Diafragmabråck

På Doktor.se arbetar erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig med att bedöma symtom och ge råd. Om det behövs kan vi hänvisa dig vidare för utredning.

Diafragma är en muskel som sitter som en skiljevägg mellan lungorna och bukorganen. Dess främsta funktion är att få oss att andas – när den spänns och dras nedåt, fylls lungorna med luft. Matstrupen löper från svalget ner till magsäcken och måste då passera genom en öppning i diafragma på vägen dit. Den typen av öppning i kroppens mjukdelar eller skelett kallas för hiatus. Vid diafragmabråck tränger översta delen av magsäcken upp genom öppningen, bredvid matstrupen. Det kallas också hiatusbråck eller hiatus hernia. Hernia är ett annat ord för bråck som ofta används inom vården.

Den vanligaste formen av diafragmabråck är glidbråck, när en bit av magsäcken glidit upp genom hiatus. I sällsynta fall kan även andra bukorgan, som tarmar och mjälte, ta sig upp genom öppningen.

När du sväljer, drar matstrupen ihop sig. Ett bråck uppstår när matstrupen vid sväljning drar med sig en bit av magsäcken genom hålet i diafragma. Ett långvarigt ökat tryck i buken – som vid upprepad hostning, krystning, nysning eller om du tar i ordentligt vid ett tungt lyft – verkar göra det lättare för diafragmabråck att uppstå.

Faktorer som ökar risken för diafragmabråck är:

• övervikt

• hög ålder

• graviditet

• förstoppning

• prostatacancer

Ofta ger diafragmabråck inga symtom. Särskilt de små diafragmabråcken märks sällan. Större bråck har ökad risk för att ge symtom, eftersom saltsyra, mat och dryck då lättare kan åka upp från magsäcken till svalget och ge halsbränna och sura uppstötningar. Detta kallas reflux. Andra symtom kan vara:

• svårt att svälja/smärta vid sväljning

• bröst- eller buksmärtor

• tidig mättnadskänsla

• andnöd

• heshet

Det finns en rad saker du kan göra för att lindra symtomen från ett diafragmabråck. Till exempel kan du:

• äta flera mindre måltider under dagen istället för få stora måltider

• undvika mat som utlöser halsbränna, som fet eller stekt mat, tomatsås, alkohol, choklad, mynta, vitlök, lök och koffein

• undvika att ligga ner efter en måltid

• undvika att äta sent på kvällen

• hålla en hälsosam vikt

• sluta röka om du röker

• försöka undvika arbetsställningar där du är framåtböjd

• höja huvudändan på din säng, till exempel genom att lägga några kuddar under madrassen

Syftet med behandlingen av diafragmabråck är att minska symtomen. Diafragmabråck som inte ger symtom behöver därför inte behandlas. Många kan bli besvärsfria med läkemedel. Vanliga läkemedel är:

• syraneutraliserande läkemedel

• läkemedel som innehåller alginsyra, som förhindrar reflux genom att bilda ett skyddande gel i magsäcken

• histaminhämmare, som minskar produktionen av saltsyra

• protonpumpshämmare, som minskar produktionen av saltsyra.

Ibland kan diafragmabråck behöva opereras, till exempel om du:

• fortfarande har stora besvär trots läkemedelsbehandling

• har svåra biverkningar av dina läkemedel

• har ett stort bråck som trycker mot hjärta och lungor.

Den vanligaste operationen heter fundoplikation och innebär att översta delen av magsäcken sys fast runt matstrupen som en tajt krage. På så sätt förhindras maginnehåll att komma upp i matstrupen. Oftast görs operationen med titthålskirurgi.

Du bör söka vård på en vårdcentral ifall något av följande stämmer in på dig:

• halsbrännan påverkar din vardag

• du har halsbränna, och du har samtidigt gått ner i vikt utan att du försökt banta

• du är över 50 och aldrig tidigare haft besvär av sura uppstötningar och halsbränna

• du har sväljningssvårigheter och tycker att maten fastnar

• de läkemedel du testat hjälper inte.