Polycytemi

Primär polycytemi kallas även för polycytemia vera och är en ovanlig blodsjukdom som innebär att benmärgen tillverkar för många röda blodkroppar, så kallade erytrocyter. Blodet består av olika typer av blodkroppar och en svagt gulfärgad vätska som kallas plasma. Plasma är till största delen vatten. Vid polycytemi är mängden röda blodkroppar i plasman för hög, vilket kan mätas med olika prover. 

Polycytemi ger för högt blodvärde mätt i hemoglobin (Hb), och även ett förhöjt hematokritvärde, det prov som mäter förhållandet mellan röda blodkroppar och plasma. Ett högt hematokritvärde innebär att blodet är för tjockt och trögflytande, vilket ökar risken för att bilda blodproppar.

Primär polycytemi kan komma i vilken ålder som helst, men det vanligaste är att sjukdomen debuterar hos vuxna mellan 50 och 75 år. Den är vanligast hos män, och då kvinnor drabbas sker det oftare i yngre ålder.

Sekundär polycytemi innebär att kroppen har ökat produktionen av röda blodkroppar av någon anledning som inte är kopplad till en genförändring. Det kan bero på en förhöjd produktion av hormonet erytropoetin, EPO, som styr bildningen av röda blodkroppar. Det kan också bero på att kroppen har fått för lite syre under en längre tid.

Polycytemi beror på att det bildats för mycket röda blodkroppar. I normala fall kan kroppen balansera produktionen av blodkroppar så det blir en lagom mängd. Polycytemia vera, primär polycytemi, beror på en genförändring som gör att den här balansen blir rubbad. Orsaken till genförändringen är inte känd, men den anses inte vara en ärftlig förändring.

Orsaken till sekundär polycytemi är att kroppen har ökat produktionen av röda blodkroppar av andra skäl. Ett skäl är att kroppen har fått för liten mängd syre under längre tid. Det kan till exempel vara på grund av lungsjukdomen KOL som ger bristande syresättning. Då reagerar kroppen genom att öka antalet röda blodkroppar. En annan anledning är förhöjd produktion av hormonet erytropoetin, som styr bildningen av blodkroppar. Detta kan i ovanliga fall bero på en hormonproducerande tumör.

Primär polycytemi utvecklas över lång tid och du kan ha det i många år utan att veta om det eller känna av det. Många fortsätter att ha milda eller vaga symtom som huvudvärk, yrsel eller trötthet.

Sjukdomen kan också ge ett eller flera av följande symtom:

• Klåda på huden, särskilt efter en varm dusch eller varmt bad.

• Domning, svaghet eller en brännande känsla i händer, fötter, armar eller ben.

• Att magen känns full eller uppblåst direkt när du ätit eller att du har smärta i övre delen av buken på grund av förstorad mjälte.

• Ovanliga blödningar, till exempel näsblod eller blödande tandkött.

• Ledsmärta, ofta i stortån.

• Att det är svårt att andas när du ligger ner.

Sekundär polycytemi kan ge likartade symtom. Det vanligaste är att känna av trötthet och huvudvärk.

Det finns flera saker du själv kan göra för att lindra symtomen och minska risken för följder. Här är några exempel:

• Rör kroppen. Promenader och måttlig fysisk aktivitet hjälper blodcirkulationen och minskar risken för blodproppar. 

• Undvik rökning. Rökning försämrar blodcirkulationen, vilket kan öka risken för blodproppar.

• Ta hand om huden. Du kan duscha och bada i svalare vatten för att minska risken för klåda. Använd mjukgörande krämer så att huden inte blir torr.

• Håll koll på sår. Dålig cirkulation kan ge försämrad sårläkning, särskilt på händer och fötter. Håll koll på sår, även små sår, och se till att få vård så de inte förvärras.

Det finns ingen behandling som kan bota polycytemi, utan behandlingen syftar till att lindra symtomen och minska risken för blodproppar. Blodbildningen kan bromsas med läkemedel. Och för att minska blodvärdet till normala nivåer görs regelbundna blodtappningar.

Om du har symtom som skulle kunna bero på polycytemi ska du söka vård.

Polycytemi är en sjukdom som inte lämpar sig för digital vård. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till.