Doktor.se

Hudcancer

Det finns flera olika typer av hudcancer, som uppstår i olika slags hudceller och är mer eller mindre allvarliga. Hudcancer kan till exempel se ut som en fläck, en knuta, ett sår eller ett förändrat födelsemärke. Solens ultravioletta strålar är den främsta riskfaktorn.

Vad är hudcancer?

Hudcancer är ett samlingsnamn för cancer som uppstår i någon typ av hudceller. Olika typer av hudcancer ser olika ut och växer på olika sätt. Den vanligaste typen av hudcancer är basalcellscancer och den näst vanligaste är skivepitelcancer. Den allvarligaste formen av hudcancer är den som kallas för malignt melanom

Cancer som uppstår i andra organ kan också spridas och skapa så kallade metastaser (dottertumörer) i huden. Det kallas då inte för hudcancer, utan namnges efter modertumören, det ställe där cancern började växa.

Orsak till hudcancer

Solens UV-strålning är den främsta riskfaktorn för att utveckla hudcancer. Risken för vissa cancerformer, såsom basalcellscancer och skivepitelcancer, ökar om du ofta vistas i solen, även om du inte bränt dig. Malignt melanom drabbar främst den som bränt sig i solen upprepade gånger. 

Andra kända risker för att få hudcancer är exempelvis:

  • vit hud och ljust eller rött hår, (eftersom du då har en hudtyp som är mindre skyddad mot solen

  • ökande ålder

  • ärftliga faktorer, risken ökar om du har en nära genetisk släkting som haft hudcancer

  • läkemedel som hämmar immunsystemet, eftersom det då är svårare för kroppen att reparera cellskador 

  • att du haft hudcancer tidigare

  • tidigare behandling med strålning eller cytostatika

  • många födelsemärken med oregelbunden form och färg

Hudcancer, precis som andra cancerformer, kan inte smitta från en person till en annan.

Symtom på hudcancer

Hudcancer ger symtom som skiljer sig beroende på vilken typ av cancer det rör sig om. Det vanligaste symtomet är dock att huden på ett eller annat sätt förändrats, till exempel känns annorlunda eller ser annorlunda ut än tidigare. 

Hudförändringar som kan vara cancer är exempelvis:

  • en ny knuta eller vårta

  • en ny fläck oavsett färg, exempelvis hudfärgad, vit, rosa, röd, brun, blå, svart, flerfärgad

  • en röd, fjällande fläck som kan likna eksem

  • ett gammalt födelsemärke som ändrat form, färg, växt eller känns annorlunda

  • ett sår som inte läker, eller läker periodvis

Cancer i form av knutor, fläckar och födelsemärken kan bland annat vara hårda, mjuka, kännas skrovliga, vara ömma vid beröring, såriga, täckta av hårda fjäll, göra ont, klia eller blöda. Beroende på cancertyp kan hudförändringen växa långsamt eller väldigt snabbt. Hudcancer är vanligare på kroppsdelar som oftare är i kontakt med huden, men kan förekomma över hela kroppen.

Hudcancer hos icke-vit hud

Hudcancer är inte lika vanligt hos svarta eller bruna personer, men det är inte så sällsynt som många tror. Studier visar att hudcancer på icke-vit hud oftare upptäcks sent, först i senare stadier när cancern är spridd. Det försvårar behandlingen och ger sämre prognos.

Basalcellscancer och skivepitelcancer är mer ovanligt hos svarta och bruna, men förekommer. När skivepitelcancer uppkommer på mörk hudtyp är det oftare på områden som är skyddade från solen, till exempel på handflator, tår och slemhinnor vid kroppsöppningar. Basalcellscancer på icke-vit hud ser ofta annorlunda ut, vilket kan göra att diagnosen blir försenad.

Det är viktigt att kolla igenom huden regelbundet för att upptäcka förändringar, och det gäller alla oavsett hudtyp.

För icke-vita rekommenderas att regelbundet kontrollera dessa hudområden:

  • Områden som får lite sol, som fotsulor, handflator, nagelbädden (huden under naglarna) på fingrar och tår, underben, ljumskar, skinkor och i underlivet.

  • Huden på huvudet, i nacken, på händer och handflator.

  • Slemhinnor i munnen.

Vid genomgång av huden, var uppmärksam på:

  • hudförändringar som mörka prickar eller fläckar, utväxter, eller hudområden som oförklarligt blöder eller förändrats. 

  • sår som inte läker eller återkommer utan anledning

  • hudområden som känns torra eller sträva

  • mörka linjer under eller omkring naglarna på fingrar eller tår

Vad kan jag göra själv?

Här är exempel på saker du själv kan göra för att minska risken att drabbas av hudcancer:

  • Kolla igenom huden regelbundet. Var uppmärksam på förändringar i huden vad gäller färg, form och känsel och sök hellre vård om du är osäker än att vänta för länge.  

  • Använd solskydd och undvik stark sol. Även om hudcancer är ovanligt i ung ålder, är det mycket viktigt att redan då skydda sig mot solen. Undvik också solning i solarium.

Behandling av hudcancer

Vilken behandling du får beror på vilken typ av hudcancer du har, var på kroppen den växer, hur stor den är och om cancern är spridd till andra delar av kroppen. Även om cancern är liten är det väldigt viktigt att ta bort eller förstöra cancern så att den inte fortsätter växa. Obehandlad hudcancer kan skada huden runt omkring och i värsta fall sprida sig till andra delar av kroppen.

Hudcancer som inte spridit sig kan tas bort med en av följande metoder:

  • Immunstärkande eller cellhämmande salva kan ibland användas för ytlig hudcancer. Immunstärkande salva stimulerar det egna immunförsvaret så att det bekämpar cancern. Cellhämmande salva hindrar cancercellerna från att växa och gör att de dör.

  • Fotodynamisk terapi (PDT) är en behandling där hudförändringen smörjs med salva som gör cancercellerna ljuskänsliga och sedan tre timmar senare utsätts för ett speciellt ljus som gör att cancercellerna dör. Själva ljusbehandlingen tar bara 8-10 minuter, men kan vara smärtsam. Behandlingen kan behöva upprepas flera gånger, ofta med två veckors mellanrum. 

  • Skrapning och bränning görs med lokalbedövning. Hudläkaren skrapar då först bort hudförändringen och använder sedan ett elektriskt instrument för att bränna bort eventuella cancerrester. En undersökning av den bortskrapade hudförändringen görs sedan. 

  • Frysbehandling är när hudläkaren dödar cancercellerna genom att spruta flytande kväve på tumören. Ibland görs först en skrapning, om tumören är stor. 

  • Kirurgi innebär att en hudläkare skär bort hudförändringen, efter att du fått lokalbedövning. Såret kan oftast sys ihop direkt, men om en stor bit av huden tagits bort kan det behövas en hudtransplantation för att täcka såret. Hudförändringen undersöks sedan i mikroskop, för att säkerställa att all cancer tagits bort. 

  • Strålbehandling i små doser används ibland för att döda cancercellerna eller skada dem så att de inte längre kan dela på sig.

Om det finns misstanke om att cancer spridit sig görs i regel en operation för att skära bort tumören. Det kan då också behövas fler undersökningar och ibland fler operationer, för att ingen cancer ska lämnas kvar.

Nedan är några exempel på sådana undersökningar och operationer:

  • Utvidgad excision. Innebär en ny operation i området där cancern redan tagits bort, där kirurgen skär bort mera av den friska vävnaden runt omkring området där cancern suttit. 

  • Operation av portvaktskörteln. Den lymfkörtel som först nås av cancerceller som sprider sig genom kroppen kallas för portvaktskörteln, och opereras ofta bort i samband med en utvidgad excision. Körteln undersöks sedan för att se om cancern spridit sig dit eller inte. 

  • Lymfkörteloperation. Om operationen av portvaktskörteln visar att cancern spridit sig till lymfkörtlarna genomförs en operation för att ta bort fler lymfkörtlar.

  • Undersökning med PET-kamera och datortomografi (skiktröntgen). Utförs för att ta reda på om cancern spridit sig till andra delar av kroppen. PET står för positronemissionstomografi och undersökningen innebär att du först får en injektion direkt i blodet av en slags glukos som är kopplad till ett radioaktivt ämne. Kroppens celler tar upp den radiomärkta glukosen precis som om den vore vanlig glukos. Med hjälp av röntgen kan cancerceller sedan visualiseras, oavsett var i kroppen de sitter, tack vare att cancerceller behöver mer glukos än vanliga celler och därför avger mer radioaktivitet. 

Vid spridd cancer behövs det ofta kompletterande behandling: 

  • Cytostatika, cellhämmande läkemedel som gör att cancerceller inte längre kan växa och/eller dör. Cytostatika finns i många olika varianter som kan ges ensamma eller i kombination. 

  • Immunterapi, läkemedel som gör kroppens eget immunförsvar bättre på att bekämpa cancerceller. 

  • Målsökande behandling. läkemedel som kan attackera vissa typer av cancerceller. 

Cytostatika, immunterapi och målsökande behandling kan ges ensamma eller i kombination. Ibland blir cancercellerna resistenta mot ett visst läkemedel. Om det händer byts det läkemedlet ut. Du kan också få läkemedel för att minska risken för att cancern kommer tillbaka.

Om cancern spridit sig i huden eller kommer tillbaka, kan fler operationer behövas. Om ingen behandling fungerat tillräckligt bra, kan det ibland finnas möjlighet att delta i en studie för att testa nya läkemedel. När cancern inte kan tas bort, finns så kallas palliativ behandling, som lindrar eventuell smärta och besvär och kan bromsa sjukdomsförloppet. Det är möjligt att leva ett bra liv under lång tid med sådan behandling. 

Du kan även få hjälp och stöd på annat sätt, exempelvis genom samtal med en psykoterapeut eller kurator. Cancerfonden, Cancerrådgivningen eller patientföreningar för specifika cancerformer finns också redo att svara på frågor. Du kan där också få kontakt med andra som genomgått samma sak som du.

När bör jag söka vård?

Sök vård om du tror att du kan ha någon form av hudcancer. 

Sök vård så snart du kan om du har en hudförändring som växer snabbt, på höjden eller blöder, oavsett vilken färg den har.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av symtom. Vid behov kan vi hänvisa dig vidare för utredning och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter där du kan bli undersökt.

Frågor och svar om hudcancer

Ewa Lundborg - Doktor.se2021-09-20Filip Saxena, chefläkare - Doktor.se2023-09-01