Näthinneavlossning

Näthinneavlossning är relativt sällsynt och innebär att näthinnan som klär ögats insida och innehåller syncellerna, lossnar från den yttre åderhinnan. Syncellerna som sitter i den drabbade delen av näthinnan tappar då kontakten med hjärnan, och kan inte vidarebefordra de synintryck som cellerna får. Åderhinnan förser ögat med syre och näring. Om kontakten mellan näthinnan och åderhinnan blir långvarig får syncellerna för lite näring och syre och till slut går synen inte att rädda.

Den vanligaste orsaken till näthinneavlossning är att glaskroppen först lossnar. Det är den geléaktiga massa som fyller upp ögongloben och normalt ger stöd åt näthinnan. Kring 50-årsåldern blir glaskroppen mindre elastisk och mer vattnig, vilket gör att den till slut kan lossna från näthinnan. Glaskroppsavlossning händer för de flesta senare i livet. När glaskroppen lossnar drar den i näthinnan och det kan uppstå en blödning. Det kan också gå hål på näthinnan. Utan stöd från glaskroppen kan vätska då tränga in i hålet och göra att näthinnan lossnar. Risken för näthinneavlossning stiger därför med åldern.

Näthinneavlossning kan också bero på

• att du fått ett slag mot ögat

• att du är kraftigt närsynt (eftersom ögat då är längre och näthinnan tänjs ut och blir skör)

• att du har diabetesretinopati (förändringar i ögat på grund av diabetes)

• att du har opererats för grå starr

• att du har en blodpropp vid ögat

• att du har en tumör vid ögat.

Näthinneavlossningen i sig känns inte, men ger varningstecken precis när näthinnan börjar lossna. Näthinneavlossning ger då symtom som:

• att du plötsligt ser små punkter, ringar eller streck som rör sig i synfältet

• att du ser blixtar i utkanten av synfältet i ena eller båda ögonen

• försämrad syn.

• Om näthinnan lossnar kan det också ge symtom som

• att du plötsligt förlorar synen i en del av synfältet

• försämrad synskärpa

• att det kommer en skugga i någon del av synfältet, som en gardin som sänks ner.

Symtomen kan börja i utkanten och sprida sig in mot mitten av synfältet. Det tar oftast två till tre dagar från de första symtomen tills hinnan lossnar helt. Det är helt avgörande att snabbt få behandling för att kunna behålla synen på ögat.

Vilken behandling du får beror på hur stor del av näthinnan som har lossnat.

• Laserbehandling används om det bara finns ett litet hål på näthinnan. Små hål uppstår ibland när näthinnan lossnar i samband med att glaskroppen, den geléaktiga vätska som fyller ut ögongloben, också gör det. Det är då viktigt att laga hålet så att inte näthinnan fortsätter att lossna mera. Laserbehandling görs på en ögonmottagning och tar ungefär tio minuter.

• Operation behövs om näthinnan hunnit lossna mera. Det finns flera typer av operationer. En vanlig metod är att hela glaskroppen tas bort, följt av laserbehandling som tätar hålet och fäster näthinnan på plats. Hålet i näthinnan kan också tätas genom att läkaren syr fast en bit silikon vid ögonväggen och sedan lägger ett silikonband runt ögat som håller näthinnan på plats. Om bara en liten del av näthinnan lossnat kan det räcka med att läkaren sprutar in gas eller luft i ögat, vilket gör att hålet i näthinnan tätas innan det stängs med laser.

• Inflammationshämmande ögondroppar och smärtstillande läkemedel kan behövas efter en operation.

Vid näthinneavlossning är det viktigt att undvika sådant som kan anstränga ögat innan du är färdigbehandlad, så att inte näthinnan lossnar mera än den redan gjort. Här är exempel på saker att tänka på:

• undvik att springa

• undvik tunga lyft

• undvik aktiviteter som innebär studs och hopp

• undvik fysiskt ansträngande aktiviteter

• försök att undvika stress.

Följ också din läkares rekommendationer, till exempel kan du inte flyga på ett antal veckor om du fått gas insprutad i ögat, eftersom trycket i ögat då kan bli för högt.

Sök vård om du har symtom som tyder på näthinneavlossning.

Sök genast vård om du i utkanten av ditt synfält ser en mörk eller gråaktig skugga, särskilt om den växer sig större.

Om du har symtom som kan tyda på näthinneavlossning ska du inte söka digital vård. Doktor.se har fysiska vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till. Vänta inte med att söka vård. Om din vårdcentral är stängd ska du söka vård på akutmottagning.