Ankyloserande spondylit

Det är en kronisk inflammatorisk ryggsjukdom som ger smärta och stelhet i nedre delen av ryggen, bäckenet och i bröstkorgen. Sjukdomen ger inflammationer i olika vävnader, till exempel ledband, muskelfästen och leder. Med tiden kan de inflammerade vävnaderna förbenas, ombildas till ben, vilket gör att ryggen blir oböjlig och stel. En del får en kutryggig hållning, och om revbenen påverkas kan det bli svårt att andas djupt. Sjukdomen kan även påverka andra organ i kroppen som hjärta, kärl, mage, tarm, lungor eller ögon.

Sjukdomen är vanligast hos män, och de har i allmänhet svårare sjukdomsbild, men ankyloserande spondylit hos kvinnor förekommer också. Många kvinnor med lindrig sjukdom är inte ens medvetna om att de har diagnosen.

Ankyloserande spondylit tillhör de reumatiska sjukdomar som kallas spondartriter eller spondylartriter. Dit räknas även psoriasisartrit och inflammatorisk tarmsjukdomar, till exempel Crohns sjukdom. 

Sjukdomen kallades tidigare för Bechterews sjukdom. Pelvospondylit är ett annat namn som förekommer.

Ankyloserande spondylit beror på en kronisk inflammation som drabbar olika vävnader i kroppen. Varför vissa drabbas av sjukdomen är inte klarlagt, men ärftliga faktorer tycks ha betydelse. Personer som har en viss vävnadstyp, HLA-B27, har högre risk att utveckla ankyloserande spondylit. Samtidigt finns många personer som har denna vävnadstyp som aldrig utvecklar sjukdomen.

Tidiga tecken på sjukdomen är en smygande värk och stelhet i nederdelen av ryggen, höfterna och bäckenet, särskilt på morgonen och efter stillasittande. Smärtan kan stråla ut i ena skinkan eller ut i benet. Det är vanligt att smärtan byter plats mellan vänster och höger sida, och det kan vara svårt att beskriva var det gör ont. Axlarna och käklederna kan också drabbas. 

Den diffusa symtombilden innebär att det kan dröja lång tid att få rätt diagnos. Eftersom träning också ger symtomlindring i form av minskad stelhet och smärta kan det ta särskilt lång tid att upptäcka sjukdomen bland personer som tränar regelbundet. Därför är det viktigt att söka vård i tid och påtala de symtom som finns. 

Ankyloserande spondylit går i skov, särskilt i början av sjukdomsförloppet då symtomen kan bli sämre, bättre, eller bli kvar på en viss nivå under en längre tid. Senare blir symtomen mer kontinuerliga. 

Här är exempel på andra symtom som är vanliga vid ankyloserande spondylit: 

• Trötthet, dels på grund av den pågående inflammationen i kroppen, dels på grund av störd sömn.

• Allmän sjukdomskänsla, sämre aptit, illamående och feber.

• Inflammerade ögon som blir röda och gör ont. Synen kan också bli dimmig.

• Var aktiv. Daglig motion kan lindra både smärta och stelhet, förbättra hållningen och bibehålla flexibiliteten i ryggen. 

• Rökstopp. Sluta röka om du röker, eftersom det har en negativ inverkan på sjukdomen.

• Värme och kyla. Varma bad, varm dusch, värmedynor eller värmda vetekuddar kan hjälpa mot stelhet och spända muskler. Kyla kan fungera på svullna och inflammerade delar av kroppen. 

• Var noga med hållningen. Öva på att stå rakt och upprätthålla en god hållning. Det kan göra att du motverkar den krökning i nacken som sjukdomen kan ge upphov till.

Om du har ankyloserande spondylit är det viktigt att du snabbt får komma igång med behandling för att förhindra att sjukdomen förvärras. Syftet med behandlingen är att dämpa smärtan och sjukdomsaktiviteten, att förhindra felställningar och komplikationer och förbättra livskvaliteten. 

Rörelse är en mycket viktig del av behandlingen vid ankyloserande spondylit. Daglig motion minskar stelheten och smärtan, till exempel promenader, cykling, bassängträning eller andra former av motionsträning. 

Fysioterapi och individuellt anpassade rörelseövningar har också stor betydelse. Det finns flera olika insatser, till exempel massage, akupunktur eller träning i varmvattenbassäng. 

Läkemedelsbehandling vid ankyloserande spondylit består av:

• Smärtstillande läkemedel. Vilka läkemedel du får beror på vilken typ av smärta du har, och kan vara allt från de läkemedel som finns receptfritt till starka 

• Antiinflammatoriska läkemedel. Vid inflammation i leder eller senskidor kan du behöva läkemedel som dämpar inflammation. Det kommer inte att påverka själva grundsjukdomen, men kan ge lindrade symtom. 

• Antireumatiska läkemedel. Det är vanligt att du får antireumatiska läkemedel som kan bromsa sjukdomen, framför allt om sjukdomen påverkar andra leder än ryggen, till exempel höftleder, knäleder och axelleder. 

• Biologiska läkemedel. Kan även ges i kombination med antireumatiska läkemedel. Ges som en injektion under huden eller som dropp. Den här gruppen läkemedel har för många haft god effekt för att få kontroll över sjukdomen och föbättrad livskvalitet. 

• Kortison. Kan ges som injektion i en led eller som en kur med tabletter. Är kraftigt inflammationsdämpande, men höga doser ger biverkningar på sikt och därför används främst kortare kurer av tabletter. När kortison ges som en injektion direkt i en led påverkar det inte resten av kroppen och ger därför inte biverkningar.

I enstaka fall där ryggraden blivit kraftigt deformerad kan kirurgisk behandling komma i fråga. 

Om du har en molande värk i nederdelen av ryggen och skinkorna som pågått en längre tid bör du söka vård. Du kan söka vård på en vårdcentral, och om det behövs kommer läkaren hänvisa dig vidare till reumatolog för utredning, diagnos och behandling.

Om du tror att du kan ha ankyloserande spondylit kan du ta kontakt med oss på Doktor.se för en första bedömning av din symtombild. Vi har också fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till. Därefter kan du behöva bli hänvisad till reumatolog för fortsatt utredning och behandling.

Ankyloserande spondylit kallades tidigare för Bechterews sjukdom.