Fraktur

En fraktur innebär att ett ben är brutet, och det finns flera olika typer av frakturer, här är några exempel: 

• Krossfaktur. Delar av benet är krossat, nästan söndersmulat.

• Enkel fraktur. Benet är helt av.

• Greenstick-fraktur. Innebär att benet inte är helt av utan går av på ena sidan och hänger ihop på andra. Förekommer bara hos barn. 

Frakturer delas också in i öppen och sluten fraktur, där öppen fraktur innebär att ett eller flera ben sticker ut genom huden. Vid sluten fraktur är huden intakt.

Här har vi samlat information om olika typer av frakturer:

• Fingerfraktur

• Fotledsfraktur

• Fraktur i lårbenshalsen

• Fraktur i handleden

• Fot och tåfrakturer

• Nyckelbensfraktur

• Revbensfraktur

• Underarmsfraktur

• Överarmsfraktur

Benbrott kan uppstå av många orsaker:

• Olyckor där benet träffas av en väldig kraft.

• Vridning, till exempel om en hand eller fot sitter fast och resten av kroppen vrids.

• Långvarigt slitage kan ge så kallade stressfrakturer, till exempel efter att ha gått eller sprungit långa sträckor.

• Försvagat skelett på grund av sjukdom, till exempel benskörhet eller cancer som spridits till benet.

Vanliga tecken på frakturer är bland annat:

• Att det gör ont 

• Att det finns en onormal rörlighet, ett avbrott eller en onormal böj i en kroppsdel 

• Att det inte går att röra kroppen som vanligt

Det finns många typer av frakturer som bara drabbar barn eftersom deras benvävnad är mjukare och svagare. Små barn kan därför få benbrott även av enkla olyckor, och det kan vara lätt att missa en fraktur hos ett barn. 

Var vaksam på om barnet:

• Inte rör sig som det brukar och till exempel hellre blir buret

• Verkar ha ont när det använder en kroppsdel

• Undviker att röra en kroppsdel, till exempel inte använder en arm eller går haltande

Om du misstänker att ett ben har gått av eller skadats bör du söka vård.

I väntan på vård kan du: 

• Försöka hålla dig lugn och prata lugnande med den som drabbats.

• Se efter om det blöder, och i så fall stoppa blödningen genom att trycka mot såret med ett sterilt förband eller något annat så rent som möjligt som finns till hands – en handduk, kläder, tyg eller liknande.

• Hålla området högt om det är möjligt, för att motverka svullnad och blödning.

• Hålla det skadade området stabilt för att minska risken att skada omkringliggande vävnad.

• Vid misstanke om skada i nacken bör personen inte förflyttas, men se till att personen inte blir kall och ligger så bekvämt det går.

Behandlingen anpassas individuellt och beror på många saker, som om frakturen är öppen eller sluten, vilket ben som är brutet, hur allvarlig skadan är och om personen även har andra skador. 

Behandlingen kan utgöras av:

• Gips. Läggs runt det skadade området. Om området är svullet kan brottet först fixeras med ett temporärt gips som är öppet på ena sidan. Efter drygt en vecka kan det bytas ut mot ett gips som är cirkulärt, det vill säga går runt skadan. 

• Sträck. Vissa frakturer behöver tid för att dras på rätt plats, till exempel lår- och underbensfrakturer. Då sätts en spik genom benet som det går att fästa vikter i. Vikterna sträcker benet i rätt riktning. 

• Kirurgi. I en del fall krävs en operation. Det kan handla om att ta bort flisor och benbitar, lägga benet rätt eller hålla ihop benändarna med skruvar, plattor eller spikar. 

Behandlingen gör ofta att muskulaturen runt skadan försvagas och att leder stelnar. Du kan få hjälp av en fysioterapeut för att få råd om lämplig träning både under och efter behandlingstiden.

Sök vård om du misstänker att du eller någon närstående fått en fraktur. 

Du bör även söka vård om du blivit gipsad och förlorar känseln i eller blir blå på fingrar och tår. Det kan vara ett tecken på att gipset sitter för trångt.

Vid misstänkt benbrott bör du söka fysisk vård på närakut eller akutmottagning. Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan bedöma dina symtom och ge dig rådgivning.