Matförgiftning

Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig att bedöma symtomen och ge dig råd vid matförgiftning. Vid allvarliga symtom på matförgiftning är digital vård inte lämplig, utan då bör du söka fysisk vård.

Föroreningar kan hamna i maten i alla led av matkedjan. Från tillverkning, skörd, paketering, transport, förvaring fram till tillagning. De kan finnas med i mat du köper i affären eller mat du äter på restaurang. Du kan också bli sjuk av hur du hanterat mat hemma. 

En vanlig orsak till matförgiftning är mat som stått framme eller inte värmts tillräckligt. Då kan vissa bakterier bilda gifter, toxiner, i maten. Det ger symtom inom några timmar.  

Matförgiftning kan också orsakas av gifter som finns i jord och som följer med grönsaker, eller naturliga gifter som bildas i växter till exempel solanin i potatis och giftet i flugsvamp.

En tredje orsak till matförgiftning är att du fått i dig bakterier som gett upphov till tarminfektion, till exempel på grund av salmonella, campylobacter eller listeria.

Du kan minska risken att bli sjuk av mat genom att:

• Tvätta händer, redskap och köksytor ofta. Tvätta alltid händerna med varmt vatten och tvål innan du lagar mat. Rengör alla redskap och ytor med varmt vatten och diskmedel. Tvätta händerna och rengör redskap och ytor efter att du hanterat rått kött, rå fisk och rå kyckling.

• Håll isär råa råvaror och färdig mat. När du handlar, lagar mat och förvarar mat ska du alltid tänka på att hålla rått kött, kyckling, fisk och skaldjur undan från grönsaker och färdig mat för att undvika föroreningar.

• Tillaga maten ordentligt. Du kan oskadliggöra många smittämnen genom att laga maten till en säker temperatur. Använd gärna termometer. Kyckling ska tillagas till minst 65 grader. När du äter färdiglagad mat ska du tänka på att hetta upp den ordentligt.

• Kyl eller frys maten så snart som möjligt. Det är särskilt viktigt under sommarmånaderna då maten lättare blir dålig. Små mängder ljummen mat kan sättas in i kylen direkt, större mängder kan först svalna. Dela gärna upp i mindre behållare så det svalnar snabbare.

• Tina fryst mat i kylskåp. Det säkraste sättet att tina fryst mat är att ställa den i kylskåpet, inte framme i rumstemperatur.

Matförgiftning ger symtom som kan variera beroende på vad som är orsaken. Symtomen kommer ofta relativt snabbt, inom några timmar efter att du ätit förorenad mat, och går över inom ett till två dygn.

Oftast ger matförgiftning ett eller flera av följande symtom:

• illamående

• kräkning

• vattnig diarré

• magknip, magsmärtor

• feber

Symtomen ger vanligen med sig inom ett till två dygn. Under den tiden finns det saker du kan göra för att lindra besvären och minska risken för vätskebrist:

• Låt magen vila. Undvik mat och dryck några timmar i den mest akuta fasen.

• Drick lite och ofta. Sug på isbitar eller drick små klunkar vatten. Prova vätskeersättning. Håll koll på symtom på vätskebrist, att du kan kissa och att urinen inte blir för mörk och koncentrerad.

• Börja äta små mängder. När du mår bättre kan du börja äta små mängder lättsmält mat, till exempel kex, rostat bröd, banan, kokt potatis och ris.

• Undvik viss mat och vissa ämnen tills du mår bättre. Det gäller mjölkprodukter, kaffe och produkter som innehåller koffein, alkohol eller nikotin samt fet eller starkt kryddad mat.

• Använd egen handduk. Dela inte handdukar, och var noggranna med att tvätta händerna med tvål efter toalettbesök.

Behandling är sällan nödvändig utan matförgiftning går över av sig själv. Vid allvarlig förgiftning, till exempel på grund av giftiga svampar behöver du vård på sjukhus. Det gäller också om du får allvarliga symtom på vätskebrist, då kan du behöva hjälp att få i dig vätska. Läs mer under ”När bör jag söka vård”.

De flesta behöver inte söka vård vid matförgiftning, besvären ger med sig efter ett dygn upp till några dagar. Du bör söka vård om något av följande stämmer in:

• Om du har fått symtom på matförgiftning efter att du varit utomlands.

• Om du kissar lite, urinen är mörk och du är torr i munnen, och du har svårt att behålla vätska. Då kan du ha vätskebrist.

• Om du har symtom på matförgiftning och har en annan allvarlig sjukdom.

• Om du har kräkts över ett dygn och inte ser tecken på förbättring.

• Om du känner dig mycket trött, svag och sjuk.

• Om du haft diarré mer än en vecka och inte ser tecken på förbättring.

Sök vård akut om något av följande stämmer:

• Om du får symtom på matförgiftning efter att du ätit svamp.

• Om du får hög feber och frossa.

• Om du kräks blod eller har blodig avföring.

• Om du har mycket ont i magen som inte går över efter att du kräkts och gått på toaletten.