Bröstcancer

Det finns olika typer och stadier av bröstcancer, som beskrivs mera nedan. Mellan fem och tio procent av all bröstcancer är ärftlig.

Luminal bröstcancer är beroende av könshormoner för att växa, exempelvis östrogen och progesteron. Det finns två olika typer, typ A och typ B. Typ A utvecklas långsammare än typ B. Ungefär 80 procent av all bröstcancer är luminal.

HER-2-positiv bröstcancer har extra mycket av ett protein som heter HER-2, som gör att cancercellerna växer fortare. Ungefär en åttondel av all bröstcancer är HER2-positiv.

Trippelnegativ bröstcancer växer oberoende av både östrogen, progesteron och HER-2. Ungefär en av tio bröstcancertumörer är trippelnegativa. Denna typ av cancer är oftare ärftlig.

Bröstcancer delas in i fyra olika stadier:

• Förstadiet – cancer in situ är när cancern bara växer på den plats där den uppstått. Det är ovanligt med symtom från cancer in situ, men den kan upptäckas vid mammografi (en slags röntgenundersökning av bröstet).

• Stadie I innebär att cancern växt igenom väggen av mjölkkörteln eller mjölkgången där cancern uppstått, ut i bröstets bindväv eller fettväv. Cancern är då invasiv. Fortfarande kan i de flesta fall ingen knöl kännas. 

• Stadie II innebär att cancern spridit sig längs med lymfkärl till lymfkörtlar i armhålan. Cancertumören kan då vara upp till fem centimeter stor. 

• Stadie III innebär att cancertumören är större än fem centimeter och/eller växt in i bröstkorgen eller huden. Cancern kan ha spridit sig till lymfkörtlar som sitter bakom bröstbenet eller ovanför nyckelbenet.

• Stadie IV innebär att cancern spridit sig genom blodet till andra delar av kroppen och bildat nya cancertumörer, metastaser. Bröstcancer sprids oftare till skelettet, lungorna och levern.

Gener kontrollerar det mesta i kroppen och är en del av cellernas arvsmassa (DNA). Cancer kan uppstå när gener som har betydelse för celldelning eller skadereparation av gener förändras, så att förändringen förs vidare till nya celler som bildas. Det kallas för att genen muteras, eller får en mutation. Du kan läsa mer om detta i texten om cancer.

Det går inte att säga varför en enskild person får cancer.

Du har en större risk att drabbas av bröstcancer om något av följande stämmer in på dig: 

• Du är 40 år eller äldre.

• Du har fått mens tidigt.

• Du har kommit in i klimakteriet sent.

• Du har fått hormonbehandling mot klimakteriebesvär under lång tid. Risken är troligen väldigt liten om du behandlats i mindre än 5 år.

• Du har använt p-piller under längre tid än 5 år.

• Du har täta bröst, det vill säga mycket bröstkörtelvävnad. Detta kan du inte själv avgöra men det kan ses vid en mammografiundersökning. 

• Du är överviktig efter klimakteriet. 

• Du dricker alkohol. Ju mindre du dricker desto mindre är risken.

• Du röker. Ju mindre du röker desto mindre är risken.

• Du har flera nära genetiska släktingar som haft bröstcancer, exempelvis mamma, mormor eller syster. 

Bröstcancer, precis som andra cancerformer, kan inte smitta mellan människor. Tidig graviditet och amning kan minska risken att drabbas.

Oftast ger bröstcancer inga symtom till en början. Det vanligaste är att först upptäcka en knöl i bröstet eller armhålan. 

Andra symtom som kan vara bröstcancer är exempelvis:

• att bröstet ser annorlunda ut än normalt

• att huden på bröstet eller bröstvårtan blir indragen

• ett sår på bröstet eller bröstvårtan som inte läker på några veckor

• att bröstet ömmar eller gör ont

Det finns många andra orsaker som kan ligga bakom ett sår på bröstet, att ditt bröst är ömt eller gör ont. Exempelvis kan brösten kännas ömma och bli spända innan du får mens. Ett ovanligt symtom på bröstcancer är att bröstet svullnar, blir gropigt i huden och rodnar, men det kan också bero på mjölkstockning eller en bröstböld. Att det kommer blodig eller brunaktig vätska ur bröstet kan vara ett tecken på att det finns förstadium till cancer i bröstet. Om du får något av dessa symtom ska du ändå alltid se till att bli undersökt, för att säkerställa vad orsaken är. Skulle det visa sig bero på bröstcancer är det bättre ju tidigare den upptäcks.

Om bröstcancer upptäcks tidigt blir de flesta friska. Du kan öka dina chanser för att en eventuell bröstcancer upptäcks tidigt genom att följa nedanstående råd:

• Känn igenom brösten regelbundet. Då lär du dig hur dina bröst normalt känns och kan lättare upptäcka en förändring.

• Gå på mammografiundersökning när du kallas för screening. Mammografi är en slags röntgenundersökning av brösten som kan upptäcka väldigt små cancertumörer och även förstadier till bröstcancer.  Alla kvinnor mellan 25 och 74 år kallas vartannat år. Undersökningen är kostnadsfri.

• Sök vård så fort du upptäcker några symtom. Det är bättre att kolla en gång för mycket än för lite.

Vilken behandling du får beror på vilken typ av bröstcancer du har, hur mycket den vuxit och om den spridit sig. De flesta behöver opereras. Ibland räcker det att ta bort en del av bröstet, men en del behöver ta bort hela bröstet för att vara säker på att all cancer är borta. Även om du har ett förstadium till bröstcancer är det viktigt att ta bort det så att det inte fortsätter växa och utvecklas vidare till invasiv bröstcancer. Oftast opereras även armhålan för att ta reda på om cancern spridit sig till lymfkörtlarna som finns där.

Läkemedel kan ges både före operation för att krympa tumören, och efter operationen för att ta bort de cancerceller som eventuellt finns kvar i kroppen. Det både ökar chansen att bli frisk och minskar risken för att cancern ska komma tillbaka.  

Det finns olika typer av läkemedel mot bröstcancer, som kan ges ensamma eller kombineras:

• Cytostatika: Cytostatika är cellhämmande läkemedel som på olika sätt hindrar cancercellerna från att växa. Oftast ges det direkt i blodet genom dropp och det är vanligt att få en kombination av flera olika sorter.    

• Antihormonella läkemedel mot östrogen: Det finns olika typer av antihormonella läkemedel som kan ges när cancertillväxten är beroende av östrogen. Det finns olika läkemedel som verkar på olika sätt, till exempel genom att blockera effekten av det östrogen som finns i kroppen eller stoppa produktionen av östrogen i kroppsfettet, vilken normalt pågår även efter klimakteriet. En tredje variant är att utöva effekt genom att hindra östrogenproduktionen från äggstockarna.  

• Målinriktade läkemedel mot HER2-positiv bröstcancer: Proteinet HER2 gör att cancercellerna växer snabbare, men kan blockeras utav antikroppar mot proteinet. De kan ges som dropp direkt i blodet eller som en spruta i underarmen.

• Bifosfonater: Bifosfonater är en grupp läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för att cancern ska komma tillbaka och växa i skelettet. De ges som dropp i blodet.

Du kan få strålbehandling efter en operation för att minska risken för att cancern kommer tillbaka. Det är särskilt vanligt om du bara opererat bort en del av bröstet. Om lymfkörtlarna kring bröstet visat sig innehålla cancerceller kan du också få strålbehandling, i sådana fall både mot bröstet och mot lymfkörtlarna.

Sök vård om du tror att du kan ha bröstcancer, eller om du tidigare haft bröstcancer och får nya symtom. Det kan vara i bröstet eller andra symtom såsom smärta i skelettet i mer än två veckor, hosta som inte går över eller om du är ovanligt trött.

Vi kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge dig råd. Vid behov kan vi hänvisa dig till vidare undersökningar och eventuell behandling. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler där du kan få en första undersökning.