Feber

Kroppstemperaturen styrs av hjärnan, mer specifikt i den del som kallas hypothalamus och som reglerar många viktiga funktioner. Vad som är normal kroppstemperatur skiljer sig från person till person, och ligger någonstans mellan 36 och 37,8 grader. Kroppstemperaturen kan höjas tillfälligt utan att det handlar om feber, till exempel när man tränar, badar bastu eller är ute i mycket varmt klimat. Vid feber är temperaturen höjd utan någon sådan naturlig förklaring. 

Den vanligaste orsaken till feber är en pågående infektion, till exempel förkylning, öroninflammation, bihåleinflammation eller annan vanlig virusinfektion. Men man kan ha feber utan förkylning. Andra orsaker till feber kan vara matförgiftning eller någon infektion som orsakas av bakterier. Vid infektioner aktiveras immunförsvaret och skickar bland annat ut en sorts signalmolekyler som kallas cytokiner. Signalerna sätter igång kroppens försvar mot det som orsakat infektionen. En annan effekt är att hjärnan höjer kroppstemperaturen till febernivåer.

Exempel på infektioner som ofta ger hög feber är:

• vissa luftvägsinfektioner som influensa eller covid-19

• vissa barnsjukdomar som vattkoppor eller mässling

• infektioner i centrala nervsystemet som TBE, hjärninflammation och hjärnhinneinflammation

• njurbäckeninflammation

• svåra akuta infektioner av olika slag, till exempel blodförgiftning

Det är ovanligt att feber är det enda symtomet på sjukdom, ofta finns andra symtom beroende på vad som ligger bakom. Långvarig feber utan andra symtom behöver alltid utredas, eftersom det kan röra sig om en allvarlig sjukdom som behöver behandlas. Läs mer under ”När ska jag söka vård”.

Vanliga symtom vid feber är:

• att du känner dig hängig och trött 

• att du blir yr

• att huden blir varm

• att ögonen ser glansiga ut

• att du fryser eller svettas om vartannat, ibland samtidigt

• att pulsen går upp och du andas fortare (särskilt tydligt hos barn).

När räknas det som feber?

När temperaturen stiger över 39 grader räknas det som hög feber. Vid höga febernivåer kan du känna dig medtagen och få svårt att orka något alls. När febern stiger är det vanligt att frysa och att händer och fötter är kalla. När febern sjunker blir händer och fötter varma och du kan svettas. Barn får lättare hög feber än vuxna, vilket kan göra föräldrar oroliga. Då är det bra att känna till att det är vanligt att barn får hög feber och att det inte nödvändigtvis betyder att de är särskilt sjuka. Det viktigaste är att hålla koll på barnets allmäntillstånd, det vill säga hur de mår i största allmänhet.

Feber är ett symtom och smittar inte. Däremot kan förkylning och andra infektioner smitta.

Både barn och vuxna med feber bör stanna hemma för att vila, återhämta sig och för att inte smitta andra. Här är några tips på saker du kan göra själv vid feber: 

• Håll koll på temperaturen med en termometer. Mätning i örat (med särskild termometer) eller ändtarmen är mest tillförlitligt. Läs instruktionen så du gör rätt.

• Drick mer än vanligt.

• Vila och ta det lugnt. Du behöver inte ligga ner men du ska inte träna med feber, eller anstränga dig för mycket.

• Håll rummet svalt och vädra ofta.

• Det kan kännas skönt att badda panna och handleder med fuktad handduk.

För äldre och sköra personer, till exempel personer med hjärt- eller lungproblem, kan feber ge en onödig belastning på kroppen. Om du är frisk i övrigt går det bra att bara låta febern vara så länge den inte påverkar dig alltför negativt. Det finns olika sorters receptfria läkemedel som sänker feber om den blir besvärande. För barn med feber används läkemedel avsedda för barn.
Ibland kan det behövas behandling mot infektionen som gett upphov till feber. Läs mer under ”När bör jag söka vård”.

De flesta som får feber behöver inte söka vård. Om du får långvarig feber, svåra besvär eller inte blir bättre behöver du söka vård, till exempel:

• om du har feber som fortsätter vara hög i fyra dygn utan att det finns en tydlig orsak

• om febern kommer tillbaka efter flera feberfria dagar

• om du har feber och samtidigt svårt att kissa

• om du har feber och ont i magen

• om du får feber efter en operation.

Vid dessa symtom bör du söka vård akut:

• om du får feber i kombination med stelhet i nacken och plötslig huvudvärk

• om du har kraftig feberfrossa, känner att du håller på att förlora medvetandet 

• om du har feber och får svårt att svälja eller andas

• om du känner dig andfådd, orkeslös och har ont i bröstet.

Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och hjälpa dig bedöma symtomen om du är osäker på om du behöver vård. Vid feber kan det behövas en fysisk bedömning och provtagning för att utreda orsaken.