Bukspottkörtelcancer

Bukspottkörtelcancer är cancer som uppstått i bukspottkörteln, som även kallas pankreas. Det finns olika former av sjukdomen, beroende på i vilken typ av celler som cancern börjat växa i. Den vanligaste formen kallas för duktalt adenocacinom och börjar i den gång som bukspottet rinner igenom ner till tarmen. Denna cancerform sprider sig ofta till andra delar av kroppen innan du märker några symtom. Det gör att sjukdomen inte längre går att bota. Denna text handlar om duktalt adenocarcinom. Bukspottkörtelcancer kallas också för pankreascancer.

Bukspottkörteln ligger nära magsäcken och tillverkar bukspott som skickas från körteln ner till tolvfingertarmen, den korta tarm som sitter mellan magsäcken och tunntarmen. I bukspottet finns olika enzymer, ämnen som hjälper till att bryta ner den mat vi äter. I bukspottkörteln bildas även hormoner, främst insulin och glukagon, som behövs för att reglera kroppens blodsocker.

Det är svårt att säga varför en enskild människa får cancer, eftersom det beror på många olika faktorer.

Kända riskfaktorer för bukspottkörtelcancer listas nedan:

• Ålder är en riskfaktor, ju äldre du är desto höge risk. De flesta som får bukspottkörtelcancer är över 70 år.

• Rökning fördubblar risken för att drabbas.

• Snus kan också öka risken.

• Ärftlighet är en riskfaktor. Om du har flera genetiska släktingar som haft sjukdomen kan du ha en ökad risk.

• Långvarig inflammation i bukspottkörtel, så kallad kronisk pankreatit, ökar risken att cancern utvecklas. Det är vanligt om du druckit mycket alkohol under många år.

• Övervikt och diabetes ger också en viss ökad risk.

Bukspottkörtelcancer kan precis som andra former av cancer inte smitta mellan människor.

En svårighet med bukspottkörtelcancer är att symtom oftast kommer först sent i sjukdomsförloppet. Utan tydliga symtom är det svårt att upptäcka cancern innan den spridits i kroppen. Vissa får otydliga symtom som kan bero på många olika sjukdomar.

Ett vanligt första symtom är gulsot, eftersom tumören ofta trycker ihop gallgången när den växer. Det gör att gallan inte kan tömmas i tolvfingertarmen som den normalt gör, utan i stället blir kvar i levern. Gallans gula färgämne, bilirubin, rinner sedan från levern direkt ut i blodet och ger upphov till gulsotens klassiska symtom:

• Din urin blir mörkare än vanligt.

• Dina ögonvitor och din hud blir gul.

• Din hud kliar.

Gulsot har oftast en annan orsak, såsom leverinflammation, hepatit, eller gallsten.

Bukspottkörtelcancer kan också yttra sig på följande sätt:

• Du kan få ont högt upp i magen och ut mot ryggen.

• Du kan känna obehag i magens övre del och må illa.

• Du kan minska i vikt, eftersom cancern gör att kroppen inte kan ta upp näring lika bra som vanligt.

• Du kan tappa aptiten.

Alla dessa symtom kan ha många andra orsaker än bukspottkörtelcancer.

Du kan minska risken att drabbas av bukspottkörtelcancer genom att undvika sjukdomens riskfaktorer:

• Sluta att röka och snusa om du gör det.

• Dra ner på alkoholen.

• Gå ner i vikt om du är överviktig.

Vilken behandling du får beror på om cancern hunnit sprida sig eller inte.

Om cancern inte spridit sig och du mår bra i övrigt får du opereras. Då finns det chans att cancertumören kan tas bort helt och du kan bli frisk. Vid operationen borttas oftast den bit av bukspottkörteln där cancertumören sitter, tillsammans med gallblåsan, en bit av gallgången och tolvfingertarmen. Bukspottkörtelns gång, gallgången och magsäcken kopplas därefter ihop med tunntarmen. Ungefär en av fem som får bukspottkörtelcancer kan erbjudas operation.

Ibland går det dock inte att se att cancern spridit sig förrän under operationen. Om detta händer så avbryts operationen och du erbjuds istället bromsande behandling med cellhämmande läkemedel, cytostatika. Du kan också få cytostatika om operationen gått bra, för att säkerställa att det inte finns cancerceller kvar i kroppen. Ibland ges cytostatika redan innan operation, för att krympa tumören och öka chansen att den kan tas bort.

Det vanligaste är att cancern redan hunnit sprida sig till andra organ i kroppen. Då går det inte att bli frisk. Du får då så kallad palliativ behandling, med syftet att bromsa cancerns tillväxt och lindra dina symtom, för att du ska kunna ha ett så bra liv som möjligt så länge det går.

Bromsande behandling med cytostatika är väldigt jobbigt för kroppen. Därför måste du må bra innan behandlingen påbörjas för att du ska orka med. Om sjukdomen inte längre kan bromsas, lindras dina symtom så gott det går.

Exempel på lindrande behandling följer nedan:

• Smärtlindrande läkemedel får du om du har ont. Det finns både som tabletter, plåster där läkemedlet tas upp genom huden, och som dropp direkt i blodet.

• Strålbehandling hjälper ibland om du har ont i skelettet.

• Dietistrådgivning kan hjälpa om du har problem att hålla vikten. Du kan få kostråd och näringslösningar, eller ibland näring tillfört direkt i blodet.

• Läkemedel mot illamående och förstoppning.

• Gastroskopi eller operation kan också hjälpa när illamående orsakas av att cancertumören trycker ihop tolvfingertarmen så att maten inte kan passera.

• Järntillskott eller blodtransfusion kan hjälpa mot trötthet.

• Terapi kan behövas mot depression.

• Vätskedrivande läkemedel kan hjälpa när vätska ibland ansamlas i magen. Om inte går det också att tömma ut vätska genom en nål som förs in i magen.

• Att badda med alsolsprit eller ta tabletter med antihistaminer kan hjälpa mot klåda vid gulsot. Du kan också få ett rör inopererat i gallgången så att galla kan skickas ut i tolvfingertarmen som den ska.

Sök vård om du tror att du kan ha bukspottkörtelcancer.

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge dig råd. Vid behov kan vi hänvisa dig till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning.