ADHD

Adhd är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det betyder att hjärnan och nervsystemet fungerar lite annorlunda än för andra, men detta har inget att göra med intelligensen. Adhd påverkar din förmåga att kontrollera ditt beteende och koncentrera dig, och kan också påverka hur aktiv och intensiv du är som person.

De svårigheter som tillståndet innebär har gjort att adhd kallas för en funktionsnedsättning, men adhd kan också ge dig styrkor som andra inte har. Ett bättre ord kan därför vara en funktionsvariation.

Adhd är en förkortning från engelskans ”attention deficit hyperactivity disorder” som betyder ungefär uppmärksamhets- och överaktivitetsstörning. Det finns tre olika former av adhd, beroende på vad som är de mest framträdande symtomen:

• Kombinerad form: Denna form av adhd innebär att du både har svårt att koncentrera dig, hantera impulser och är överaktiv, och är den vanligaste formen av adhd.
• Huvudsakligen ouppmärksam form: Du har främst problem med att behålla uppmärksamheten, men kan också vara överaktiv och ha svårigheter att hantera impulser. Denna form av adhd kallas ofta för ADD.
• Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form: Du är framförallt överaktiv och har svårt att hantera impulser, men du kan också ha lite svårt med uppmärksamheten. Denna form är den minst vanliga och förekommer främst hos förskolebarn.

Adhd beror på att vissa delar av hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än vad den gör för de som inte har adhd. Exakt hur vet vi inte ännu, men vi vet att de delar av hjärnan som styr kontroll över uppmärksamhet, impulser och reaktioner, samt förmågan att hålla koll på flera saker samtidigt, påverkas av adhd. Vi vet också att så kallade signalsubstanser, som är viktiga för kommunikationen mellan olika nervceller i hjärnan, till viss del är inblandade. Exempel på sådana viktiga signalsubstanser är dopamin, noradrenalin och serotonin.   

Ärftliga faktorer har troligtvis betydelse för utvecklingen av adhd i de flesta fall, men även andra faktorer kan spela in. Adhd är ungefär tre till fyra gånger vanligare hos pojkar än hos flickor.

Adhd ger symtom som kan variera i olika miljöer och kan yttra sig på flera sätt:

• Du kan ha svårt att koncentrera dig när det är stökigt runt omkring dig eller om du inte känner dig motiverad av uppgiften.
• Du kan ha svårt att sitta stilla under en längre tid, till exempel för att lyssna på ett långt föredrag. 
• Du kan ha svårt att komma igång med en uppgift.

Du som har adhd eller add kan känna igen dig i flera av följande beskrivningar:

• Du har många tankar och idéer på samma gång. 
• Du har svårt att både börja med och avsluta uppgifter.
• Du har svårt att följa långa instruktioner.
• Du har svårt att passa tiden.
• Du har svårt att hålla ordning.
• Du glömmer ofta bort saker.
• Du tappar ofta bort saker. 
• Du skjuter ofta upp sådant som du behöver göra tills det är försent.
• Du har svårt att sova och kanske vänder på dygnet. 

Vissa känner också igen sig i någon eller flera av dessa beskrivningar:

• Du gör saker innan du tänker efter.
• Du känner ett stort behov av att röra på dig.
• Du känner en inre oro.
• Du har svårt att kontrollera ditt humör.
• Du tycker det känns jobbigt att läsa eller skriva. 

Det finns inget enskilt adhd-test, för att få adhd som diagnos krävs att:

• du haft svårigheter under en längre tid
• du har problem att klara av vardagen
• dina svårigheter inte kan förklaras på annat sätt
• du har svårigheter i minst två olika miljöer (till exempel både hemma och i skolan eller på jobbet). 

Att inte riktigt fungera och kunna prestera som andra, kan utan hjälp leda till:

• låg självkänsla
• ångest
• depression
• missbruk

Sök därför hjälp, och kom ihåg att adhd också kan innebära styrkor som andra inte har:

• Du kan ha stark uthållighet och drivkraft för sådant som intresserar dig. 
• Du kan ha mer fantasi än andra och vara bra på att hitta kreativa lösningar.

Med tiden hittar du ofta lösningar på sådant som varit svårt för dig på grund av din adhd som barn, och överaktivitet minskar även för vissa med åren. Dina positiva sidor och egenskaper som kan ha samband med din adhd, kommer därför ofta fram mer när du är äldre.

Det är bra att försöka lära sig mer om adhd. Kunskap kan göra det lättare:

• att acceptera situationen
• att se de möjligheter som finns i tillägg till svårigheterna
• att lära dig att hitta andra sätt att handskas med dina svårigheter

Det kan också vara skönt att prata med någon. Det kan vara en närstående, någon från vården eller så kan du ta kontakt med en patient- eller anhörigförening som kan erbjuda stöd och råd.

Du som har adhd kan behöva hjälp för att klara av din vardag. I Sverige ges så kallad multimodal behandling vid adhd, vilket innebär en kombination av olika slags behandlingar och stöd.

Det är din skolas eller din arbetsgivares skyldighet att anpassa din skolgång eller arbetssituation, så att det fungerar för dig. Du kan till exempel få hjälp genom:

• att få en individuell studieplan
• att få extra tid till vissa uppgifter
• att få jobba i mindre grupper
• att få en stödlärare/assistent som är med i skolan
• att strukturera och planera studier eller arbetsuppgifter
• hjälpmedel för att organisera (exempelvis veckoscheman och appar i mobiltelefonen)

Vid behov går det också att behandla adhd med medicin. Många, både barn och vuxna, blir hjälpta. Det finns flera olika läkemedel som används för behandling av adhd, både så kallade centralstimulerande läkemedel och läkemedel som verkar på annat sätt.

Det kan vara bra att veta följande saker om läkemedelsbehandling vid adhd:

• Även om centralstimulerande läkemedel är narkotikakklassade, ger de doser som används vid adhd inte upphov till rus eller beroende. 
• För barn måste läkemedelsbehandling alltid kombineras med extra stöd i skolan, information till föräldrarna och till en början täta kontroller hos den behandlande läkaren.
• Det är vanligt att föräldrarna tycker att barnet klarar sig bra utan läkemedlet under exempelvis skollov och helger. Det finns både för- och nackdelar med att göra uppehåll och det är bra att diskutera detta tillsammans med barnets läkare.

Sök vård om du eller ditt barn har problem i vardagen som du misstänker beror på adhd.

Om du misstänker att du eller ditt barn har adhd bör du vända dig till en psykiatrisk mottagning eller en psykolog. För att få diagnosen adhd behövs en psykiatrisk utredning och en fysisk undersökning. 

Hos Doktor.se kan vi hjälpa dig med råd och information om adhd, och vid behov kan vi hänvisa dig till vidare vård.