Hjärntumör

Hjärntumör är ett samlingsnamn för tumörsjukdomar som uppstår i hjärnan. Ibland kallas de för primära hjärntumörer, för att skilja dem från hjärnmetastaser. En hjärnmetastas är en dottertumör till en cancer som uppstått i ett annat av kroppens organ och sedan spridit sig till hjärnan. Det är ovanligt att en primär hjärntumör sprider sig till andra delar av kroppen. 

Godartade tumörer kan växa och bli stora, men växer inte in i omkringliggande vävnad och sprider sig aldrig. Cancertumörer i hjärnan kan däremot växa in i hjärnans friska delar och påverka dess funktion, och i ovanliga fall sprida sig vidare i kroppen.  Cancertumörer i hjärnan som växer långsamt kallas för låggradiga tumörer, medan de som växer snabbt kallas för höggradiga.

Det finns många olika slags primära hjärntumörer, och de får olika namn beroende på vilka celler som är involverade. Här är några exempel på elakartade primära hjärntumörer:

• Gliom. Ett samlingsnamn för tumörer i hjärnans stödjevävnad, gliaceller. Tumörerna är vanligtvis elakartade. Exempel på gliom är astrocytom, ependymom, glioblastom, oligodendrogliom. 

• Astrocytom. Astrocytom är den vanligaste formen av gliom. Ofta uppstår det i storhjärnan, hjärnans huvuddel. Det är vanligast hos vuxna, främst medelålders män, men kan drabba alla åldrar. Astrocytom delas in i fyra grupper, beroende på hur allvarlig sjukdomen är.  

• Ependymom. Denna typ av hjärntumör börjar växa i de celler som omger hjärnans inre hålrum, hjärnventriklarna. Dessa celler kallas för ependymalceller. I ventriklarna bildas och lagras cerebrospinalvätskan. Det är den vätska som dels tillför hjärnan näring och dels skyddar den mot stötar. Ependymom kan drabba alla åldrar, men är ovanliga. 

• Oligodendrogliom. Oligodendrocyter är hjärnceller som ger stöd och näring till de celler som transporterar nervsignaler. När en tumör börjar växa i dessa celler kallas den för ett oligodendrogliom. Denna typ av tumör är vanligast hos män men även kvinnor och barn drabbas. Det är en sällsynt typ av tumör som ofta växer relativt långsamt.

• Medulloblastom. Är den vanligaste formen av elakartad hjärntumör hos barn. De celler som ger upphov till den här formen av tumör är den typ av omogna celler som sedan utvecklas till nervceller eller gliaceller. 

Här är exempel på godartade primära hjärntumörer:

• Meningiom. En tumör som utvecklas från hjärnhinnorna, meningerna. De flesta meningiom är godartade, och utvecklas sällan före 50 års ålder. 

• Vestibularisschwannom. Godartade tumörer som utvecklas i nerver som kontrollerar balans och hörsel, och går från innerörat till hjärnan. 

• Hypofysadenom. Tumörer som oftast är godartade och utvecklas i hypofysen. En del av dessa tumörer producerar hormoner, vilket kan påverka hela kroppen.

Hjärnmetastaser kallas även för sekundära tumörer. Hos vuxna är hjärnmetastaser mycket vanligare än primära hjärntumörer. I princip kan vilken cancerform som helst sprida sig och ge metastaser i hjärnan, men de vanligaste formerna är:

• Bröstcancer

• Tjocktarmscancer (koloncancer)

• Njurcancer

• Lungcancer

• Melanom

Det går oftast inte att säga vad som orsakat en primär hjärntumör, det kan vara en kombination av olika faktorer. 

Kända riskfaktorer för att få en hjärntumör är:

• ålder, de flesta som får hjärntumör är över 60 år 

• kemikalier och joniserande strålning (till exempel radioaktiv strålning) kan öka risken för en hjärncancertumör

• vid en del hjärntumörer har ärftliga faktorer betydelse, men det är ovanligt

Alla kan dock drabbas av hjärntumör, även barn. Hjärntumörer kan inte smitta mellan människor.

En hjärntumör ger symtom som kan vara väldigt olika beroende på var i hjärnan den sitter och vad den delen av hjärnan är viktig för. Hur stor tumören är, vilken typ av tumör det är och hur snabbt den växer påverkar också. De flesta symtom som en hjärntumör ger, beror på att tumören orsakar ett högre än normalt tryck i hjärnan och att en del av den normala hjärnvävnaden förstörs. En del hjärntumörer producerar också hormoner, som kan orsaka varierande symtom. 

Här är exempel på symtom som kan orsakas av en hjärntumör:

• Ny typ av huvudvärk, ett mycket vanligt symtom. 

• Huvudvärk som kommer vid andra tillfällen än du är van vid, som inte går över, eller förvärras över tid.

• Epileptiska anfall (plötsliga krampanfall).

• Onormal trötthet.

• Yrsel, illamående och kräkningar.

• Problem med balansen.

• Beteendeförändringar, till exempel svårighet att få saker gjorda, likgiltighet.

• Svårigheter att känna igen andra eller förstå vad som sägs.

• Ändrad reaktionsförmåga, exempelvis att det är svårt att hänga med.

• Synstörningar, till exempel begränsat synfält, dubbelseende, olika stora pupiller eller skelning.

• Hörselstörningar, såsom sus i öronen, förvrängda ljud eller nedsatt hörsel.  

• Talsvårigheter, till exempel sluddrigt tal, svårigheter att forma ord eller att hitta ord.

• Svårigheter att röra sig.

• Förlamning.

Ibland kommer symtomen smygande. Krampanfall eller epileptiska anfall kan till exempel vara så milda att ingen annan än du själv lägger märke till dem, men kan sedan växa sig starkare med tiden. Förlamning kan också utvecklas långsamt och börja som en svaghet i en kroppsdel, som sedan sprider sig. Förändringar i beteende och personlighet kan vara svårt att själv upptäcka. 

Barn med hjärntumör kan också stanna av eller till och med gå bakåt i sin utveckling. Hos små barn yngre än ett och ett halvt år kan huvudet ibland växa snabbare än normalt.     

Om tumören sitter i hypofysen kan den orsaka hormonella förändringar såsom:

• att du inte längre får mens

• att det läcker vätska från brösten 

• att du blir impotent

• att ett barn växer mycket mer än normalt (gigantism)

• att det på en vuxen växer extra brosk och ben i olika kroppsdelar (framförallt i ansiktet, händerna eller fötterna)

Vilken behandling du får beror på hur stor tumören är, var den sitter och vilken typ av tumör det är. Även hur gammal du är och hur du mår i övrigt påverkar vilken behandling som är bäst för dig. 

Det är många som samarbetar för att bestämma vilken behandling du ska få. Ditt vårdteam kan bestå av läkare med många olika specialistutbildningar:

• Onkolog – en läkare specialiserad på cancerbehandling.

• Endokrinolog – en läkare specialiserad på hormonsjukdomar.

• Radiolog – en läkare specialiserad på att tolka olika bilder som används för att diagnosticera sjukdomar, såsom ultraljud, röntgen, magnetkameraundersökning och datortomografi.

• Neurolog – en läkare specialiserad på sjukdomar i nervsystemet.

• Neurokirurg – en hjärnkirurg.

• Patolog – en läkare specialiserad på att titta på små bitar (biopsier) från tumörer och tolka information därutav.

De vanligaste behandlingsformerna vid hjärntumör är följande: 

• Kirurgi: Förstahandsvalet av behandling är alltid kirurgi, både för godartade hjärntumörer och cancertumörer. Att operera bort tumören är det enda sättet att bota sjukdomen. Tumören kan antingen sugas eller skäras bort. Ibland sprutas ett ämne in som gör att tumören lyser upp under operationen, så att kirurgen vet vad som ska tas bort. Om det inte är möjligt att operera, kan annan behandling göra att många kan leva i många år med sjukdomen.

• Strålbehandling: Behandling med strålning kan behövas både efter en operation av en cancertumör, för att se till att ingen cancer finns kvar, eller efter operation av en godartad hjärntumör som bara delvis kunnat tas bort. Du kan få strålbehandling av hela eller delar av hjärnan. Stråldosen kan delas upp på flera tillfällen eller ges vid ett tillfälle.     

• Cytostatika/cellhämmande läkemedel: Cytostatika, eller cellhämmande läkemedel, är en grupp av läkemedel som på olika sätt dödar celler som ofta delar sig, vilket cancerceller gör. Läkemedlen kan ges efter operation av en cancertumör för att säkerställa att ingen cancer finns kvar. Cytostatika kan ges ensamt eller i kombination med strålning. 

• Andra läkemedel: Läkemedel med kortison behövs ibland för att minska den svullnad i hjärnan som kan uppstå på grund av tumören eller av strålningsbehandling. Även smärtstillande behandling kan vara nödvändigt. Om tumören orsakar epileptiska anfall kan läkemedel mot epilepsi behövas. Behandling med cytostatika kan ge illamående, som kan behandlas med läkemedel.  

• Shunt-operation: Vissa tumörer orsakar högt vätsketryck i huvudet. Då kan en slang opereras in under huden för att leda bort vätskan och minska på trycket. En sådan slang kallas för shunt.

Det är inte alltid nödvändigt med behandling av en godartad hjärntumör. Ibland kan det istället räcka med regelbundna kontroller. Om tumören orsakar besvär, ofta för att den växer och orsakar högt tryck inne i skallbenet, måste den tas bort. Ibland kan bara en del av tumören tas bort för att inte skada den friska hjärnan omkring. Då kan tumören växa tillbaka så att du behöver opereras igen.  

En viktig del i cancerbehandlingen är också att få hjälp och stöd, till exempel genom att samtala med en kurator eller psykoterapeut. Du kan också själv kontakta exempelvis Cancerfonden, Cancerrådgivningen, Hjärntumörföreningen eller Ung cancer för att ställa frågor och prata med andra som har gått igenom samma sak som du. 

Sök vård så snart du kan om du har något symtom som kan tyda på en hjärntumör, exempelvis kraftig huvudvärk som ökar under några dagar i samband med illamående, kräkningar eller yrsel. 

Sök genast vård om du eller ditt barn har något av följande symtom:

• Förlamning eller domningar i ansikte, armar eller ben.

• Svårigheter att prata.

• Förvirring/ svårigheter att förstå vad som händer.

• Yrsel och svindel.

• Försämrad balans och svårigheter att gå.

• Synstörningar på ett eller båda ögonen.

• Kraftig huvudvärk utan klar orsak.

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd, och vid behov hänvisa dig vidare för undersökning och eventuell behandling.