att äta för många som fått diagnosen primär laktosintolerans. 

  • Om du inte äter mjölkprodukter på grund av laktosintolerans, kan du behöva tillskott av vitamin D och kalcium. Det finns dock många laktosfria mjölkprodukter att välja på i mataffären, som också innehåller kalcium och D-vitamin.

  • Om du har mycket besvär, läs innehållsförteckningen på andra livsmedel än mjölkprodukter eftersom de också kan innehålla laktos. Mjölksocker kan också finnas i tabletter som utfyllnad, även om det är så lite att det för de flesta inte orsakar problem.

Behandling av laktosintolerans

Laktosintolerans behandlas genom att helt eller delvis undvika intag av laktos. De flesta med primär laktosintolerans kan äta produkter som innehåller låga mängder mjölksocker. 

Enzymet laktas kan köpas receptfritt i tablettform på apotek. Det kan vara bra att ha vid tillfällen när det är svårt att undvika laktos.

Om du har sekundär laktosintolerans måste den underliggande sjukdomen som skadat tunntarmen behandlas. När tarmen läkt kan du äta mjölksocker igen.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du eller ditt barn har besvär som du tror kan bero på intolerans mot laktos.

Frågor och svar om laktosintolerans

Ewa Lundborg - Doktor.se2020-05-12Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-19