Dystymi

Dystymi är en ihållande nedstämdhet som varar i minst två år och där du känner dig nedstämd minst hälften av dagarna. Namnet dystymi kommer från grekiskan där ordet dys betyder dålig eller svår, och tymi betyder sinne. Ibland kallas dystymi för sjukligt svårmod. Många personer med dystymi har även andra svårigheter, till exempel social fobi, ökad känslighet för stress eller prestationsångest. 

Tillståndet är en mildare men mer långvarig form av depression, där du har färre symtom och nedstämdheten inte är lika kraftig som vid en egentlig depression. Eftersom dystymi håller i sig en längre period ger det i många fall ändå en stor påverkan på livet. Här kan du läsa mer om olika typer av depression. 

Orsaken till dystymi är inte helt klarlagd, och det kan sannolikt vara flera faktorer som har betydelse. Svåra livshändelser tidigt i livet verkar kunna vara en bidragande orsak till att senare i livet utveckla dystymi. Många som drabbas har haft en otrygg hemmiljö under uppväxten, eller ett underliggande trauma som inte bearbetats.

Det är vanligt att dystymi utvecklas i tonåren eller som ung vuxen. Om du har ADHD eller är en högkänslig person, har du en högre risk för att utveckla dystymi än andra. Sjukdomen är, liksom andra former av depression, vanligare i familjer där flera familjemedlemmar har eller har haft depression.

Vid dystymi kan du vara håglös, sorgsen och trött. Det är vanligt med en låg självkänsla och negativa tankemönster, som funnits sedan barndomen. Många med dystymi, som vid andra depressionstillstånd, drar sig undan från socialt umgänge och du kan ha svårt att utföra vardagliga sysslor. Symtomen varar under lång tid, minst två år, även om du kan ha bättre och sämre dagar.  

Om du har dystymi stämmer några eller många av följande påståenden in på dig:

• Du har minskad energi eller är mindre aktiv än vanligt.

• Du har svårt att sova.

• Du har ett ökat eller minskat behov av sömn.

• Du har en ökad eller minskad matlust. 

• Du har minskat självförtroende eller känner dig otillräcklig.

• Du har skuldkänslor. 

• Du känner hopplöshet. 

• Du har svårt att koncentrera dig.

• Du har svårt att ta beslut. 

• Du känner dig ofta gråtmild. 

• Du känner minskad glädje eller minskat intresse för sådant som du normalt blir glad av.  

• Du känner att du har svårt att hantera det ansvar du normalt har i vardagen.

• Du känner dig negativ inför framtiden eller grubblar över sådant som hänt tidigare i ditt liv.  

Långvarig stress och oro i samband med dystymi kan också göra att du får problem med magen eller tarmen.

Du kan själv göra mycket för att påverka känslan av nedstämdhet. Följ nedanstående råd:

• Upprätthåll en normal dygnsrytm, både vad gäller sömn och mat.  

• Håll dig fysiskt aktiv. Både styrke- och konditionsträning kan hjälpa till att minska dina besvär.   

• Undvik isolering, det är viktigt att träffa andra människor.

• Undvik alkohol och andra berusningsmedel.

Dystymi kan behandlas med: 

• läkemedel mot depression

• psykoterapi, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT) för att lära sig känna igen egna tanke- och känslomönster

Sök vård om något av följande stämmer in på dig:

• Du har en depressionskänsla som gör att din vardag påverkas. 

• Du har länge haft en depressionskänsla som inte blir bättre.

Hos Doktor.se arbetar många erfarna läkare som kan hjälpa dig att bedöma dina symtom. I en del fall behövs en fysisk undersökning för att utesluta att dina besvär beror på en kroppslig åkomma. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan bli undersökt. Om du inte bor nära en av dessa hänvisar vi dig vid behov till annan vårdcentral nära dig.