Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att du tolkar verkligheten annorlunda. Det kan yttra sig i form av olika kombinationer av hallucinationer, vanföreställningar, oorganiserade tankar och beteenden som gör det svårt att klara av studier, jobb och relationer. Tidiga insatser i form av stöd och behandling ökar möjligheten att kunna hantera symtomen och få en fungerande vardag.

Orsaker till schizofreni

Orsaken till schizofreni är inte känd. Forskare tror att det beror på en kombination av genetiska faktorer som ger en ökad sårbarhet, hjärnans kemi och faktorer i omgivningen. Problem med vissa ämnen i hjärnan, främst dopamin, kan också vara bidragande orsaker. 

Även om det inte är känt vad som orsakar sjukdomen finns det saker som ökar risken att drabbas av sjukdomen, bland annat:

  • Att en nära genetisk släkting har schizofreni.
  • Att det fanns komplikationer under graviditeten som kan har gett upphov till hjärnskador.
  • Drogmissbruk under tonåren och i ung vuxen ålder.

Symtom på schizofreni

Schizofreni utvecklas under lång tid och symtomen blir oftast tydliga nog för en diagnos först i sena tonåren eller i ung vuxen ålder. Symtomen omfattar problem med tänkandet (kognitiva förmågor), beteenden och känslolivet. Schizofreni ger symtom som:

  • Vanföreställningar. Uppfattningar om verkligheten som inte stämmer. Det kan till exempel vara att du tror att du är trakasserad eller förföljd fast det inte är så. Det kan också vara att du tror att är känd, att någon är kär i dig eller att en stor katastrof ska hända. Nästan alla med schizofreni har någon form av vanföreställningar.
  • Hallucinationer. Att se eller höra saker som inte finns, men som känns fullkomligt verkliga. Att höra röster eller andra ljud är den vanligaste formen av hallucinationer.
  • Desorganiserat tal och tänkande. Innebär svårigheter till effektiv kommunikation, där till exempel frågor besvaras på ett ologiskt sätt. Det kan också handla om att ord och meningar är osammanhängande eller innehåller nyskapade ord som är svåra att förstå. 

Symtomen delas ofta upp i positiva symtom och negativa symtom. Det har inget med bra eller dåligt att göra. Med positiv menas här något som adderas, ett tillägg, det vill säga upplevelser som de flesta andra inte har. Exempel på positiva symtom är att se, höra eller lukta saker som inte finns och vanföreställningar. Negativa symtom är istället förmågor som tagits bort. Här är exempel på negativa symtom.

  • Svårigheter att ta hand om sig själv, till exempel att tvätta sig, borsta tänderna, byta till rena kläder, betala räkningar, äta och sova på regelbundna tider.
  • Tomhet och apati, minskat intresse för kontakt med andra.
  • Social isolering, drar sig undan och har liten kontakt med omvärlden.
  • Utarmat språk och tankeliv, till exempel att du börjar säga något men kommer av dig och tystnar. Tankar kan kännas alltför ansträngande.

Symtom innan psykos – tidiga tecken

De flesta har olika vaga symtom innan en psykos bryter ut. Att lära sig att känna igen dessa tidiga tecken på sjukdom och söka vård i ett tidigt skede är en viktig del i behandlingsplanen vid schizofreni. Tecknen är olika från person till person. Ofta är det bra att ta hjälp av närstående för att kunna få syn på mönstret av beteenden. Många har svårt att sova innan en psykos. Svårigheter att koncentrera sig och minnas saker är andra exempel på tidiga tecken.

Vad kan jag göra själv?

Här är exempel på saker du kan göra själv för att må bättre och öka chansen att leva ett bra liv med din sjukdom:

  • Lär dig om din sjukdom och dina läkemedel. En vanlig orsak till återfall i psykos är att personer slutar ta sina läkemedel. Om du inte trivs med din behandling, eller är tveksam till om den behövs är det viktigt att du diskuterar med din läkare och inte slutar på egen hand. Det kan vara så att dosen kan anpassas, eller att det finns andra läkemedel som passar dig bättre.
  • Undvik alkohol, nikotin och droger. Samtidig användning av alkohol och droger är en vanlig orsak till återfall i psykos. 
  • Rutiner för mat och sömn. Att leva ett regelbundet liv med mat och sovtider ger en jämnare dygnsrytm vilket är bra för hjärnhälsan.
  • Lär dig dina tidiga tecken. Det finns ofta ett visst mönster, vissa typer av beteenden och tecken innan ett återfall i psykos. Genom att du själv och din omgivning lär känna dessa tecken kan ni se till att du får hjälp i ett tidigt skede. Det gör att du inte behöver bli lika sjuk, och kan återhämta dig fortare. Det kan också vara bra att du gör en plan tillsammans med din läkare vad som ska hända vid tidiga tecken på sjukdom. Ni kan till exempel ha en överenskommelse där du ger anhöriga tillåtelse att se till att du får vård den dagen du börjar visa dessa tidiga tecken.

Behandling vid schizofreni

Målet med behandlingen är att få kontroll över symtomen och möjliggöra för en fungerande vardag. Personer med schizofreni behöver långvarig behandling, oftast livslång, även efter att symtomen minskat. Behandlingen baseras på en vårdplan och består av flera delar:

  • Läkemedel är en viktig del av behandlingen vid schizofreni, framför allt antipsykotiska läkemedel. Läkemedlen finns som tabletter, kapslar eller som kortverkande eller långverkande spruta. Andra läkemedel som kan ha effekt är läkemedel mot depression och läkemedel mot ångest. 
  • Psykoterapi och stödsamtal ger möjlighet att bearbeta upplevelser under psykosen, lära sig sina tidiga tecken på psykos och att få stöd för att hantera sjukdomen bättre. 
  • Utbildning och stödinsatser. Utbildning, även för närstående, är en viktig del av behandlingen. Om det behövs finns även andra stödinsatser, till exempel boendestöd och stöd i kontakt med myndigheter.

Vård och behandling vid schizofreni kan ske på en psykiatrisk klinik eller hemma, beroenden på omständigheterna och vad som fungerar bäst. Det är vanligt att få vård på sjukhus i ett akut skede. När symtomen är under kontroll kan sedan behandlingen ofta fortsätta hemma.

När bör jag söka vård?

Om du tror att du själv eller en närstående kan ha utvecklat schizofreni eller en psykos bör du söka vård. 

Sök vård akut om något av följande stämmer in:

  • Om du är orolig att du eller din närstående kan skada dig själv eller andra.
  • Om du har tankar på att ta ditt liv, eller tror att en närstående vill ta sitt liv.
  • Om du eller en närstående har tidiga tecken på psykos som du känner igen.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vid misstanke om schizofreni eller annan psykossjukdom krävs både fysisk och psykisk undersökning som inte kan utföras digitalt. Du bör istället kontakta en psykiatrisk akutmottagning. 

Om du är närstående till en person med schizofreni och behöver stöd och rådgivning kan du vända dig till oss. Hos oss arbetar erfarna sjuksköterskor, läkare och psykologer som kan hjälpa dig. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Frågor och svar om schizofreni

Några frågor och svar kring schizofreni.

Schizofreni - hur börjar det?

De första symtomen kommer vanligen i 15 – 30 årsåldern. Hos män börjar symtomen ofta i tidiga tonår, och hos kvinnor i 20 – 30-årsåldern. De tidiga symtomen på schizofreni kan ofta vara svåra att upptäcka, särskilt när de kommer i tonåren då många ändrar beteende. I efterhand kan mönstret vara tydligare att se. Här är exempel på varningstecken som kan väcka misstanke, särskilt om det rör sig om flera tecken samtidigt:

  • Humörförändringar, nedstämdhet, mycket gråt, skratt utan anledning eller oförmåga att kunna skratta.
  • Att bli mycket aktiv respektive passiv, till exempel sova hela tiden eller inte sova alls.
  • Förändrat beteende, till exempel att börja dra sig undan, vägra gå ut, att börja bete sig opassande, använda konstiga ord eller säga saker som inte hänger ihop.
  • Förändrat utseende, till exempel att inte vilja sköta sin hygien eller ha på sig väldigt annorlunda kläder.

Vad betyder schizofreni?

Ordet schizofreni kommer från grekiskan och är sammansatt av två ord som betyder ”kluven” och ”själ, sinne”. Avsikten var att beskriva det fragmenterande, osammanhängande tänkande som är vanligt vid schizofreni. Tanken var inte att förmedla en bild av personlighetsklyvning, så som sjukdomen ofta misstolkas.

Vad är paranoid schizofreni?

Är en av de vanligaste formerna av schizofreni, och kännetecknas av vanföreställningar, paranoia och att höra röster, hörselhallucinationer.

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Schizoaffektivt syndrom är en diagnos som förenklat kan beskrivas som att personen har drag av både bipolär sjukdom och schizofreni. Det innebär att det förekommer svängningar i stämningsläget (nedstämdhet eller sjuklig upprymdhet) och psykoser, till exempel perioder med vanföreställningar och hallucinationer. Precis som vid bipolär sjukdom kommer symtomen vanligen i perioder, med friska perioder där emellan.

Senast uppdaterad: 2020-09-21
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Jesper Grahn, leg psykolog - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med