Överaktiv blåsa

En överaktiv blåsa innebär att du blir kissnödig väldigt ofta, och att känslan kan komma plötsligt och vara svår att kontrollera. Du kan behöva gå och kissa många gånger både dag och natt, och ibland kan du ha svårt att hålla tätt. Överaktiv blåsa är ett mycket vanligt problem som också ökar med åldern.

Orsaker till överaktiv blåsa

Det normala förloppet när vi blir kissnödiga är att väggarna i urinblåsan känner av att det börjar bli fullt, för att de tänjs ut. Det går då en signal till hjärnan att det är dags att kissa. Musklerna i blåsan dras ihop och pressar ut urinen. 

Överaktiv blåsa innebär att musklerna i urinblåsan drar ihop sig utan orsak, det vill säga trots att det inte är mycket urin i blåsan. Sammandragningen gör att du blir kissnödig. Det finns många sjukdomar och tillstånd som kan leda till överaktiv blåsa. Här är några exempel:

  • Sjukdomar som påverkar nerverna, till exempel stroke, MS och Parkinsons sjukdom.
  • Faktorer som påverkar urinflödet, till exempel förstorad prostata.
  • Livmoderframfall kan göra blåsan överaktiv.
  • Hormonella förändringar i samband med klimakteriet.

Symtom på överaktiv blåsa

Överaktiv blåsa kan ge symtom som

  • Att du plötsligt känner att du måste kissa och blir så kissnödig att du har svårt att hinna till toaletten, så kallade tvingande trängningar
  • Att det läcker kiss direkt efter att du plötsligt blir kissnödig, så kallad trängningsinkontinens
  • Att du behöver kissa väldigt ofta, ofta fler än åtta gånger inom 24 timmar
  • Att du vaknar mer än två gånger per natt för att du behöver kissa (nokturi)

Andra besvär på grund av överaktiv blåsa

Alla besvär som hänger samman med risken att inte hålla tätt, inkontinens, kan påverka din livskvalitet. Det är vanligt att överaktiv blåsa ger följder som

  • Ångest och nedstämdhet
  • Problem med sexlivet
  • Undvikande av vissa sociala sammanhang. 

Om du upplever något av dessa besvär bör du se till att få hjälp även med dessa aspekter. Du kan få hjälp både med de medicinska delarna, och de känslomässiga delarna av din situation.

Vad kan jag göra själv?

Det finns saker du kan göra själv som kan påverka. Här är några tips:

  • Träna blåsan. Du kan träna blåsan att hålla kvar urin i längre perioder innan du blir kissnödig. Du börjar med att hålla dig lite längre än annars, till exempel en halvtimme. Till slut kan du klara dig utan att gå och kissa i flera timmar. Du kan få hjälp att lägga upp träningen av en så kallad uroterapeut, en urolog eller en gynekolog. Fråga din läkare om remiss.
  • Inkontinensskydd. Om det läcker kiss ibland kan du använda speciella inkontinensskydd eller underkläder med inbyggda skydd. Du kan köpa inkontinensskydd receptfritt på apotek. För att få större och mer prisvärda förpackningar kan du få inkontinensskydd utskrivna på recept av en sjuksköterska. Skydden kan göra att du inte behöver begränsa dig i vardagen.

Förebygga överaktiv blåsa

Här är livsstilsförändringar du kan göra för att minska risken för att drabbas av överaktiv blåsa:

  • Håll en hälsosam vikt.
  • Se till att röra dig varje dag, och träna regelbundet.
  • Dra ner på konsumtionen av koffein och alkohol.
  • Gör knipövningar för att träna upp musklerna i underlivet.

Behandling vid överaktiv blåsa

Du kan få hjälp att lägga upp träning både i form av knipövningar och blåsträning. Om besvären kan kopplas till livmoderframfall eller förstorad prostata kan du behöva hjälp med en operation för att på så vis minska besvären. Det finns också behandling med läkemedel som kan göra att du inte känner dig kissnödig lika ofta. 

Om dessa behandlingsalternativ inte ger resultat finns andra alternativ att prova, beroende på vad som kan ligga bakom besvären:

  • Elektrisk stimulering som reglerar nervimpulserna
  • Injektioner som gör att muskeln slappnar av
  • Tömning kvarvarande urin med hjälp av engångskateter
  • Kirurgisk behandling

När bör jag söka vård?

Om du har besvär i vardagen på grund av överaktiv blåsa bör du söka vård.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vid misstanke om överaktiv blåsa behövs utredningar som görs fysiskt. Därför bör du söka vård på fysisk vårdcentral. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter som du kan vända dig till.

Senast uppdaterad: 2021-04-08
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med